Hur det kommer sig att Vimmerby kommun befinner sig i ett läge med en mycket ansträngd ekonomi är tiotusenkronorsfrågan. Det menar Kristdemokraternas Ola Hammarbäck.
– Flera politiker har ställt sig den frågan i ett antal år. Vi borde ha goda förutsättningar. Vi har inte så kraftig invånarminskning som många andra kommuner i motsvarande storlek. Vi ligger bra till arbetsmarknadsmässigt. Vi har en turistattraktion som drar hit massa folk och skapar arbetstillfällen i hela kommunen. Dessutom har vi allt för hög skatt.
Varför det ser ut så här har han inget svar på.
– Klart man kan undra varför vi inte ser det i resultaten för kommunen. Det jag kan göra är att krasst konstatera att våra kostnader är för höga. Jag har svårt att sätta fingret på vad som driver det och vad som gör att vi inte direkt har någon brist på utmaningar.
Hur långt tillbaka går krisen?
– Jag har ingen bild av exakt när det började, men det har varit ett antal år där vi hållit näsan över vattenytan tack vare finanssidan. Vi har klarat blödande verksamheter när konjunkturen varit sådan och finanssidan vägt upp. Nu gör den inte det och det har blivit påtagligt med de nya pensionsavtalen som sammanföll med en förhållandevis kraftig inflation. Det har påverkat kostnaderna ytterligare och ingen var beredd på det naturligtvis.
Det är ju finansen i flera år som räddat er. Varför har ni underlåtit att ta tag i de underliggande problem som funnits där i verksamheterna?
– Jag har inget självklart svar på det. Det finns saker som gjorts, eller som man försökt göra i alla fall, men som inte gett en effekt som påverkat resultatet i rätt riktning.
Tillsammans med C och V drev ni en ganska hård oppositionspolitik förrförra mandatperioden. Kan du ha någon ånger i det?
– Nej, inte ånger. Sedan får man fundera och man kan alltid utvärdera efteråt vad som var rätt eller fel. Vi har en kommun med ett antal olika orter och för de som bor i de här orterna så skulle de förslagen som var uppe då fått väldigt stor påverkan. Jag tror det blev ganska tydligt i folkomröstningen att det fanns ett stort stöd för att inte genomföra de föreslagna förändringarna. Nu har frågan aktualiserats igen och jag tror inte att det finns ett starkt stöd för att göra de här förändringarna. Majoriteten har också backat och inte tagit steget, även om flaggar för det igen.
Ola Hammarbäck tycker att det här signalerar en osäkerhet.
– Vad vill majoriteten? Vad har de för tankar? Från KD:s sida har vi sagt att vi borde ha en nivå och under den nivån kan skolan inte bedrivas. Från förvaltningens sida sa man på den tiden att den gränsen gick vid 200 elever och då hade vi fått lägga ned alla skolor utom två. Det var nivåer som inte var hanterbara i en kommun av vår storlek. Det finns en gräns för när kvaliteten kan bli lidande för eleven. Då är det en annan fråga.
Var tycker du att den här gränsen går?
– Jag har inte den bilden själv, men någonstans säger det sig självt att man inte kan vara alldeles för få. Då blir det ohållbart, men jag vill inte sätta den nivån själv. Jag tycker ändå att det är rimligt att det kan tas en diskussion kring det. Det finns väl med från majoriteten nu kring budgeten och det är bra att man tar den diskussionen. Det måste finnas en förutsägbarhet i det och det kan inte komma som en överraskning kring att skolan från nästa höst är nedlagd. Nu skulle det finnas en förutsägbarhet och man vet oftast hur många elever som fyller på. Då tror jag det är lättare att hantera det.
Men skolan kommer vara i farozonen oavsett om det bli 20, 30, 50 eller vad som nu blir gränsen?
– Vi har ingen gräns i nuläget och det är svårt att spekulera kring det. Det handlar om kvalitetsaspekter och inte om en besparing i första hand som tidigare.
