Under året har Dagens Vimmerby kunnat berätta om mängder av avhopp från samhällsbyggnadsavdelningen. Det hela började i maj när driftchefen Tomas Larsson sa upp sig. Efter sommaren blev gatuchefen Roger Lindell utköpt för ett högt belopp, cirka 700 000 kronor. Fastighetschefen Torbjörn Bergström kastade in handduken i november. Arbetsledaren Joakim Karlsson sa nyligen upp sig.
Utöver det har betydelsefulla tjänster som MEX-ingenjör och projektingenjör också lett till uppsägningar.
Kritiken mot samhällsbyggnadschefen Klas Svensson har beskrivits som massiv och vår tidning har fått mängder med uppgifter om bristerna på avdelningen.
– Jag har inte haft några problem så, men det som är svårt med honom är att han är olika beroende vem han pratar med. Han kan säga en sak till mig och sedan en annan sak till en kollega. Han förstår inte att vi pratar med varandra. Han gillar korridorsmöten som är off the record och förmodligen har det blivit såhär för att folk fått olika förutsättningar. Uppenbarligen har andra haft duster med honom, men jag är ganska långt ned i näringskedjan. Jag vet faktiskt inte varför det har blivit såhär och varför han hängs ut som han gör internt, sa Joakim Karlsson i den här intervjun med Dagens Vimmerby den 7 december.
"Det kändes helt galet"
I en lång intervju med DV ger två av de chefer som försvunnit från avdelningen – Tomas Larsson och Roger Lindell – sin syn på situationen.
Tomas Larssons jobb som driftledare var hans första i den offentliga sektorn.
– Under de här fem åren var Roger den fjärde chefen vi hade och Klas var den tredje samhällsbyggnadschefen. Det var korta sessioner, men jag skötte min lilla driftavdelning och till slut tyckte jag att det gick jäkligt bra. Vi var ett bra gäng. När Roger (Lindell, gatuchefen) kom in så kom vi bra överens och allting fungerade kanon. Sedan får vi en ny samhällsbyggnadschef och i mitt tycke är det en felrekrytering. Jag var ju ett par snäpp ned och Roger var mitt filter. Efter ett tag fick Roger massa konstiga instruktioner och jag märkte att han var hårt ansatt och vi fick flera direktiv rakt uppifrån. Till slut kände jag: Vad fan är det här? Vad är det som är på gång? Det kändes helt galet med alla konstigheter som dök upp här och där, berättar Tomas Larsson och fortsätter:
– Man försöker bita ihop och ta hand om det gäng man har, men jag kände att jag inte står bakom det här längre. Jobbar man i en kommun ska man kunna stå framför medborgare och berätta vad vi bestämt och vad vi har gjort, men jag kände att jag inte kunde vara kvar.
Vad var droppen?
– Det är så många olika faktorer som spelar in och det kändes bara så tokigt. Jag var en liten bricka i spelet, men jag träffade Carolina (Leijonram, numera sparkad kommundirektör) en gång och berättade vad jag tyckte. Ledningen visste hur det var på avdelningen.
Vad tog du upp med Leijonram?
– Det var ju främst att Roger var illa utsatt och att det kändes olustigt. Roger var en bra chef som försökte strukturera upp gatukontoret på ett korrekt sätt och strävade efter att följa regelverk som en kommun måste följa. Då kom det hemlighetsmakerier som Roger får berätta om. Jag kunde inte förlika mig med det, helt enkelt. Regeringen har ju pratat om att man ska ha ett fuck off-kapital och det var så jag kände: jag klarar mig, fuck off.
Togs din kritik på allvar?
– Jag kände att Carolina lyssnade, men hon hade ju en annan information. Bakvägen har jag fått höra att Klas fått kritiken till sig.
”Känner att någon borde förstå”
Tomas Larsson gjorde sin sista arbetsdag i juli och har kunnat följa hur medarbetare efter medarbetare lämnat. Han har inte varit förvånad.
