Stora besparingar i Alliansens budget – "Vi är djupt oroliga"

Landstingsalliansen slår nytt rekord i antalet alternativyrkanden. Totalt rör det sig om 66 stycken i deras budgetförslag. 

På torsdagen presenterade de fyra oppositionspartierna hur de vill att Landstingets budget ska se ut 2017-2019. 

Och det är något helt annat än majoritetens budgetförslag. 

Landstingsalliansen gör kostnadsbesparande åtgärder på 140 miljoner kronor fram till 2018. Hur besparingarna ska kunna genomföras ska tas fram genom en grundlig genomlysning av Landstingets hela verksamhet. 2017 ska även subventionen till KLT (Kalmar Länstrafik) minskas med 25 miljoner kronor och året efter med 45. 

– Politiken måste ta sitt ansvar. Enligt delårsbokslutet är vi på ett underskott i verksamheterna på 200 miljoner kronor. Det är stora underskott och det måste vi komma till rätta med. Vi vill också hårt driva kravet på att KLT:s självfinanseringsgrad kommer upp i 50 procent. Det är möjligt i många andra kommuner, säger Christer Jonsson (C). 

Den rödgröna landstingsmajoriteten, som i sin budget genomför satsningar på 33 miljoner kronor, har riktat kritik mot alliansens budgetförslag och kallat det för "tokryck". Ett ord alliansen använt om de stängda vårdplatserna. Majoriteten menar också att alliansens budget skulle leda till nedskärningar som försämrar kvaliteten och patientsäkerheten.

– Handlingsplanerna måste få effekt. Det har de skrivit om de sista fem åren, men varje år går förvaltningarna med underskott. Vi är djupt oroliga och de rymmer från sitt personliga ansvar, säger Christer Jonsson. 

Malin Sjölander (M): 

– Vi står inte för nedskärningar, vi skär inte ned. Vi ändrar om. Vi är beredda att anpassa oss, men vi måste ha en utvecklingsplan som sträcker sig uppemot 30 år framåt i tiden. Alla företag har framförhållning. Att länets största arbetsgivare inte har det är anmärkningsvärt. Det måste finnas en utvecklingsplan för hela Landstinget och där vi förstår hur olika sjukdomar utvecklas och där vi ser patientens behov och på så sätt anpassar sjukhusen och vårdcentralen.

Nytt grepp

Alliansen vill också testa ett nytt grepp för att få ordning på de skenande kostnaderna för hyrpersonal inom vården. 

– Vi måste se över bemanningskostnaderna, det är nästan en kronisk sjukdom på de här enheterna. Vi vill ta fram en modell där vi lägger en del av pengarna på att förbättrra förvår egen personal. Det är bättre att betala vår egen personal än att ta in bemanningsföretag. Det kan vara så att en verksamhet som har höga kostnader för inhyrd personal använder hälften av de pengarna till att locka till sig ny personal, säger Pierre Edström (L). 

Alliansen lägger också tyngden på primärvården i budgetförslaget. Dit ska fokus flyttas.

– Vi vill lägga vården i ett tidigare skede för att minska lidandet och det blir också billigare för samhället. Primärvården ska utgöra basen och vi har en onödigt dyr och ineffektiv vård. Det är bättre att primärvården får den roll som den har i nästan alla andra länder, säger Gudrun Brunegård (KD). 

Äldremottagningar

De borgerliga partierna har kikat på Norge för att finna en lösning på bemanningsproblematiken  på mindre orter. Att minska risken för den som vill starta en privat vårdcentral, tror de på. 

– Det finns ett antal orter med svårigheter att rekrytera allmänläkare, bland annat Överum, Gamleby och Ankarsrum. Vi behöver göra det enklare och mindre riskfyllt för entreprenörer att etablera sig genom etableringsstöd. I Norge finns en modell där man kan bli anställd av det offentliga, bygga upp sig ett namn och sedan stå på egna ben. Då kan man enkelt ta med sig listade patienter. I Norge gav det önskad effekt, säger Malin Sjölander (M).

Man vill också förändra cancervården i Kalmar län och satsa på två cancercentra – ett i Kalmar och ett i Västervik – och man vill satsa på speciella äldremottagningar på sjukhusen. 

– Äldrevårdscentral kan vara i en befintlig vårdcentral och att man i en särskild ingång för äldre anpassar vården. Det kan vara mer lugn och ro och de slipper sitta i ett väntrum med förkylda barn. I Skåne har man jobbat så i flera år och det borde vi också göra, säger Gudrun Brunegård (KD). 

Sparat tid

En digital akut för barnsjukvård är också en ny tanke samt en bedömningsbil, som åker ut på enklare fall. Den senare modellen har testats i Värmland.

– Det skulle kunna fungera bra med en digital barnsjukvård. Man skulle kunna lösa många fall via en nätbaserad tjänst, där man går igenom de symtom som barnet har med föräldrarna. När det gäller bedömningsbilar har man sett att sjuksköterskan i många fall kunnat lösa det på plats. Där det genomförts har det sparat massa tid, säger Brunegård (KD).