Att det är kris i kommunens ekonomi är inget nytt. Nyligen kunde vår tidning rapportera om att Vimmerby är en av fyra kommuner i hela landet med det högsta riskvärdet enligt Kommuninvest.
Att en tuff budget skulle läggas av majoriteten har varit en självklarhet. I förra veckan kunde vår tidning också avslöja att nämnderna inte kommer få i närheten av vad de önskat.
Nu har den rödgröna majoriteten presenterat sitt förslag till budgetramar inför 2024. Det är det första året där prislappsmodellen kommer användas i kommunen.
En något förbättrad skatteunderlagsprognos gör att kommunstyrelsen får 9,9 miljoner utöver de tekniska ramarna. Barn- och utbildningsnämnden får 18,2 och socialnämnden 21,2. Det är extremt många miljoner från vad man sagt sig behöva för att upprätthålla nuvarande verksamhet. 56,5 miljoner kronor läggs på finansförvaltningen. Det är för löneökningar enligt det centrala löneanslaget, CLA, och rör 20 månader.
– Det kan tyckas vara mycket pengar av den lilla summan vi haft att fördela, men det är de beräknade löneökningarna utifrån lönekartläggningen, säger Lars Johansson som representerar V i kommunstyrelsen.
– Vi har lagt ned mycket tid på de här siffrorna och har fått underlag från alla nämnder. Ingen har fått det de har velat, men vi är överens med nämndsordförandena. Det finns inte mer pengar helt enkelt, säger Peter Karlsson (C), vice ordförande i kommunstyrelsen.
"Tuffa år"
Majoritetens budget innebär att man återgår till ett resultatmål om en procent av skatter och statsbidrag. Det innebär en budget på tolv miljoner kronor. Samtidigt ska alla investeringar vara självfinansierade och investeringsbudgeten rymmer 56 miljoner kronor nästa år.
När det gäller planen för 2026 och 2027 ska det finansiella målet öka till först 1,25 procent och därefter 1,5 procent.
– Det är alldeles för lite men vi mäktar inte med. Vi skulle behöva ligga på tre procent, säger Peter Karlsson (C).
Kommunstyrelsens vice ordförande säger att det inte är någon stark budget som läggs.
– Vi har tuffa år framför oss. Vissa poster kommer bli bättre. Vi ser att pensionskostnaderna kommer minska och en översyn av statsbidrag visar att det kan bli en del ytterligare, så visst finns det ljus. Men vi har ett tufft bagage och måste göra omtag. Den här budgeten är inte stark, men den måste hållas. Vi måste få överskott och komma på rätt spår.
Skolor kan ryka, matsalar stänga
I samband med detta har majoriteten lagt elva uppdrag. Det handlar bland annat om en minskning av kommunens lokalytor, att uppdatera översynen av antalet skolor och förskolor baserat på SCB:s befolkningsprognos, centralisera administrativa funktioner och ett uppdrag om att stänga de öppna matsalarna på Solgläntan, Frödala och Granen. Hela listan kan ni se i faktarutan här nedan. Åtgärder om återhållsamhet från tidigare ska fortsatt gälla.
– Det här ska nu först till kommunfullmäktige och sedan ska nämnderna ta sina detaljbudgetar. Det kommer inte bli enkelt och det kommer bli tuffa förändringar på alla ställen, säger Helen Nilsson (S).
I sitt dokument skriver majoriteten att en anpassning kan behöva ske av antalet skolor och förskolor i kommunen i en "planerad process" utifrån befolkningsprognosen. Färre barn och färre elever helt enkelt.
– Vi gläntar på en dörr till BUN att titta över sina lokaler och hur det ser ut framöver. Vi stänger inga dörrar, utan vi gläntar på dem, säger Helen Nilsson.
– Vi sa i våras att vi i dialog med berörda ska prata om hur liten en skola kan vara ur social och pedagogisk aspekt. Vi har låga födelsetal och därför blir det generellt sett aktuellt. Vi behöver komma fram till hur liten en skola kan vara. Det är en analys som ska göras, säger Peter Karlsson (C) och Lars Johansson (V).
Strukturutredningen som togs fram förra vintern finns redan och någon ny kommer inte att göras. Men den utredning som finns kommer att tas upp igen och belysas utifrån kommunens totala ekonomiska läge, skriver majoriteten.
Hur ser ni på den oro det här skapar i orterna?