När skolorna inte blev nedlagda så var folkopinionen tydligt emot en nedläggning. Det blir väl ofta så när det är något som upplevs som en neddragning eller försämrad välfärd för sig själv eller sin närhet. Måste man inte ta de besluten ändå?
– Den dåvarande majoriteten valde att inte göra det. Det var en stark majoritet med S och M, men de lyssnade ändå på folkomröstningen och tog till sig av den. Man kan inte folkomrösta om alla frågor, men som parti har man ett ansvar inför väljarna och man representerar väljarna i de beslut man fattar.
Finansen räddade er under hela den mandatperiod ni styrde. Hur tycker du att ni hanterade mandatperioden?
– Den förra mandatperioden var speciell. Vi hade en pandemi som påverkade väldigt mycket. Ekonomiskt fanns det tillskott under pandemin, men det fanns också kostnader som tillskotten skulle kompensera.
Gjorde ni tillräckligt för att komma till rätta med ekonomin?
– Efteråt är det lätt att säga att vi inte gjort tillräckligt. Just då gjorde vi vad vi såg att vi mäktade med att ta.
Vem bär ansvaret för hur det ser ut här?
– Den har vi ett kollektivt ansvar för i politiken. Det finns också yttre faktorer, exempelvis det här med pensionskostnaderna, som vi inte haft någon längre föraning om och som gett helt andra förutsättningar. Det var rimligt med ett nytt pensionsavtal, men det har påverkat landets alla kommuner väldigt tydligt ekonomiskt.
Men det går väl inte att peka ut som ansvarigt för hela krisen här?
– Vi lägger en budget och man ska komma ihåg att vi hade överskott i våra budgetar. Nu har majoriteten lagt en underskottsbudget. Det kallas nollbudget, men då har man 14 miljoner som ospecificerade besparingar. Det har varit vårt bekymmer under lång tid, att man inte klarar det här inom de avsatta budgetmedel vi politiskt beslutat om.
Nu slängs det med uttryck som ramtrohet och budgetdisciplin. Varför hålls aldrig budgetarna?
– Finns det för stor skillnad mellan budgeten och det beräknade utfallet, alltså den kostnadsmassa man har, så finns en risk att man upplever att det inte är någon idé. Det finns ingen verklighetsförankring i budgeten. Ska man vara krass är det det man har i budget som finns. Resten finns inte.
Uppenbarligen, sett till hur högt över standardkostnaden man ligger, är det något som måste vara fel?
– Det skulle kunna vara så att vi ligger över även om vi följer budgeten. Vi kan sätta en sådan budget och säga att det här är verksamheter vi prioriterar. Problemet är kostnader utöver det som budgeterats. Det vi sedan ser i de här kostnadsjämförelserna är hur mycket pengar vi gjort av med kontra andra kommuner.
Det är ni som sätter budgeten och pekar ut riktningen. Men hur stort ansvar bär tjänstemännen?
– Jag vill inte gradera det. Det är inte bara tjänstemännen, det är också nämnderna. Det finns även ansvar som nämndspolitiker. Som politiker kan vi inte sitta och skjuta ifrån oss ansvaret.
Allt som oftast tar ni på er ansvaret. Vilket ansvar bär tjänstemännen?
– Tjänstemännen har ett ansvar att verkställa det politiken beslutar.
Tar man det ansvaret?
– Ibland är kanske inte idéerna som kommer överensstämmande med den politiska viljan. Det kan bli en krock ibland när man ska hitta gemensamma lösningar. Vi har en opolitisk tjänstemannaledning. Det vore lätt för mig att säga att det inte var politikernas ansvar. Jag vill inte resonera så och jag kan inte värdera vad som är vad, men det finns ett delat ansvar.
Alla ställer sig frågan hur det kan se ut som det gör i Vimmerby kommun med de förutsättningar som finns. När kan man ha vänt utvecklingen?
