På måndagsförmiddagen bjöd Vimmerbyalliansen in till pressträff för att presentera sitt förslag till budget inför 2021 i kommunen.
Alliansens mål är att ”koppla greppet om ekonomin” och inleder ett förändrat budgetarbete som ska prägla kommande års budgetar.
Arbetet sammanfattas av alliansen i tre punkter:
* Fokus på uppföljning och analys.
* Budgetdisciplin.
* Effektiviseringar.
– Vi koncentrerar oss ofta på hur vi ska fördela extra statsbidrag och det har vi gjort i år också. Men framöver behöver vi göra mer av analys- och uppföljningsarbete. Vi påbörjar det budgetarbetet nu och har kniven mot strupen nu och ska hitta effektiviseringar. Vi ska ha en årsplan för uppföljningar. Vi har uppsiktsplikt, men nu tar vi ännu större ansvar och går ned på mer faktiska detaljer. Vi behöver följa upp och det handlar om konto för konto. Kommuners ekonomi ser inte bättre ut, snarare sämre, och det kan bli tuffa tag framöver, säger kommunstyrelsens ordförande Jacob Käll.
"Får rimlig möjlighet"
Den största nyheten i Vimmerbyalliansens rambudgetförslag är ett historiskt stort tillskott till socialnämnden. Nämnden, som ser ut att göra mångmiljonunderskott i år, får 18 miljoner kronor i förändrad ram kommande år. Barn- och utbildningsnämnden får, som tidigare rapporterats, fyra extramiljoner plus en särskild satsning på Campus.
Kommunstyrelsen får en miljon, men där minskas posten oförutsedda medel med en miljon och pengar omfördelas till samhällsbyggnadsavdelningen och föreningsbidrag.
– Socialnämnden får nu en rimlig möjlighet att hålla sin budget. Det här är inga nya satsningar utan det här ska täcka den verksamhet vi har i dag, som inte räckt till i tidigare budgetar. Vi ska fortsätta jobba med effektiviseringar, ändrade arbetssätt och så vidare. Det här ger en större rimlighet att kunna hålla budget, säger Lars Sandberg, ordförande i nämnden.
Är det här ett erkännande till socialnämnden om att man varit underbudgeterade i alla år?
– Pekar nämndens resultat på -30, -25 och -35 varje år, så går inte alla de pengarna att hitta via effektiviseringar. Någonstans är det en felbudgetering då, säger Sandberg.
– Varje år har man ökade kostnader med den demografiska utvecklingen och fler och fler lagkrav. Jag tänker på LSS:en som fördyrar. Ett beslut i Stockholm kan innebära 1,5 miljoner för oss. De gånger socialnämnden har klarat budget har det handlat om pengar från Migrationsverket. Varje år har socialnämnden sagt att vi inte kommer klara den här budgeten. När man är så otroligt långt från målet vill vi ge dem rimliga förutsättningar som kan genomföras. Nu tar vi pengar från resultatet och för in dem i budgeten, säger Nicholson.
Får ni rimliga förutsättningar nu?
–Det är en enorm skillnad mot tidigare. Förutsättningarna ökar avsevärt och man är inte flera mil från målet. Nu kan man se målet och då blir det lättare att kämpa, säger Sandberg.
Sänker resultatmålet
Alliansen sänker också resultatmålet från två till en procent. Konsekvensen blir ett minskat investeringsutrymme, vilket du kan läsa mer om senare. Vänsterpartiet föreslog redan inför 2020 års budget att sänka resultatmålet till en procent.
– Med tanke på skatteunderlagsprognosen görs vissa justeringar på intäktssidan. För att få loss pengar att tillföra socialnämnden sänker vi resultatmålet från två till en procent. Det ger tio miljoner kronor. Vi är inte ensamma om att ha ett resultatmål på en procent, även om det inte är tillfredsställande på sikt. Planen är att höja målet med 0,25 procentenheter varje år från och med 2022, säger Ola Gustafsson (KD).
