Kultur- och fritidsnämnden skrotades och kommunstyrelsen fick ett större ansvarsområde. Det var den stora förändringen när en ny politisk organisation klubbades 2016.
Servicenämnden var då redan borttagen.
Det enda partiet som var emot detta var Vänsterpartiet, som menade att kommunstyrelsen redan hade för många frågor på sitt bord. Nu verkar de flesta partier ge Vänsterpartiet rätt i backspegeln.
Den nya politiska organisationen som demokratiberedningen nu föreslår för fullmäktige att säga ja till i maj innehåller nämligen två nya nämnder. Dessa är just kultur- och fritidsnämnden och servicenämnden. Planen är då även att de nuvarande utskotten – kultur- och fritidsutskottet samt samhällsbyggnadsutskottet – läggs ned.
Den nya organisationen, som demokratiberedningen har utrett en tid, ska börja gälla från och med oktober 2026 och nämnderna tillträder 1 januari 2027.
– Under hand har vi fått en ny tillförordnad kommundirektör och vi har givetvis lyssnat med honom hur han upplever att det funkar. Tidigare har också revisionen tittat på detta och man har haft synpunkter på att det är en ganska stor blandning i kommunstyrelsens verksamhet. Man kan säga att vi nu går revisorerna till mötes, säger demokratiberedningens ordförande Leif Larsson (C).
Blir nya chefer
Den tillförordnade kommundirektören Rolf Landholm har kallat kommunstyrelsens ansvarsområde för "en hybrid".
– Man hanterar allt från strategiska frågor till hur man betalar ut bidrag till föreningar. Det är hela spannet och den här hybriden har tillförordnade kommundirektören noterat gör att kommunstyrelsen riskerar att tappa sitt övergripande fokus. Utifrån det har vi diskuterat hur vi vill att det ska se ut och lagt fram det här förslaget. Då vet också allmänheten och partierna vad som gäller från valet 2026, säger Leif Larsson.
Med två nya nämnder kan man bryta ut en hel del frågor från kommunstyrelsen och placera i dessa.
– När det gäller servicenämnden så handlar det om servicefrågor och där ligger bland annat kost, städ och vår upphandling av it-tjänster hos Itsam, som vi inte är nöjda med att vi inte får ordentlig styrning på. Det handlar också om en del frågor gällande fastighetsskötsel. Det naturliga är en serviceförvaltning under nämnden med specialister inom sitt område som kan leverera servicefunktioner till alla.
När det gäller kultur- och fritidsnämnden, som kommer ansvara för klassiska kultur- och fritidsfrågor som stödet till föreningslivet, biblioteken, Fabriken och Näktergalen bland annat, tittar man även på om det kan gå att inkludera en del tekniska frågor.
– Gata och park är väl det som ligger närmast. Det är en kultur- och fritidsfråga samtidigt som det kan vara en fråga för en annan förvaltning. Ska man exempelvis använda gatumark till sommartorget, så är det en kultur- och fritidsfråga också.
Vad kommer de här två nya nämnderna kosta?
– Vi vill ha en kostnadseffektiv och effektiv organisation över huvud taget politiskt. Vi tror att det går att göra inom ramen för nuvarande pengar. Det finns ganska mycket pengar avsatt för den politiska ledningen i de här två utskotten som egentligen har väldigt lite beslutandemakt. Nu kommer man kunna ta besluten i nämnderna. I och med att utskotten läggs ned finns potential att flytta en del av resurserna i kommunstyrelsen till den nya nämnden och förvaltningen.
Det här innebär också att det kommer bli en ny kultur- och fritidschef samt en ny servicechef.
– Varje nämnd får en förvaltning och då är det sannolikt att man löser lednings- och chefsfrågor utifrån det. Men hur det ska se ut är kommunstyrelsens ansvar och uppdrag. Det kommer bli en genomgripande genomgång av hur organisationen ska se ut, men även där hoppas vi att det kan göras inom ramen för nuvarande pengar.
"Plockar bort brusfrågor"
För kommunstyrelsen ska förändringen underlätta framåt.
– Vi plockar bort mycket brusfrågor från kommunstyrelsen, så att de kan fokusera på de viktigaste frågorna, säger Håkan Nyström (M), andre vice ordförande i demokratiberedningen.
– Kommunstyrelsen har insikt om att det inte är bra som det är nu. Det blir långa beslutsvägar och det blir ineffektivt samt osäkert vem som gör vad. Det riskerar att kommunstyrelsen tappar fokus från att leda och styra, säger Leif Larsson (C).
Ni har tidigare haft de här nämnderna. Hur tror ni medborgarna upplever de här svängningarna?
– Vi har lärt oss på vägen. Den organisationen var kanske nödvändig då, men den fungerar inte i längden. Vi tenderar nu att få experter i kommunstyrelsen vad gäller dem som sitter i utskotten. De lägger sitt engagemang och sin själ där och riskerar att tappa helhetssynen. Ingen organisation överlever i alla tider och man måste hela tiden ompröva det.
Fullmäktige kan krympa
Nämnden ska också titta vidare på antalet ledamöter i de olika nämnderna. Även kommunfullmäktige, som bestått av 49 ledamöter sedan kommunen bildades 1971.
– Vi ska titta på storleken på fullmäktige och vill att fullmäktige ger i uppdrag att kommunstyrelsen ska börja jobba med hur tjänsteorganisationen ska se ut utifrån den nya politiska organisationen.
Hur pass många ledamöter man kan komma att reducera fullmäktige med går inte att säga just nu.
– Enligt lagen måste vi vara minst 31 ledamöter. Vi ligger i det övre spannet jämfört med jämförbara kommuner. Vi tittar på detta nu utan att tappa den demokratiska förankringen. Tyvärr ser vi en tendens med att fullmäktige sällan är fullsatt. Det fattas ledamöter. Det är inte hugget i sten att det måste vara 49 och en del kommuner har minskat sina fullmäktigeförsamlingar.
En minskning av antalet ledamöter skulle dock göra ribban svårare för småpartier att ta sig över.
– Går vi ned i antal kommer det påverka. I dag krävs det ungefär 300 röster för ett mandat, då kanske det handlar om 400 röster. Jag vet inte exakt, men det skulle påverka.
Även nämnderna kan få färre ledamöter.
– I bolagen hade vi tidigare sju ledamöter och sju ersättare. Vi gick ned till fem ledamöter och två ersättare. Det har gjort att vi fått en mer livaktig styrelse och vi vill nu titta på om det är en möjlig väg även för nämnderna, säger Lennart Nygren (S), vice ordförande i demokratiberedningen.
Mer detaljer i höst
Senare i år, troligtvis i höst, ska demokratiberedningen återkomma med fler detaljer kring hur varje politisk instans ska se ut. Det blir även då som mer kring ekonomin kan bli tydligt.
– Vi kommer titta på arvoderingen rakt över hela linjen vad gäller förtroendevalda. Vi måste också göra ekonomiska analyser för tjänstemannaorganisationen kostnadsmässigt. Vi gör inte det här med förbundna ögon, utan vi vill ha allt på bordet innan besluten fattas, säger Leif Larsson.