– Vi ligger 74 miljoner kronor över jämförbara kommuner. Då måste vi ha alla dörrar öppna. Alla verksamheter kommer beröras, säger Helen Nilsson.
– Jag kan förstå om det väcker viss oro, men med minskade barnkullar tror jag man har stor medvetenhet om att det kanske inte kommer vara som det är för evigt. Om det inte vänder eller är stabilt så kan det bli så, säger Lars Johansson.
– Det finns inga föräldrar som vill ha en hur liten skola som helst. Det är barnens lärande som är det viktiga och det har en gräns. Nu måste vi hitta den gränsen, säger Lars Sandberg (C), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.
Ångrar ni att ni inte stängde någon skola i februari?
– Nej, det ångrar vi inte.
Backade senast
Att stänga de öppna matsalarna på Solgläntan i Tuna, Frödala i Frödinge och Granen i Vimmerby fanns med vid krisen 2015. Då backade den dåvarande majoriteten från förslaget.
"Här riktar vi uppdrag till att avveckla öppna matsalar, inriktningen ska vara sammanhållen varm hantering av mat", skriver majoriteten.
– Det är flera saker som fördyrar när det gäller kostverksamheten. Det här är ingen rolig sak och vi vill behålla lokalerna för social samvaro, men portionerna är mycket dyra per portion. I något fall handlar det om över 500 kronor. Vi har personal på plats, men det är få som utnyttjar det. Då får vi titta på ett annat sätt att äta för de som bor där. Det här är vår viljeriktning och inget beslut. Det kommer behövas ett beslut längre fram.
Uppenbarligen backade ni från det här förra gången?
– Ja, men nu lyfter vi det igen. Vi vill inte att lokalerna stängs och vi hoppas att man ändå kan i lokalerna tillsammans och få den sociala samvaron. Men systemet vi har i dag är dyrt och kostsamt, säger Helen Nilsson (S).
– Skrivningen om sammanhållen hantering av varm mat kan verka lite diffus. Men vi ska servera varm mat och inte kylmat. Omsorgspersonal sköter matlagning i dag och det här är en besparingstanke totalt sett för kommunen.
Ska minska lokalytorna
En annan punkt som majoriteten trycker på är att minska kommunens totala lokalytor.
"Översyn ska göras om annan verksamhet kan flytta in i gymnasiets lokaler. I denna översyn behöver även kulturskolans lokaler finnas med", skriver majoriteten.
– BUN har lagt ett förslag att titta på om vuxenutbildningen kan flyttas ihop med gymnasiet. Vi har sagt att vi vill ha återkoppling i februari. Det här är en komplex fråga och det är mycket som spelar in, säger Lars Sandberg.
– Vi har många fler platser och ytor på gymnasiet än vad vi har elever. Det finns potential för att annan verksamhet flyttar in, men hur det ska pusslas ihop får vi återkomma till.
Många externa lokaler som kommunen hyr ska man också se över. En översyn ska också göras av vilka lokaler som kan avyttras.
– Vi ger de här uppdragen nu och så får vi gå djupare in i dem så småningom.
Ska tas av fullmäktige
Dessutom tittar man på att centralisera administrativa funktioner. Det handlar om administration, HR, ekonomi och kommunikation och gäller både kommunen och de kommunala bolagen.
– Det handlar om att försöka öka effektiviteten och minska kostnaden för både förvaltningar och kommunala bolag. Det sker inte pangbom, men även bolagen är intresserade av att få till effektiviseringar. Det handlar om helheten att minska den totala kostnaden, säger Lars Johansson.
Hur ser ni på budgeten totalt sett?
– Den är inte stark, men den ger plusresultat och håller nämnder och förvaltningar den här kommer det gå bra. Vi kommer ha täta uppföljning och ramtrohet gäller. Det kommer bli besparingar inom alla områden och vi har lagt tolv miljoner mindre på nämnderna i år, säger Helen Nilsson (S).
– Vi gör en del förändringar som borde gjorts för länge sedan och förhoppningsvis inte drabba medborgaren. Vi är i den situation vi är, säger Lars Johansson (V).
Hela budgeten omfattar drygt 1,2 miljarder kronor. Skattesatsen förblir oförändrad på 22,36 krona per hundralapp. Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna deltog inte i beslutet. Budgeten tas av fullmäktige senare i september och i november tar nämnderna detaljbudgeten.