BUN vill ha cirka 30 miljoner utöver sin tekniska ram inför 2026.
Foto: MostPhotos
Under förra året började kommunen för första gången att arbeta enligt prislappsmodellen. Då fick också nämnderna utifrån prislappsmodellen en teknisk ram. Därefter tog nämnden beslut om en prioriteringslista till budgetberedningen.
Den var då på drygt 28 miljoner kronor och innehöll flera punkter. BUN fick till slut drygt 18 miljoner kronor och fick inte täckning för allt man önskade.
Nu har nämnden fått sin tekniska ram inför 2026 och ramen är 11,2 miljoner kronor mindre än i år.
– Det beror på att det är färre elever helt och det är så det ska vara, säger Lars Sandberg (C).
Men helt nöjda är man inte.
– Det är inte helt hundraprocentigt det här ännu. Minskar vi med 100 barn färre så borde rimligtvis även kost- och lokalvård följa efter. Det gör det inte riktigt. Tvärtom går det åt andra hållet. Pengarna som vi får i demografimodellen är framåtsyftande, det är en prognos alltså, och då får vi si eller så mycket pengar. När det gäller de övergripande kostnaderna, som kost- och lokalvård eller skolskjuts, så går man tillbaka och tittar på 2023 i vårt fall. Vi får en lägre peng, men en högre kostnad för att det var högre 2023.
Satsningarna man vill göra
Så just den biten finns med i BUN:s prioriteringar inför 2026. Totalt vill BUN ha 30,5 miljoner utöver den tekniska ramen och 7,2 miljoner av dessa beror på det ovan nämnda. 13 miljoner vill nämnden ha för gymnasieskolan, 5,5 miljoner för Vuxenutbildning och Campus.
– Det handlar om att kunna behålla nuvarande kurs- och utbildningsprogram. Ska vi ha kvar de program vi har i dag så behöver vi 13 miljoner. Sedan kan allt ändras förstås. Vi har ju en förhoppning om att kunna flytta in restaurangskolan i Granen, men det kommer inte påverka nu 2026. Vi vet inte heller var IKE-kostnaden tar vägen. Det är en hel del utifrån som sökt hit och det kan bli bättre där, men det vet vi inte säkert ännu. Tyvärr är det också så att elever som söker till andra gymnasium härifrån ofta går program som är ganska dyra samtidigt som våra program är relativt billiga. Det är en nackdel för oss.
BUN vill också ha 340 000 kronor för en halvtidstjänst för en samverkan mellan skola och arbetsliv samt 3,3 miljoner för att göra tidiga insatser vad gäller läsa, skriva och räkna.
– Vi måste ha en förstärkt elevhälsa på gymnasiet för att kunna följa skollagen. Det handlar om 350 000 kronor och så får vi lika mycket i statsbidrag, så det skulle ge en tjänst till där.
Minskat kostnader med 20 miljoner
Lars Sandberg (C) har förhoppningar om att kunna få en stor del av det man önskar.
– Jag hoppas att vi ska kunna få det allra mesta av det här. I det här förslaget har vi en budget på 418 miljoner. Det ska man ställa mot budgeten 2025 som var på 432 miljoner. Vi har minskat våra kostnader med ungefär 20 miljoner. Det handlar om omstruktureringar vi gjort inom grundskolan och lärcenter. Sedan kommer även avvecklingen av Brännebro att påverka positivt framåt.
432 minus 418 får jag till 14?
– Ja, men då är ju cirka sju miljoner bara beroende på prislappsmodellen. Det slår galet, så det vill vi som jag nämnde att det hanteras.