Vad tycker ekonomichefen om det här?
– Det är inga ekonomichefer som gillar det. Men skillnaden är om resultatet blir tio miljoner högre eller om socialnämndens underskott blir tio miljoner lägre. Slutresultatet blir detsamma, så för helheten blir det ingen skillnad. Det här är inte den långsiktiga lösningen.
"Behöver hjälpas åt"
Effektiviseringsarbetet ska pågå i flera år och spänna över alla verksamheter.
– Alla behöver hjälpas åt för att nå målet om en mer stabil ekonomi. Vi vill ha en hög service och låg kostnad och tänker på våra medborgares pengar.
Några exempel på nedskärningar kan man inte ge nu.
– Vi har inte det klart för oss. Ligger vi mer rätt kan vi göra det bättre. Vi lade ett uppdrag om effektiviseringsarbete redan i juni för att se vad man kan göra bättre. Det här fortsätter nu. Det här måste alla hjälpas åt med. Det handlar om att göra saker annorlunda och effektiviseringsarbetet har redan inletts. Vi ser redan nu att andra sätt att arbeta på kan ge lägre kostnad och det ger delvis genomslag redan nu.
Då tänker man dels på placeringar av barn och unga.
– Det är ett nytt sätt att arbeta som vi ser ger resultat. Vi såg även på daglig verksamhet, där medarbetarna själva föreslog att man skulle gå ur en lokal och slå ihop med sig en annan. Det sparade pengar och alla blev jättenöjda. Det är bra när medarbetarna kommer med idéer, som kanske ser verksamheten med andra ögon, säger Sandberg.
Effektiviseringskravet på kommunstyrelseförvaltningen är en miljon. Något liknande lär det bli inom barn- och utbildningsnämnden.
– Det handlar om små steg.
Oklart med detaljerna
Rambudgeten ska tas i fullmäktige i november. När detaljbudgeten kan antas är oklart.
– Vi vet inte än, det kan bli i januari nästa år, säger Käll.
– Det är inte helt säkert att vi tar det i fullmäktige. Det behöver vi inte enligt kommunallagen, utan detaljerna kan tas i nämnden. Vi brukar ta det i fullmäktige och det är bra, men detaljbudgeten måste komma fortare än den brukar. Det kan bli så att den tas i januari och det är bättre än inte alls, säger Nicholson.
Ni har spelat ut kortet med skattehöjning och nu spelar ni ut kortet med sänkt resultatmål. Vad händer om det här kortet inte heller hjälper?
– Det är kniven mot strupen. Vi tror det här kommer skärpa arbetet och ge resultat. Kommunen har en bra soliditet i grunden och vi är inte i något krisläge. Vi behöver få ordning på driftkostnaderna och andra kommuner har sämre läge, säger Käll.
Vad finns det för kort kvar?
– Underskott och det har vi haft förut. Men då kommer vi prata om nedskärningar och om stålbad och dit vill vi inte. Nu gör vi läxan i förväg och det måste vi göra, säger Nicholson.
"Vill sänka skatten"
Att förändra den kommunala skattesatsen, som ligger på 22,36 procent, är inte aktuellt.
– Vi vill sänka skattesatsen, men det finns inte utrymme för det. Att höja är inte aktuellt. Vi ligger högst i Småland och måste klara oss på det får vi in.
Med det förändrade resultatmålet lär överskottet hamna på omkring tio miljoner kronor.
– Vi får se hur länge väljarna låter oss sitta, men vi behöver nästa mandatperiod också med det här förändrade budgetarbetet. Vi måste tänka långsiktigt och nu ska det här arbetet igång. Det har gjorts försök tidigare mandatperioder men då har vi inte kommit hela vägen, säger Marie Nicholson.
Ni, tillsammans med S, skulle ju sanera ekonomin förra mandatperioden?
– Vi försökte, men det gick inte så bra. I det fallet handlade det om att se över strukturen och plocka bort hela delar av verksamheten. Men det blev ett bakslag.