– Det kommer ta ett tag. Budgeten som nu är lagd har ett lågt överskottsmål. Det är bättre än en underskottsbudget och det går inte att gapa efter mycket högre resultatmål nu. Det behöver vidtas åtgärder i verksamheterna för att komma dit. Förslaget och grunden för budget 2026 ligger det på 1,25 procent. Har vi råd med en så långsam takt? Vi skulle behöva ligga på minst två, kanske till och med tre, procent för att klara investeringarna vi behöver göra. Vi har ett parti i fullmäktige som nästan tyckt att det varit fult med överskott tidigare och velat minska det så mycket som möjligt. Nu tror jag alla förstår att utan överskott klarar vi inte att investera. Det här är ingen quick fix och kommer ske stegvis. Men stegen ska hela tiden gå åt rätt håll
Det politiska livet har förändrats
För Ola Hammarbäck är det politiska livet ganska ordentligt annorlunda jämfört med för fyra år sedan. Då ägnade han sig åt politik på heltid. Nu är han tillbaka på sin tjänst på Hultsfreds kommun.
– Vi försöker vara en aktiv opposition, men det är en omställning för mig. Jag hade förmånen att sitta i fyra år och jobba med mina politiska uppdrag på heltid. Det är stor skillnad när man har sin arbetsplats i stadshuset med närheten till tjänstemän och politiska kollegor med allt det innebär.
Har det varit en svår omställning?
– Det har det. Eller jag vet inte om jag ska säga svår, men jag märker en skillnad. Jag åker till jobbet på morgonen och har inte samma möjlighet som när jag kunde lägga hela arbetsdagen på politiken.
Vad har det fått för effekter?
– Jag kan se själv att jag hade ambitionen att skriva fler motioner, men jag har inte riktigt tiden att få fram dem i den takt jag tänkt mig. Jag är väldigt nöjd med min motion om heltid är en rättighet och deltid är en möjlighet. Den drev vi i valrörelsen och vi hamnade snett i Vimmerby med det här. Jag är självklart positiv till heltid som norm, men att man inte fick välja deltid var inte bra. Det är ett exempel på hur vi lyckats i opposition.
Oppositionsrådet Niklas Gustafsson (M) har varit ute och kritiserat majoriteten mycket det senaste halvåret. Ändå fanns det ytterst små skillnader i M och KD:s budgetalternativ.
Ola Hammarbäck (KD) hade väntat sig den frågan.
– Jag och Niklas har valt olika framtoningar. Det har du säkert noterat i budgetdebatterna också. Vi har ett gott samarbete, men vi företräder två olika partier och kan ha olika fokus när vi debatterar och i vilka frågor vi driver.
Ola Hammarbäck menar att den nya prislappsmodellen har gjort budgetdebatten svårhanterlig.
– Med många miljoner över att fördela är det enklare att göra reformer eller andra prioriteringar än majoriteten. Det vi tagit nu är en rambudget och där definieras inte vad pengarna ska användas. Vi har haft det så här i några år, men det är inte svårt att konstatera att det onekligen blir en tråkigare budgetdebatt. Med en detaljbudget i fullmäktige fanns möjligheterna för partierna att ut svängarna mer. Nu finns inte jättemycket att göra och när vi ska fördela räcker pengarna ändå inte. Det skilde inte så mycket, men jag ser inte heller idén med att vi skulle ha lagt fem miljoner där eller fem miljoner här. Det hade inte gjort skillnad egentligen. Jag har inte så mycket bättre lösning på fördelningen än majoriteten och därför blev det en ganska liten skillnad. Jag hade lagt lite mer av pengarna på SOC och BUN, men majoriteten valde att lägga det på KS.
Det är ju ganska öppet mål för majoriteten när man varit så kritisk, som främst oppositionsrådet har varit, och så blir inte skillnaden större. Hade du haft en annan framtoning som oppositionsråd?
– Jag har en annan framtoning. Det vet du som är en trogen åhörare på fullmäktige. Det hade jag även haft som oppositionsråd.
Hur tycker du att den rödgröna majoriteten skött Vimmerby?
