I vår artikelserie mitt i mandatperioden blir det en något speciell intervju med Socialdemokraternas företrädare. Det beror förstås på att kommunalrådet Helen Nilsson efter många år lämnar toppolitiken i Vimmerby. Den 1 november tillträder Cissi Hammar jobbet och därför träffade vi båda två.
Det är förstås en svår tid för Cissi Hammar att tillträda den högsta posten i kommunen. Helen Nilsson menar att kommunen just nu befinner sig i ett uppvaknande.
– Det gäller både medborgare och politiker. I någon mån även tjänstemännen. Det handlar om hur vår omvärld ser ut och hur länge det här kan hålla i sig.
Du menar att tjänstemännen redan varit vakna?
– Ja, de har kört sin påverkanskampanj så att säga. Vissa av oss politiker som har varit med länge har också sett detta och försökt påverka inifrån, men då mest i sina egna politiska grupper.
Varför är vi ett uppvaknande?
– Vi har våra värderingar och de värderingarna håller man ganska högt. Man vill ganska mycket och det tar en stund innan man får insikt, men nu kan inte värderingarna styra. Nu måste vi göra det som är bäst för kommunen och gå in i en kunskapsbubbla.
Krisen i kommunens ekonomi går långt tillbaka i tiden. Socialdemokraterna och Moderaterna skulle sanera ekonomin under sin tid vid makten.
Varför lyckades ni inte göra det?
– Vi fick inte alla med oss.
Vilka är alla i sammanhanget?
– Det fanns olika viljor i de politiska grupperna, i befolkningsleden och hos medborgarna. Vi ägnade oss mer åt att göra ned varandra politiskt. ”Ni har fel, vi har rätt” och så vidare i stället för att gå samman.
Vad borde ha gjorts för runt tio år sedan?
– Vi hade en del statistik från SKR redan då, men landade ändå i att vi inte ville se verkligheten. Vi trodde vi var annorlunda och sa att vi skulle prata med medborgarna och få dem att bygga nya samhällen. Det varade i ett par år.
Ofta när ni pekade eller petade på något så blev det kritik. Vek ni er för lätt?
– Vi orkade inte mer då. Folk slutade, folk blev sjuka. Vi inte kunde ta det längre, men det var en start på något.
Hur skulle ni ha hanterat det bättre?
– Jag ser inte det. Jag har frågat runt i andra kommuner, men alla säger att det är unika situationer beroende på vilken kommun det är. Oavsett om man pratar med alla medborgare eller bara tar beslut, så blir det stormar. Stormen här berodde mycket på att politiken stormade mest.
Alla stormar tar slut. Borde ni ha stått på er mer?
– Det kan man tycka, men valresultatet 2018 fick ett stort genomslag och då blev det en annan majoritet. De hade en finans som räddade dem, men så ser det inte alltid ut. Vi måste ha medvetenheten och planera mer långsiktigt än ett till två år i taget.
Har ni varit för dåliga på att kommunicera hur illa det är?
– Jag har försökt, men det handlar också om hur mottaglig man är. Jag tror inte att man tagit in det här. Man vänder sig mot vissa lösningar, men det är bara kortsiktigt. Vi måste göra långsiktiga saker.
"Kan inte tjata ihjäl sig"
I flera år har kommunen räddats av en stark finans. Bra avkastning på börsen och försäljningar. Samtidigt har kommunen i många år vetat om att de underliggande siffrorna ser allt annat än bra ut.
– Så länge man lever i en falsk trygghet så lever man i en trygghet. Då tänker man att det där får vi ta tag i senare och lösa det här först. Jag tror det är så för de flesta, säger Helen Nilsson.
Hur långt tillbaka går den här krisen i ekonomin?
– Det går väldigt långt tillbaka. Vi fick först ögonen på det någonstans kring 2010. Vi hade det definitivt uppe runt 2015. Det kom tillbaka runt 2018 och är tillbaka nu igen. Vi jobbar hårt och har bytt budgetmodell för att komma åt det alla ställt frågan om. Frågan om varför det går så dåligt för Vimmerby kommun. Vi kan inte köra på som vi alltid har gjort. Alla förstår att något inte stämmer, men många andra kommuner har redan gjort den här resan.