– Nej, det är helt väntat. Det är bra människor som har jobbat ihop i flera år och när det är så många som slutar måste man ju som huvudansvarig titta sig i spegeln och fråga sig varför. När så många väljer att lämna fasta bra jobb på kort tid kan man inte bara skylla ifrån sig. Då måste man ta sitt ansvar och verkligen analysera vad som gått snett. Min fasta övertygelse är att Klas är en tokig rekrytering. Det är en tråkig situation och man känner ju att någon borde förstå något.
Vad var det konkret för saker som du reagerade på?
– Dels hade vi lite för kul på jobbet. Vi var ett bra team, vi hade kul och gillade att skoja, men jobbade alltid på ett korrekt sätt och försökte verkligen följa våra riktlinjer som man har på kommunen.
Vilka brister ser du i Svenssons ledarskap?
– Det är mycket härskarteknik, slicka uppåt och sparka nedåt. Det är min fasta åsikt.
Kan situationen bli under kontroll med Svenssons ledarskap?
– Enligt media har han ju fått stöd av Erika (Grawé, kommunens upphandlade konsult) under den här tiden. Hur kan man behöva stöd från en konsult som nytillträdd chef? Då har man gjort fel rekrytering, det måste man inse. Det är lätt att peka på någon, men jag tror det är väldigt svårt att läka. Jag ser inte vad man ska kunna göra. Det blev en oerhört stor förändring när Klas kom in.
”Fick aldrig några svar”
Gatuchefen Roger Lindell var skeptisk redan när Klas Svensson rekryterades.
– Vi hade ju rätt mycket att göra med Klas när han jobbade på miljö- och byggnadsavdelningen och det var sällan eller aldrig som man fick svar på sina frågor. Det är nog hundratals mejl jag skickat till honom som man aldrig ens fått svar på, både innan och efter han blev min chef. Skulle man få svar var man tvungen att låsa in sig med honom och han svävade ofta iväg till andra ämnen.
Verksamhetscheferna på samhällsbyggnadsavdelningen skulle involveras i processen med ny samhällsbyggnadschef, men så blev det inte.
– Vi hade en kort information och sedan skulle vi ha ett möte till, men när vi trodde att vi skulle ha det mötet fick vi bara information om att Klas var tillsatt. Vi försökte börja med blankt papper, men problemet med kommunikationen uppstod omgående sedan Klas kom in. Man fick aldrig några svar eller raka direktiv tillbaka.
”Gick in och påverkade ärenden”
Lindells huvudsakliga kritik rör Svenssons inblandning i enskilda ärenden.
– Han lade ju sig i småärenden som ingenjörerna sitter med och ändrade från att ärendet var färdigt och innan det gick till politiken. Det blir jättefel. Dels underminerar man ju de som sitter och jobbar med ärendena, dels så blir det inte rättvist. Många av mina medarbetare var unga och hade med sig det juridiska kunnandet och var väldigt prestigefulla i att saker och ting ska göras på rätt sätt. Det finns många regelverk för hur en kommun ska arbeta och börjar man röra sig i gränslandet för vad som är lagligt blir det väldigt svårt att jobba. Som jag ser det ska man vara fyrkantig i en kommun, det blir mest rättvist mot alla och oftast bäst ekonomiskt för kommunen. Det var väldigt ofta som Klas gick in och påverkade i olika ärenden.
Hur gick det till?
– Många i ledningen var ganska rädda för vissa företagare och vissa privatpersoner som hade hotline direkt in i ledningen. Och det fick inte liksom bli något liv när det gällde dessa personer. Jag kände att vi skulle riva plåstret, vända blad och börja göra rätt. Bara för att man gjort fel tidigare kan man ju inte fortsätta göra fel i all evighet. Speciellt inte när det är hål i påsen och pengarna rinner ut. Då måste man ju någonstans täppa till hålen. Det var en av de bitar som vi hade som jag hade uppe flera gånger. Klart att några kommer skrika, men merparten har ju alltid gått den rätta vägen så jag kände att vi måste göra rätt. Där tyckte Klas och ledningen att vi inte kunde ändra allting på en gång. Det är ju samma sak som att säga nej, vi fortsätter göra fel för det är den enkla vägen.
Finns det konkreta exempel på det?
