Lars Johansson (V) tror att alla börjar se fördelarna med prislappsmodellen. Nu går kommunen igång med budgetarbetet inför 2026.
Vimmerby kommun har, likt många andra kommuner, brottats med en tung ekonomi i flera år. 2023 blev resultatet -10,6 miljoner kronor. Bokslutet för 2024 är ännu inte klart och kommer lite senare i vår, men läget börjar ljusna en aning.
– Vi ser att åtgärderna vi har satt in ger effekt. Det pekar åt rätt håll, säger Peter Karlsson (C), vice ordförande i kommunstyrelsen.
Att man ska klara den lagda budgeten för 2025 tror man i dagsläget. Kommunen ska göra ett överskott på en procent av skatter och statsbidrag, vilket innebär tolv miljoner kronor i resultat det här året.
– Vi har gott hopp om att klara budget 2025. För det kan vi inte släppa det, utan vi kommer jobba vidare, men tror att vi klarar budget.
Det här året har dock knappt hunnit börja innan arbetet med budgeten för 2026 påbörjas. I förra veckan hade man ett första möte med budgetberedningen och en kickoff hölls i tisdags. Nu har man tagit planeringsförutsättningarna och en tidsplan.
– Vi fortsätter med prislappsmodellen som vi har implementerat. Där kan man räkna fram prislappar inom både BUN och SOC, men det är svårare för kommunstyrelsen. Nu har vi valt ut samhällsbyggnadsavdelningen och där ska vi titta på "mest lika" bland andra kommuner för att få fram en prislapp.
Vilka delar är det?
– Infrastruktur kallas det och det är allt som faller under det. Det är gata och park, miljö- och bygg, räddningstjänst och näringslivsarbete bland annat, säger Lars Johansson (V).
"Väcker oro först"
Nu kommer förvaltningarna få ut en teknisk ram.
– Därefter handlar det om man känner att man klarar sig med det här eller om man behöver göra äskanden. Det är sedan upp till oss i politiken att prioritera områden som vi ser har störst behov och som vi vill satsa på, säger Peter Karlsson (C).
Prislappsmodellen börjar kännas mer och mer rätt, menar Lars Johansson.
– Nu är vi inne på andra året. Det väcker en del oro först och man tror att prislappen kommer vara budget, men nu tror jag alla insett att det inte är så. Det sätter lite fingret på att vi börjat djupa i mer och ifrågasätta mer. Så har det varit på både BUN och SOC och nu får vi se om det fortsätter på andra avdelningar.
– Det finns en modell att utgå ifrån och det har inte undgått något. Jag tror att alla börjar förstå det, säger kommunstyrelsens ordförande Eva Kindstrand Ströberg (S).
– Första året var svårt. Det är ett helt nytt sätt att tänka, men nu känns det som att vi hittat rutinen. Fler och fler kommuner ansluter sig också till prislappsmodellen, säger Peter Karlsson (C).
Ska ta budgeten i juni
Målet är, vilket man inte alltid lyckats hålla senaste åren, att ta en budget i juni månad i fullmäktige.
– Hultsfred har valt att skjuta på sin process till november för att invänta utjämningssystemet. Det rör sig om mycket pengar för dem. Vi får mindre, men det kan bli en extra pott men då måste regeringen ta beslutet så att det gäller från 1 januari 2026. Vi räknar inte med det, men det är också lättare för verksamheterna om vi tar rambudgeten i juni.
Kommunen ska också göra en plan för åren 2027, 2028 och 2029. Efter många mörka år börjar läget, som det tidigare även signalerats om, se ljusare ut.
– Vi har ett överskottsmål på en procent i år och planen är att det ska bli 1,25 procent 2026. Vi jobbar för att öka 0,25 procentenheter varje år nu. Det har med investeringarna att göra också. Kommuninvest tittar på det när man ska bevilja eventuella lån framåt, säger Eva Kindstrand Ströberg (S) och Peter Karlsson (C).
– Om vi ska vara ärliga så har planerna tidigare inte varit så genomtänkta och det har varit för att vi inte mäktat med. Nu går vi mot det och vi ska ta budget i tid och ha bra genomtänkta, långsiktiga planer. Det blir lite bättre varje år och vi rör oss mot rätt håll, säger Lars Johansson (V).