Varför har den inte gjorts här?
– Vi har inte klarat av att nå ut med budskapet. Det är svårt att bli profet i sin egen kommun även om man tjatar och tjatar. Jag har aldrig gett upp tjatandet och nu befinner vi oss här.
Kommunen är nu 74 miljoner över standardkostnaden, en jämförelse med vad det borde kosta att driva verksamheten i Vimmerby kommun i relation till andra.
– Det är där vi ligger enligt prislappsmodellen. Vi går mot ett stort minus för 2024. Vi hoppas att nämnderna kan jobba ned det under året.
Varför har det blivit drygt 20 miljoner värre än tidigare?
– Därför att man inte gjort något. Andra kommuner har varit bättre. Nämnderna håller sällan sina budgetar.
Varför gör de inte det?
– Strukturer, bemanning och frisktal. Vi behöver billigare och effektivare system som fungerar. Vi behöver närma oss varandra och inte vara utströdda och inte prata med varandra. Ingen nämnd sköter sig själv men ramtrohet har vi inte haft.
Ni politiker pekar ut ramarna, men hur stort ansvar bär tjänstemännen för det här?
– Ett stort ansvar för hur man ska göra det. Vi sätter ett att och ett vad, men hur:et sätter tjänstemännen. Ingen tjänsteman kan göra ett hur utan att ett att finns. Sedan har vi politiker i alla förvaltningar som måste prata sig samman.
Har de som sitter i nämnderna brytt sig för mycket om sin egen nämnd?
– Lite så har det varit. Det kan bero på informationen man har, men det har varit lite motstridigt.
Hur ska man lösa det?
– Dialog, kommunikation, återkopplingar. Det är KS som har det slutgiltiga ansvaret över hur det ser ut. Den här gången har vi försökt gå ned kunskapsbaserat. Det kommer mer kunskap framöver. Vi är ingen ö i landet och vi måste anpassa oss efter förändringarna.
Saker och ting tar förstås tid, men när kan vi se effekter på riktigt?
– Vi kommer nog inte se det den här mandatperioden. Vi måste bilda kunskap och samverkansmetoder för att nå det här och alla saker man tar beslut om behöver få bäring in i något annat. Vi måste börja prata med varandra och få bäring här och där. Det kommer ge bättre resultat på sista raden, men uppföljning och ramtrohet är det viktigaste. Det är jättejobbigt och det är stora pengar vi pratar om.
Är det fem eller tio år framåt?
– Nej, det tänker jag inte. Det har vi inte råd med. Nog sjutton borde vi ha tagit mer redan i år och vi borde gett ännu mindre pengar, men så kan man inte göra säger vi. Vi måste landa in i varje del och göra prioriteringslistor.
Kommer Vimmerbyborna få det sämre?
– Vi har kvaliteten med oss hela tiden, men det beror på vilka ingångar och mål man har som medborgare, vad man anser är bra eller dåligt. Vi ska inte vara sämre än någon annan kommun.
Vimmerby får mycket mindre än många andra närliggande kommuner i utjämningssystemet. Det tyder väl på att mycket är bra här utom det kommunala?
– Vi har det socialt bättre än kringliggande kommuner. Förutsättningarna finns, men vi kan inte ligga så här mycket dyrare. Då kommer vi inte kunna investera. Vi måste ha pengar över i en egen kasse. Det finns ingen kommun som klarar av att inte investera. Vi måste göra det. Vi har flera 70-talsproblem som kommer tillbaka nu med VA och annat.
I ett företag som visar svaga resultat år efter år lär inte vd:n få förtroende av styrelsen. Vad är skillnaden här gällande den högsta tjänstemännaledningen?
– Det är samspelet mellan politiken och tjänstemännen det handlar om. Vi måste bli mer kunskapsbaserade här och förstå att vi är en kommun bland kommunerna. Vi måste göra det som behövs och då behöver politikerna fatta beslut.
Så den högsta tjänstemannaledningen bär inget ansvar?
– Nej, de utför vad politiken beslutar. De kan tjata men de kan inte tjata ihjäl sig om politiken inte tar till sig. Det är relationer som avgör hur långt man kommer.