– Mycket handlar om vilka kostnader kommuner ska ta när både privatpersoner och företagare hör av sig och vill köpa mark och där det ska ändras detaljplaner och liknande. Då är det ju den som ansöker om det som ska ta kostnaderna, inte kommunen. Men det var ju ofta som det var tvärtom, att man tyckte att det inte kostade så mycket för kommunen eller sänkte priset till vissa personer. Det blir väldigt tvetydigt och jag tycker inte att det är rakryggat som anställd på kommunen att veta var som försiggår. Det kunde vara rent dåliga avtal som vi har vägrat skriva på och som jag inte låtit mina medarbetare skriva på. Jag ville kunna gå rakryggad från jobbet varje dag och börjar vi tassa på marker där det inte ens är lagligt längre vill inte jag vara med, säger Lindell och fortsätter:
– Jag ville lyfta fram det som var rätt och riktigt till politiken, inte det som är smidigast. Vi fick ganska tydliga direktiv om att vi var tvungna att tänka på alla möjligheter i affärerna och då går vi ju ifrån att alla ska behandlas lika och att man gör saker enligt regelboken. Då har vi ju egentligen lurat politiken med, de har ju inte den kunskapen som tjänstemännen har.
Vilka var det som hade hotline till kommunledningen?
– Det är en handfull företagare och privatpersoner som har haft ledningen lindade runt sina fingrar, men vilka det är känns inte viktigt. I sak gör de inget olagligt genom direkt kontakt med direktör eller högre tjänsteman utan felet begås av de som viker sig för påtryckning. Det var ett antal privatpersoner med som ringde direkt in till ledningen och då blev det ju panik om att man måste lösa det så fort som möjligt. Några kunde ringa Carolina eller Klas direkt och fick en annan behandling.
– Vissa personer var viktigare än andra och visste att om de ringer Carolina så kommer hon eller Klas gå in och peka på oss direkt. Det kunde handla om var vi skulle röja snö exempelvis. Visst, i vissa fall så gjorde vi det bara för att det skulle vara lugn och ro, men det blir ju väldigt svårt när fler och fler kör den linjen. Vissa kunde ta en lunch med Carolina och sedan få sitt ärende loggat hos oss. Medarbetarna kände att såhär får det inte gå till.
Vissa hade fördelar från kommunledningen som du ser det?
– Ja, då sa man att det är såhär och såhär som det behöver gå till. Det tog inte många timmar förrän Klas eller Carolina sa till oss att sköta saker på ett annat sätt. Det blir ju väldigt obekvämt för en tjänsteman, någonstans blir man satt att göra någonting på ett annat sätt än vad regelverket egentligen säger. För mig handlar det om grundprincipen, att alla ska behandlas lika.
Ser du någon poäng i att prioritera företag som kanske bedöms som extra betydelsefulla för kommunen?
– Självklart ska man ju vara smidig när det gäller saker som är samhällsnyttigt. Det är ju inte konstigt med det, men det måste ju ändå ske på ett snyggt sätt. Grannen som har hälften så många anställda ska ju inte få dubbelt så lång handläggningstid eller andra priser.
Du uppfattade tydliga övertramp?
– Ja, självklart. Helt, helt klart. Klas gick in och jobbade med en del ärenden och hade kontakt med ”kunder” bakom ryggen på medarbetarna. När medarbetarna sedan pratar med kunden så kunde de bara säga att de pratat med Klas och fått ett annat besked därifrån. Då fallerar ju hela grejen och han gick också förbi mig och pratade direkt med medarbetarna om hur den skulle göra istället. Det blir en väldigt ohållbar situation. Klas överskred sina befogenheter konstant. Jag vet inte om det var av ren illvilja eller okunskap.
”Låg alltid sist på listan”
Kommunikation skapade snabbt problem.
– Det hade man behövt jobba med från början. Klas hälsade inte på sina medarbetare i korridorerna och det är en sak som är väldigt grundläggande inom en kommun och överallt.
I ledningsgruppen fick vi egentligen aldrig möjligheten att prata om arbetsmiljön på våra arbetsmöten. Det låg alltid sist på listan och vi kom aldrig dit. Vi ville vända på listan och ta det först, men så blev det aldrig.
– Möten med Klas svävade ofta iväg och man var lika oförstående när man gick därifrån som när man kom. Det var väldigt ofta som det svävade iväg eller att man inte fick svar överhuvudtaget.