– Jag tycker att det märks att det är tre partier som inte drar jämnt. Det finns ingen gemensam idé och det framgår. Det är lite hoppigt och det märks i budgetarna som lagts hittills.
På vilket sätt?
– Jag har ifrågasatt det flera gånger. Jag ser både Socialdemokraternas och Vänsterpartiets politik i budgetförslagen på en mer detaljerad nivå, men jag ser inte Centerpartiets. Samarbetet har fått en stark slagsida åt vänster. Ett exempel är att Vänstern lyckats plocka bort pengarna för oförutsedda kostnader. Pengarna har funnits där för att det kan dyka upp saker där det behövs ett litet konto för att betala och lösa saker. Det har handlat om att göra någon utredning, genomlysa socialnämndens ekonomi, få hit Midnatssolsrallyt och så vidare. Det har Vänstern varit hårda mot länge och första året lyckades man minska ned det och andra året ta bort. Däremot så har pengarna till arbetsmiljöåtgärder blivit ett sådant konto. Man tog pengar därifrån för att finansiera sommarlovskort för ungdomar. Nu tycks man ha återinfört oförutsettkontot och det tyder på att man förstått att det finns en verklighet man inte fullt ut kan förutse.
Ola Hammarbäck menar att Vänsterpartiet fått ett för stort inflytande i budgeten.
– Det är inte till någon fördel. Att man sedan drog igång en utredning fast man sa att man inte skulle lägga ned någon skola är svårt att förstå. Varför gör man då en utredning? Det finns ingen anledning om man redan bestämt sig. Jag hade haft respekt för vilken väg de än väljer att gå, men att gå fram med dubbla budskap är märkligt.
Själva är de rätt nöjda med samarbetet. Hade man inte kunnat förvänta sig ännu mer splittring?
– Klart att de måste ge den bilden utåt. Jag har en annan uppfattning.
Saknas Gudrun?
Kristdemokraterna är fullmäktiges minsta parti men har trots allt fem av 49 mandat. Partiet gjorde ett starkt val 2022 och fick 9,6 procent av rösterna.
– Vi gjorde en rekordökning 2018 och ökade ytterligare lite i förra valet. Utifrån det får vi vara nöjda, men vi har långt kvar till toppen tror jag. Vi har varit större och vi har haft sex mandat tidigare.
Ni har tappat Gudrun Brunegård till riksplanet. Hur påverkar det er?
– Gudrun är aktiv i partigruppen och är i högsta graden en aktiv kommunpolitiker, även om det inte syns utåt. Hon finns med i fullmäktige, men annars har hon valt att hålla en lägre profil kommunalt. Jag hoppas och tror att det tidigare förtroendet för Gudrun finns även fortsättningsvis.
Ni har bytt en del politiker under mandatperioden. Varför?
– Vi skulle gärna vilja se nya medlemmar som vill engagera sig och ta sig an politiska uppdrag, fronta och finnas med. Det har vi gemensamt med alla partier. Vi har haft svårt att få in yngre personer och när vi får det, så flyttar de ganska fort för studier. Vi kommer ändå försöka att lyfta fram ungdomar och det behöver alla partier göra.
Att det är med just M och C, som KD styrde kommunen mellan 2019 och 2022, man vill samarbeta efter nästa val är tydligt.
– Jag tror det vore det bästa för Vimmerby. Vi har jobbat bra ihop tidigare.
Hur ska ni klara det utan SD?
– Vi är inte framme vid något resultat ännu, men det är klart att det blivit svårare på grund av ett parti som SD som stör den traditionella blockindelningen.
I motsvarande intervju med Peter Karlsson, så öppnade han dörren för att det inte längre är omöjligt för C att styra med SD. Hur ser du på det?
– Det är en nyhet för mig. Det har varit extremt stängt från Centerpartiet tidigare. Jag får invänta mer information och vad Centern som grupp säger.
Jag ställde många följdfrågor och det var tydligt att dörren inte var stängd längre. Ökar det era chanser?