I andra kommuner, som Kinda och Växjö bland annat, bytte man kommundirektör efter förra valet. Det är inte rätt väg?
– Nej. Det har man gjort i Åtvidaberg också och där håller man på att spara sig fördärvad höll jag på att säga. Vi behöver klara av vår egen ekonomi och det är långsiktigt det handlar om.
"Har inte råd med alla"
För att inte fastna tar vi oss in på nästa område. Socialdemokraterna styr Vimmerby igen, men den här gången i en helt ny konstellation. På den vänstra sidan har man Vänsterpartiet och till höger om sig sitter Centerpartiet. En konstellation som inte varit självklar för bara några mandatperioder sedan.
Helen Nilsson säger att det tog ett år innan samarbetet satte sig. Socialdemokraterna är någon form av kitt eller nyckel i det här samarbetet.
– Vi har bara varit i två år och den här konstellationen har vi aldrig haft förut. Vi var nya med Moderaterna när vi styrde tillsammans och nu är vi nya med det här. De är nya med oss och det är första gången för Vänsterpartiet. Det tar en stund att förstå varandra, men vi vill varandra väl. Men det tog nog ett år innan vi kom oss samman. De andra ser oss nog som inlyssnande i vissa fall och irriterade i andra fall.
Har det fungerat bättre eller sämre än du trodde?
– Som jag förväntade mig första året och bättre andra året.
Vilket är ert största misstag hittills?
– Att vi på nationell nivå inte klarade av att vinna valet. Det började redan där. Det hade det gjort det hela betydligt snällare. Nu får vi generellt sett inga bidrag alls.
Jag tänkte kanske att du skulle svara ett mer lokalt. Det första ni sa var att ingen skola skulle röras. Hur mycket ångrar ni det?
– Det var ett nytt samarbete mellan nya partier och de andra hade inte heller några tankar på att lägga ned skolor heller. Vi hade med oss att det kunde bli tufft och struligt, men där och då var läget inte lika akut.
Men påverkar det inte förtroendet för politiken generellt att gå ut och säga en sådan sak och sedan inte långt senare sätta igång en utredning?
– Förtroende är en sak, men politiker är satta att ta svåra beslut. Det gör inte medborgarna.
Många tog nog det löftet som riktigt?
– Tider förändras och vi måste anpassa oss och ta de beslut som måste tas.
Borde man inte akta sig för att utfästa sådana löften?
– Så hårt borde det kanske inte ha varit. Men vi har sagt att vi har velat behålla dem om kvaliteten kan hållas och om lärartätheten finns. Men det har också förändrats.
Till den rödgröna majoritetens försvar har ingen skola lagts ned, men frågan är verkligen inte död.
Även om det vore tungt för Djursdala som ökar elevantalet, varför gör man inte en storskola av Södra Vi och lägger ned Djursdala och Gullringen?
– Det är en bra fråga. Det får tiden utvisa och det är upp till BUN. Det här har aldrig varit på vårt bord.
Vore det en rimlig väg att gå?
– Det vore rimligt att ta upp det på bordet igen.
Beroende på?
– Att vi inte har råd med alla de här ställena. Vi har inte lärare och vi har inte pengar för att driva alla lokaler. Jag tror inte kunskapsmässigt i längden att man får till sig det man behöver heller.
Tror du det går att få medborgarna att köpa det mer?
– Nej, det gör ingen skillnad tror jag. Men det är det här jag menar med kunskapsbiten. Man måste förstå hur det ser ut i Sverige och hur demografin ser ut på sikt. Den kunskapen måste man ta till sig.
Hur snart behöver det ske?
– Vi får börja inhouse och sedan utanför huset.
Nu tar Cissi över
Socialdemokraterna befinner sig i ett stort skifte. Flera av de politiker som dominerat lokalt är på väg bort. Helen Nilsson trappar ned sitt engagemang och kommer endast pliktskyldigt finnas kvar i fullmäktige. Peter Högberg har lämnat sedan tidigare, kronprinsen Daniel Nestor hoppade av i somras och veteranen Eva Berglund tänker inte ta några tunga uppdrag framåt.
– Återväxten kunde ha varit bättre. Många hinner inte ta helheten. Men vi håller på att bygga ett lag och vi måste jobba mer intensivt med att göra det, säger Helen Nilsson.