En annan brist hos ledningen var den övergripande styrningen.
– Vi fick aldrig någon egentlig klarhet i hur vi skulle jobba. Det har bara varit det här är fel, det får ni göra om. Det togs alltid bakvägen och det var mycket informella samtal där Klas berättade hemligheter för en medarbetare och sedan kom nästa in och då berättade Klas om samma ”hemlighet” för den. Det skapade ju en väldig oro i organisationen och det pratades skit om tidigare kollegor och så vidare.
”Försökte ta ett steg tillbaka”
Hösten 2023 ville Lindell och Bergström ha ett möte om situationen med Leijonram.
– Hon hade inte tid och sa att vi fick ta det med Klas. Medarbetarna gick till facket och jag vet inte hur många möten man hade. Jag hamnade ju någonstans mittemellan, men ledningen tyckte att Klas var en doer och gjorde ett bra jobb.
Roger Lindell kallades till möte under våren 2024. Då fick han veta att han måste bli mer lojal med ledningen.
– Man tyckte att jag inte var lojal mot kommunledningen och att jag var för nära mina medarbetare och så vidare. Jag skulle ta avstånd och gå på ledningens linje och det hade jag väldigt svårt för. Det är många ärenden och inte så många medarbetare, jag tyckte att jag var tvungen att vara nära dem.
Lindell fick en lista till sig med punkter att förändra.
– Jag försökte väl någonstans att ta ett steg tillbaka, men sedan blev det ett nytt möte där det var ganska tydligt uttalat att de ville bli av med mig. Jag såg inte att jag hade gjort något fel mer än att försöka följa regelverket. Det hade sitt pris och då fick de köpa ut mig istället.
Kände du att det fanns något fog för kritiken?
– Nej, till stor del handlade det ju om att jag skulle vara på hans och ledningens sida. Jag skulle inte ta något parti för mina medarbetare, men jag kände att de inte gjort något fel och att jag ville stå bakom dem.
”Bara ren lögn”
Lindell blev utköpt efter sommaren till en kostnad för runt 700 000 kronor. I en intervju med DV har den ställföreträdande kommundirektören tillika HR-chefen Marie Halldén sagt sig ha för lite information om situationen på samhällsbyggnadsavdelningen för att kunna uttala sig.
– I mitt fall har ju HR varit med hela tiden och det borde ju inte ha gått Marie Halldén förbi tycker jag.
Tomas Larsson:
– Att HR-chefen inte vet något när så många slutar och tre dessutom är chefer… Det är ju bara ren lögn och rent trams. Det är en jätteenkel ekvation. Om en chef blir utköpt, tro fan att högsta chefen är inblandad och att HR-chefen vet vad som hänt.
Både Lindell och Larsson tror att det tar väldigt lång tid att återuppbygga förtroendet för Klas Svensson internt – om det ens går.
– Jag har ju svårt att se det. Så länge man inte kan köra en rak linje som man ska jobba efter så tror jag att det blir jättesvårt och jag tror inte han kommer ändra sig. Förtroendet hos väldigt många är ju förstört och jag tror det är jättesvårt att bygga upp igen, säger Roger Lindell.
Hur var stämningen när du lämnade?
– Det var väl ganska många avdelningar som var väldigt luttrade, ledsna, trötta. Det hade blivit en väldigt tyst stämning på många avdelningar. Många kände sig nog ganska hopplösa. Det blir en otrygghet när det är mycket skitsnack och toppstyrning. Många tidigare kollegor som man träffar är fruktansvärt ledsna. Flera jobbar hemifrån för att de inte vill vara på kontoret. Det är inte en hållbar situation. Jag skulle nog säga att förtroende för Klas är obefintligt.
– Från att ha en arbetsmoral och en glädje i jobbet har avdelningen åkt hiss ned till en våning vi inte visste fanns. Vi hade fått in många yngre välutbildade personer som hade kunnat göra mycket nytta i kommunen i 20-30 år, men som nu slutat. Det kommer ta väldigt lång tid att bygga upp förtroendet och arbetsglädjen igen.
Fotnot: Vi har sökt Marie Halldén och Klas Svensson utan resultat.