Valet 2026 står i centrum under den länsdialog som Länsstyrelsen och landshövding Allan Widman kallade länets medier till. Även Myndigheten för psykologiskt försvar medverkar.
Det handlar om att förbereda sig demokratiskt i ett osäkert säkerhetsläge samt om mediernas situation i valtider och deras roll i samhällsberedskapen.
— Vi närmar oss ett val. I andra delar av världen förekommer försök till påverkan på val. Det handlar om främmande makt och ökad polarisering i samhället. Det gäller för media och myndigheter som håller i valen att förbereda sig, säger Kalmar läns landshövding Allan Widman.
Hur påverkan kan se ut
Allan pekar på att tilltron till demokratiska system har minskat globalt under de senaste decennierna och att vissa länder aktivt försöker undergräva öppna samhällen.
Informationspåverkan kan dyka upp både i verkligheten och i sociala medier. Onormala mönster i sociala medier kan vara tecken på organiserade påverkansförsök.
— Skulle konton på sociala medier producera ett par tusen inlägg i minuten så kommer det väcka vår uppmärksamhet.
Om något avviker från det normala i en vallokal ska man vara vaksam. Man kan alltid kontrollera uppgifter via myndigheters hemsidor eller ta del av rapporteringen i etablerade medier.
Regional sårbarhet
Han konstaterar att det militära försvaret har rustats upp under det senaste decenniet, medan det civila försvaret ligger efter.
— Vi har levt i en öppen och fredlig situation i 40 år. Nu tvingas vi bli mer vaksamma.
— Varje gång vi utsätts för cyberattacker så är min bild som landshövding att vi höjer vår förmåga. Vi lär av att bli drabbade. Kommunerna har haft ett antal incidenter, intrångsförsök och även där är min slutsats att vi blir mer robusta.
Syftet med dialogen
Länsstyrelsen hade två syften med dialogen. Dels ville man informera om hur val genomförs rent praktiskt – från beställning av röstsedlar till rösträkning – för att öka mediernas kunskap om systemet, dels informera om det nya säkerhetspolitiska läget och vad det kan innebära i praktiken.
— Kunskap hjälper medierna i deras arbete.
Vad gav dialogen?
— Det var tankeväckande diskussioner, bland annat om ett scenario där det händer något med valsäkerheten i en kommun precis innan valet. Nu har lokala medier fått ett ansikte på oss – vi som jobbar med valet – och tvärtom. Om samverkan skulle bli aktuell så har vi lätt att hitta varandra.
Engångsinsats
Dialogen med medierna var en engångsinsats och det planeras ingen fortsättning, inte heller några konkreta åtgärder.
— Det måste finnas ett avstånd mellan massmedia och myndigheten. Annars leder det till misstanke om att pressen inte är fri.
— Jag utgår från att liknande dialoger sker i andra län och nationellt, och att myndigheterna lyfter information om vad som hänt på andra håll och hur man kan skydda sig, avslutar Allan.