Cissi Hammar, 53, går nu från en ganska anonym roll lokalt till att bli kommunstyrelsens ordförande den 1 november. Hon säger sig vara redo för uppdraget och siktar på att bli omvald i valet 2026.
– Jag har varit med i så pass många år och sett allt Helen har pratat om från det lilla hörnet. Jag har tagit till mig av all information och jag vet hur illa det ser ut. Jag känner mig redo, lämnar det jag lämnar och försöker läsa in mig på allt, för att komma så förberedd som möjligt. Samtidigt är det en jätteutmaning, konstaterar hon.
– Det är stor risk att det finns någon typ av förväntningar på olika saker när jag kommer in som ny. Men jag lovar ingenting, jag har inga pengar. Jag blir nog inte speciellt omtyckt efter en stund, men jag kommer följa upp saker, vara ”pain in the ass” och ställa frågorna.
Är du kapabel att vara tillräckligt tuff?
– Jag är inte så tuff, men jag ser hur det ser ut och jag är pragmatisk. Jag står med fötterna på jorden och hoppas på hjälp uppifrån. Vi behöver få hjälp från högre ort att få ut informationen till medborgarna. Får inte medborgarna tillgång till formationen så kan de inte veta och därför behöver vi hjälp med att få ut budskapet. Det ser ut så här och vi ligger efter. Vi har inte gjort jobbet och då blir det mycket tuffare för oss.
Vilka är de största utmaningarna?
– Självklart är det ekonomin och ramtroheten. Valet är jättesnart, så det handlar om att hålla budgeten och det är det största. Vi har inte gjort jobbet och därför måste vi börja nu. Jag vet att SKR jobbar på ett informationsmaterial för att man ska få förståelsen. Sedan fattar jag att våra medborgare blir jätteoroliga för sina barn och sina äldre. Men barnen kommer inte och finns inte. Det blir bara mörkare.
Nöjd med mycket i samarbetet
Men om de rödgröna kommer gå till val tillsammans är oklart.
– Alla går till val själva och sedan får man se vad resultatet blir. Medborgarna gör ett val och sedan gör vi ett val.
Varför kan ni inte gå till val som ett block?
– Jag tror det är svårt att göra det. Det kan bli så olika förutsättningar efteråt.
Så det är ingen idé att ni presenterar er ihop?
– Nej, men vår ambition är att fortsätta i fyra i år till.
Helen Nilsson rabblar sedan upp mycket av det hon tycker hennes majoritet lyckats med.
– Jag tycker att vi tre har fått till rätt mycket på två år. Vi har jobbat hårt med arbetsmiljön, vi har fortsatt med utvecklings- och företagsfrågor, vi har infört arbetsskor, jobbar på med frisktalen, vi har höjt föreningsstödet och bidraget till lanthandlarna. Vi har infört en ny budgetmodell och vi har jobbat ihop med oss statistiken och fått mer kött på benen.
Däremot tycker hon att man inte klarat av den gröna omställningen.
– Vi har inte pushpengarna och inte klarat av det jättebra på grund av ekonomin. Om vi återvänder till nästa val.
Är du rädd för att tappa C till den andra sidan?
– Det beror sig nog på hur den borgerliga alliansen nationellt jobbar på med sina konstellationer. Jag tror inte det är så lätt i dagsläget. Jag kan inte säga att oppositionen har så mycket samarbete. Visst har M och KD ett visst samarbete, men det är oklart totalt sett. Jag tror det kan vara svårt att få C och SD tillsammans.
Så rädslan är inte så stor?
– Vi får ta det när vi kommer dit. Vi strävar efter att hålla i frågorna och det är det som kommer hålla in i framtiden. Det vet jag att de andra partierna tycker också.
Men ekonomin ser ut som den gör. Vilka resultat behöver ni göra för att väljarna inte ska rata er tre?
– Vi behöver sätta tydliga ramar som har bäring i statistik, utredningar och kommunjämförelser. Klarar vi inte att hålla ramarna så klarar vi inte av investeringarna och då får inte medborgarna det man har behov av. Vi kommer lägga budgetarna som behövs, det finns inget annat för Vimmerby kommun.