– Varje låsning som försvinner ökar möjligheterna att hitta en kombination som kan fundera. Men man ska också komma ihåg att det inte bara handlar om att hitta några för ett majoritetssamarbete. Jag är lite osäker på SD i en del frågor och man spretar en hel del. Ibland röstar man med majoritetens budget. I sådana fall finns det inte mycket att hämta från SD heller. Man behöver ha ett samarbete i en majoritet som handlar om mer än att bara få makt. Det handlar om att ha en gemensam idé om hur man vill styra.
Skulle ni tre kunna samarbeta och sedan luta er mot SD i viktiga frågor och budget?
– Vi var öppna för det efter förra valet, men då är det inte bara SD det handlar om. Då kan det handla om stödet från andra partier också. Det är ju faktiskt så att man i väldigt många frågor bara klubbar igenom ärenden. Det finns en samstämmighet i stor grad. Det som kan sticka ut är budgetfrågor och frågor av ideologisk karaktär, men en hoppande majoritet kan fungera. Men det är inte roligt att sitta och styra med någon annans budget.
Har man accepterat skattenivån?
KD har varit det parti som varit mest ivrigt att ifrågasätta skattesatsen på 22,36 kronor per hundralapp som kommunen haft sedan mitten av 10-talet. Det har varit den högsta i såväl länet som Småland.
Skattenivån har dock kommit att debatteras allt mindre de senaste åren. Mycket beroende på att andra kommuner i regionen närmat sig.
– Det är flera kommuner som lagt sig precis under för att inte komma upp i vår nivå. Vi har fortfarande länets högsta och Småland näst högsta. Vi har för hög skatt här.
Är det realistiskt att sänka den eller får man nöja sig med att andra börjat komma ifatt?
– Utifrån förutsättningarna Vimmerby har borde vi kunna ha lägre skatt alternativt en blomstrande ekonomi. Jag har varit tydlig med att en skattesänkning inte ska äventyra välfärden. Utrymmet finns inte de kommande åren och kanske är det som du är inne på, att andra kommuner nu kommer ifatt. Då är det viktigt att det inte blir någon ytterligare skattehöjning. Vi kanske får räkna med att det är den här nivån, men den ska inte bli högre. Vi ska alltid flagga för skattesänkning och om det finns möjlighet att göra det. Sedan kanske det räcker att se varandra i ögonen och säga ”nej, det går inte nu”. Men vi ska aldrig vara nöjda med att vi har den högsta skatten i länet.
Tidigare har jag upplevt att du ansett att den måste ned. Nu låter det som att du accepterat den här nivån?
– Jag har inte sagt att den måste ned, men jag har sagt att vi vill se sänkt skatt. Men det ska inte ske på bekostnad av välfärden. Inför förra mandatperioden lovade jag att lyfta frågan inför varje budgetomgång. Det blev dock inga långa diskussioner då.
Vid ett tillfälle var det dock rätt nära, avslöjar Ola Hammarbäck.
– Det såg så pass bra ut att jag gärna hade sett en liten skattesänkning och vi var rätt nära att genomföra det. Vi lade en budget där det såg bra ut och en mindre skattesänkning hade gått att göra, men sedan ändrades förutsättningarna snabbt. Vi hade fått höja den igen ett år senare. Vi är inte benhårda med skattesänkningar, men vi ska inte vara nonchalanta inför att vi har för hög kommunskatt. Just nu är kommunens resultat mer prioriterat. Det måste gå före.
Från många håll kritiseras regeringen för att kommunerna får för lite hjälp. Statsskulden är lägre än någonsin. Finns det inte befogad kritik där?
– Som kommunpolitiker vill man alltid ha mer pengar och jag skulle glädja mig över det, men från regeringens sida finns en större bild än bara kommunerna. Vi kan inte skylla allt på regeringen. Det var inte regeringen som genomförde det nya pensionsavtalet.
Men det är många kommuner som har det väldigt tufft?
– Det är alltid lättare att säga hur regeringen borde agera när man tillhör partier som inte sitter i regering. Alla vet innerst inne att kommuner inte alltid får som man önskar sig.