Jättefå födda barn och minskad befolkning – kommunalrådet är orolig

Varenda kommun i Sverige vill få fler invånare. Vimmerby är en av många – men det är man inte nära. Totalt tappade Vimmerby 96 personer förra året och vid utgången av 2023 var vi 15 461 Vimmerbybor. 

Så sent som 2017 hade Vimmerby kommun 15 728 invånare. Det är ett tapp på 267 personer. Det påverkar förstås både skatteintäkterna och statsbidragen mycket. 

– Min reaktion är att oavsett vad vi gör i våra dialoger med näringslivet, ortssamtalen, SLUS-arbetet och ÖP-arbetet, praktiskt taget alla samtal som förs, så är det inte tillräckligt. Det är svårt att gå emot de här siffrorna och trenderna. Det genomsyrar hela landet för stunden och det är svårt att motverka det, säger Helen Nilsson. 

Kommunalrådet har jämfört med de andra kommunerna i länet.

– Jag har tittat på både Västervik och Hultsfred och det ser likadant ut där ungefär. Det här innebär ju att vår redan påverkade kommun, med de problem vi har, påverkas ännu mer genom sämre skatteintäkter. Vi gör allt vi kan för att jobba på i den här motvinden och bli en kommun som är attraktiv att flytta till, men det är inte helt enkelt. 

Få barn föddes

Endast 141 barn föddes i kommunen under 2023. Det är den lägsta siffran sedan 2013, men inte heller det är unikt för Vimmerby. I riket som helhet har det inte fötts så här få barn sedan 2003 och barnafödandet minskade i 197 av 290 kommuner. 

– Födelsenettot är viktigt och har vi inte jämvikt mellan föda och döda, så blir det ett problem. Det är nya invånare, både nyfödda och inflyttade, som ska jobba och ge oss pengar i kassan. Nu är det tvärtom. 

Vad kan det bli aktuellt att göra?

– Vi får diskutera hur vi kan gå till väga. Jag får prata med mina kollegor om hur de tänker, men det är svårt. Det är många som vill gå emot strömmen och göra annorlunda, men det är inte lätt att gå emot trenden i statistiken. 

Orealistiskt mål

2018 kom Socialdemokraterna med sitt mål om att Vimmerby kommun skulle vara 17 000 invånare 2022. Det var ett mål som inte åldrats väl och som aldrig var nära. 

– Nej, det har inte gått så bra. Vi har sett att vi har en sjunkande trend hela tiden. Det är inte massor och det är inte jättelite, men över tid får det effekt i minskade statsbidrag och skatteintäkter. Jag tror man måste göra något på nationell nivå och skicka med mer pengar. 

I några år har man trott och hoppats att gängkriminalitet och andra bekymmer i storstadsregionerna ska locka fler till landsbygden. 

– Men vi får satsa ännu mer på marknadsföring, men det gör alla andra också och alla andra vill ha inflyttning. Menar man allvar med att det ska gå att bo i hela Sverige, så måste man se över strukturen på nationell nivå ut mot kommunerna. 

Hur orolig är du för befolkningsutvecklingen på sikt?

– Jag är orolig, det backar hela tiden. Så det är klart att jag är orolig.

Ingen anledning att gå ihop med grannen

Men att gå samman med Hultsfreds kommun och bilda en klart större kommun sett till invånarantal är inte aktuellt, enligt Helen Nilsson (S). 

– Det ligger och pyr hela tiden med större kommunsammanslagningar, men jag tänker att det inte är aktuellt just nu. Däremot måste vi fortsätta att titta på att samverka med andra kommuner. Att kommuner ska kunna ha alla professioner som krävs tror jag blir svårt. 

Varför går det inte att slå ihop kommunerna?

– Det är väldigt svårt att ta upp det. Vissa skulle få ännu längre till beslutsfattarna. 

Inte heller Lars Rosander, kommunalråd i Hultsfreds kommun, tror att det är en framkomlig väg. 

– Jag tror inte det är bra för demokratin och den kommunala beslutanderätten. Det finns inget som visar att man får bättre ekonomi för det. Däremot ska vi samarbeta med andra kommuner i olika frågor. Vi är öppna för allt samarbete, men det är inget nytt aktuellt för närvarande.