Kommunalrådet Helen Nilsson (S) hade tunga besked till de pressade nämnderna.
Foto: Simon Henriksson
Budgetåret 2025 är det första med den nya prislappsmodellen. Nämnderna har utifrån den nya modellen fått sina tekniska ramar. Utöver det har de två stora nämnderna socialnämnden samt barn- och utbildningsnämnden äskat 65 miljoner tillsammans.
Under våren har nämnderna nämligen tagit fram prioriteringslistor och dessa är på 37 respektive 28 miljoner. Enligt båda nämnderna är det vad som krävs för att bibehålla nuvarande verksamhet. I princip rör det sig inte om några nya satsningar bland prioriteringarna.
Men nämnderna ser ut att gå en svår höst till mötes. Den rödgröna majoriteten har i kommunstyrelsen tagit beslut om att skjuta upp budgetbeslutet till hösten och sista sammanträdet innan sommaren blev därmed utan budgetdebatt.
Dock blev det en kort information om arbetet med budgeten från kommunalrådet Helen Nilsson (S). Där kom hon med tydliga besked.
– Vi hoppas att 2025 blir bättre än 2024. Vi kommer hålla oss till den tekniska ramen från början och har fått summor vad gäller förvaltningarnas prioriteringar. Vi har inte så stora pengar kvar att fördela. Man har önskat mycket mer än man kommer få. Så ser det ut, berättade kommunstyrelsens ordförande Helen Nilsson (S).
Behöver träna
Kommunalrådet har tidigare berättat att det är ett stort arbete med införandet av prislappsmodellen.
– Det här är ett testår, men varje förvaltning och varje nämnd behöver ha med sig att man begärt det dubbla i prioriteringar mot vad man kommer få. Man kan inte räkna med att det man tagit upp blir budgeten. Den tekniska ramen är budgeten i jämförelse med andra kommuner och det vi ska klara oss på. Det är genomsnittsbudgeten för kommunen och vi har kanske ett prioriteringsutrymme på 45 miljoner. Det kommer vi inte kunna lägga ut.
Detta för att man ska "träna" på att hålla igen, enligt Helen Nilsson.
– Ska vi träna så ska man träna från början. Det är likadant med investeringar, där har vi sänkt vår ambition rejält. Nu har vi satt ned till 56 miljoner och utifrån det här kommer vi försöka nå enprocentsmålet. Målet är sedan att höja det till två procent och ännu längre fram kanske tre procent. Det är för att klara av de investeringar vi står inför. Jag tror vi är ganska överens om tagen på båda sidor, men problemet är hur. Vi jobbar på det.
Tog beslut om borgensavgifter
Även om budgeten inte var uppe nu så tog man beslut om lån och borgensramar. Låneramen utökas inte, utan ligger kvar på 1,9 miljarder. Borgensavgifterna, alltså den avgift kommunerna tar ut av sina bolag för de lån som bolagen har, kommer att höjas med ungefär en tiondels procent 2025. Vimarhem går från 0,53 procent till 0,68.
Något som Vimarhems ordförande Magnus Danlid (C) kanske inte var själaglad över.
– Den här justeringen innebär 0,5 miljoner kronor för Vimarhem. Vi har ett knepigt läge i både koncernen och bolaget. Det ser inte ljust ut för i år, men vi får hoppas att vi bryter trenden med den ekonomiska utvecklingen 2025. Jag har inget annat förslag, men vill skicka med som ett önskemål om en mer gedigen dialog kring frågan, sa han från talarstolen.