Det var inför budgetåret 2025 som kommunen för första gången började arbeta enligt prislappsmodellen. Nämnderna fick då en teknisk ram och fick sedan äska mer pengar utifrån en önskelista.
Första året ville barn- och utbildningsnämnden ha drygt 28 miljoner och fick då 18 miljoner. Inför det här året önskade nämnden 30,5 miljoner i sina prioriteringar och av sitt äskande fick man 28,6 miljoner kronor.
Nu har nämnden satt sina prioriteringar inför budgetåret 2027. Totalt önskar barn- och utbildningsnämnden att få 39 150 000 kronor.
– En del av detta är beroende av ytterligare beslut och allt hänger på hur mycket vi tilldelas av kommunstyrelsen och budgetberedningen, men vi måste ha med det i våra prioriteringar, säger barn- och utbildningsnämndens ordförande Lars Sandberg (C).
Äskar sex miljoner till förskolan
För barnomsorg på obekväm arbetstid äskar man 2,3 miljoner inför 2027. Det är emellertid högst oklart om den satsningen blir av. En enkät pågår just nu.
– Det handlar om att utreda om det ens är möjligt att bedriva verksamheten, säger Sandberg.
Enkäten går att besvara under hela mars månad.
– Det är sex som svarat att man är intresserat hittils och då tror jag det var två eller tre som behövde det en timme i månaden, säger skolchefen Jabil Seven.
För att behålla den nuvarande storleken på barngrupperna inom förskolan äskar man sex miljoner kronor.
– Det är för den struktur vi har. Pengarna behövs för att vi inte ska skära ned eller öka storleken på barngrupperna.
Vill anställa en ateljerista
380 000 kronor vill man ha för att kunna anställa en ateljerista inom förskolan. Det rör sig om en halvtidstjänst.
– Det är en pedagog som är konstnärligt utbildad och är till för barnens kreativa lärande.
350 000 kronor behöver man för att betala ut bidrag till fristående verksamheter för löneökningar.
– Vi får det från centralt löneanslag, men måste betala ut det till de fristående verksamheterna då också och det finns inte med i prislappsmodellens tekniska ram.
420 000 kronor behövs för tjänsten som utvecklingsledare med fokus på samverkan mellan skola och näringsliv.
– Vi delar den med näringslivsavdelningen. Det har varit sagt från början att det ska vara en heltidstjänst år ett och två, för att sedan gå ned till 75 procent och därefter 50 procent.
Vill införa en resursskola
Två miljoner kronor behövs för att bibehålla den nuvarande strukturen i grundskolan.
– Där räknas förskoleklass och fritidshem in också.
Nämnden utreder nu också om man kan införa en ny resursskola. Det skulle kosta 4,3 miljoner och är för elever med NPF-diagnoser, alltså neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Pengarna ska gå till tre lärartjänster, tre resurspersoner och en halv speciallärare.
– Där ingår även lokalkostnad. Vi håller på att utreda det, men måste sätta av pengar om vi beslutar det.
Var kan den skolan hamna?
– Vi vet inte det ännu, antingen fristående eller ihop med en befintlig skola. Utredningen är inte färdig, men det kommer en slutrapport om några månader, säger Jabil Seven.
I landet finns ett hundratal sådana skolor och de flesta i Stockholm med omnejd. Linköpings kommun har åtta stycken.
– De flesta resursskolor har kö och det är väldigt efterfrågat.
Skulle det kunna innebära att det blir elever från grannkommunerna också?
– Formellt sett, ja. De kan söka, så rent teoretiskt är svaret ja. Sedan ska det vara små grupper och en liten enhet. Det ska inte vara en skola med 400 elever.
Miljonbelopp för särskild undervisningsgrupp
Nämnden vill också ha 3,8 miljoner kronor för en särskild undervisningsgrupp.
– Det finns i idag i någon form på både Vimar och AL-skolan, men inte på övriga skolor. Det är elever som kanske har svårigheter i något ämne och exempelvis bara periodvis. Då kan man få extra stöd en stund i en lugn miljö.
Det finns ganska stora skillnader mellan en särskild undervisningsgrupp och en resursskola.
– I en särskild undervisningsgrupp går du kvar i samma klass och skola medan en resursskola är en egen skola rent formellt. Det skulle kunna vara på Vimarskolan med samma rektor, men räknas formellt som en egen skola. I en särskild undervisningsgrupp går man tills man är färdig. Det kan handla om ett ämne och kanske en månad exempelvis.
350 000 kronor äskar man för en kuratortjänst till den centrala elevhälsan. Där söker man statsbidrag, men måste själva stå för halva kostnaden. 800 000 kronor behöver man för anpassad grundskola.
– Antalet elever har ökat och är 32 stycken i dag. Det krävs en utökning med 1,5 tjänst där.
För att behålla den nuvarande programstrukturen på gymnasiet är man i behov av 7,6 miljoner.
– Jag tror det var 13 miljoner förra året, så det är mindre. Vi får ihop det, även om det blir mindre och mindre.
Behöver miljoner för att behålla kursutbudet
För att förstärka elevhälsan på gymnasiet med en skolsköterska vill man ha 350 000 kronor. Till anpassad gymnasieskola är man i behov av 2,6 miljoner kronor. De flesta eleverna går i andra kommuner.
– Främst i Hultsfred. 2,6 miljoner behövs eftersom antalet elever har ökat och vi behöver det för att köpa de tjänster vi gör i dag. Det pågår en utredning för att etablera en egen sådan gymnasieskola och det kostar en miljon kronor 2027, men blir därefter billigare. Det är många satsningar på gång och det är jätteroligt. Det är spännande och vi hoppas att vi kan ro det i hamn, säger Lars Sandberg.
För att behålla samma kursutbud som i dagsläget på Vuxenutbildningen behöver man 6,5 miljoner kronor. Man behöver också 400 000 kronor för en pedagog inom SFI på Vuxenutbildningen.
– Vi står för lönekostnaden, men det är kommunstyrelsen som har tagit beslutet. Vi har redan fått löfte från kommunstyrelsen att vi inte behöver göra något åtgärdsprogram om vi går back för detta.
Enig nämnd
Nämnden var helt enig kring prioriteringarna och totalt rör det sig alltså om mer än förra året. Drygt 39 miljoner vill man ha utöver den tekniska ramen.
– Det finns alltid en risk för att inte få full täckning och jag kan varken säga bu eller bä. Vi hoppas kunna förverkliga det här och då behöver vi de här pengarna.
– Rent krasst för att kunna fortsätta som vi gör behöver vi det här. En del är lagstadgade krav vi behöver möta upp och en del är att vi behöver möta upp verksamheten kvalitativt för att bli bättre som skolkommun. Vi är noga med att vi ska kunna kompetensförsörja kommunen utifrån de förutsättningar vi har, säger Jabil Seven.
Har ni någon intern prioriteringslista om ni exempelvis får 27 miljoner?
– Vi får se vad budgetberedningen kommer fram till och vad det finns för pengar att fördela. Efter det får vi titta. Får vi inte pengarna är det så att varje sak får konsekvenser, säger Sandberg.
Har du fått några signaler från dina partikamrater?
– Jag vill inte gå på rykten, utan vi får se vad man de facto kommer fram till.
Budgetberedningen inleder sitt jobb i april och någon gång mellan april och juni räknar nämnden med att få besked.