Det är tider för sparsamhet och att hushålla med sina resurser. Det märks på flera olika sätt när elpriset har varit på rekordnivåer, räntan har skjutit i höjden och inflationen varit extrem sett till de senaste decennierna.
Många kanske har bytt utelunchen mot matlåda eller börjat välja bort saker man för några år sedan ansåg sig ha råd med. En som inte direkt behövt byta liv eller strategi är 29-årige Jacob Bergström från Gullringen.
Hans intresse för att vara sparsam föddes väldigt tidigt.
– Egentligen har jag alltid varit lite så. Det började redan när man var barn och läste Kalle Anka. Då började jag spara enkronor och fortsatte på det sättet, berättar han.
Redan i högstadiet, när många brydde sig om den första fyllan eller var mest upptagna med att bli populära, satte han upp två tydliga mål.
– Det ena var att jag skulle jobba i Försvarsmakten och det andra att jag skulle vara miljonär innan jag var 25. Så jag började spara redan där, men inte med något specifikt mål riktigt.
Tog fart på gymnasiet
På gymnasiet tog sparandet fart ordentligt.
– Jag handlade med aktier redan då. Jag kunde sitta på lektionen och både köpa och sälja aktier. Jag läste Dagens Industri på gymnasiet. Det var det inte alla som gjorde.
Blev det ensamt?
– Ja, lite. Det var inte så många som ville prata ekonomi. Det var farsan i sådana fall.
Efter studenten flyttade Jacob till Halmstad och började jobba med det han drömt om. Men då blev det också svårt att spara.
– Man tjänar så dåligt att utrymmet till att spara inte var så stort. Jag var inom Försvarsmakten i tre år innan jag flyttade hem och började på Ljunghäll.
Med en helt annan lön kunde han börja lägga undan pengar mer systematiskt.
– Jag kunde spara halva lönen och märkte det rätt fort.
Lägger undan halva lönen
Något han har fortsatt med. Varje månad lägger Jacob Bergström undan halva sin lön efter skatt. Det är pengar han inte får röra, helt enkelt.
Många undrar nog hur man lyckas med det?
– Jag tror att det mest handlar om att man är funtad på ett visst sätt. Det har följt med mig sedan jag var liten och ekonomi har aldrig varit något konstigt för mig. Som nu har jag en sambo och då får man redan när man flyttar ihop vara tydlig med varför man gör något och vad man har för mål. Hittills har det gått bra och jag har ett långsiktigt tänk i det. Det viktigaste är att hålla nere de fasta kostnaderna. Jag har alltid haft bunden ränta och det har jag ju tjänat på nu. Men det handlar mycket om att hålla nere de fasta kostnaderna och kanske dra in lite på vardagslyxen.
Känner du att det är något du får ge upp, att det är något som blir en uppoffring?
– Uppoffringen är kompisdelen kanske. Man kan inte gå ut och festa varje helg eller åka på resor varje vecka. Man får vara mer selektiv med vad man gör och när man gör det. Men det är ju inte så att jag saknar intressen. Jag har exempelvis alltid kört motorcykel och har två hundar. Jag och min sambo har köpt häst rätt nyligen. Det är ganska dyra saker, men vissa andra saker får man ge upp. Det är den kortvariga glädjen jag skippar. Det man köper och sedan fem minuter senare är borta. Jag dricker inte kaffe till exempel och det är en vardagsgrej man kan spara in på, säger han och fortsätter engagerat:
– Sedan är just sparandet ett intresse i sig för mig. Jag handlar med aktier och det är en livsstil. Jag är intresserad av bolag och för mig blir det ingen uppoffring.
Nu efter semestern kanske många har börjat med matlåda och dissat uteluncherna. Hur gör du?
– Jag äter inte ute. Det händer inte. Jag äter ingen pizza eller snabbmat. Det är alltid hemlagat och det tjänar man mycket på. Jag räknade någon gång när jag gjorde Spagetti och då kom jag ned på mellan fem och tio kronor portionen. Vi äter självklart god mat, men inte varje vecka.
Hur kan en vanlig matvecka se ut i ditt liv?
– Just den här dagen är det ris och kassler med sallad till. Någon dag är det tacos, någon dag blodpudding. Det blir mycket rester. På helgerna kan vi unna oss att äta lite dyrare, då kan det bli en entrecoté. Men vi äter aldrig ute, utan vi lagar mat hemma. Det är ett sätt att hålla nere sina utgifter.
Vill gå i pension tidigt
Varför Jacob Bergström gör det här finns det en förklaring till. Han satte nämligen upp ett helt nytt mål för ett antal år sedan efter att ha klarat sina två första.
– Jag vill ha en månadslön att leva på varje månad innan jag fyller 40. Jag har sagt att jag ska gå i pension samtidigt som mamma. Det är lite roligt och bara för att jäklas. Någon gång innan jag är 40, men helst om sex, sju år faktiskt.
Hur ligger du till med det målet?
– I dag skulle jag klara alla fasta kostnader. Skulle jag förlora jobbet i dag behöver jag göra en större förändring, men jag kan betala bilen, elen och allt det. Det är en trygghet i sig och man försöker tänka lite som att "nu kan jag betala Netflix med den utdelningen". Man får dela upp det i delmål. Ett så långsiktigt mål kan bli lite långtråkigt. Jag räknar det som att jag är 30 procent in i målet.
Vad får du för reaktioner när du säger att du vill gå i pension redan som 40-åring?
– Oftast tycker man att det är ganska spännande. Jag har inte fått några negativa reaktioner egentligen, vilket jag kanske hade trott att jag skulle få. I alla människors synsätt är det nog inte positivt, men för min egen del är det spännande.
Tänk om du ångrar dig när du är 43?
– Det är svårt att veta nu. Att sitta vid en dator och tjäna lite pengar är ett enklare jobb än att stå i gjuteriet på Ljunghäll. Det är ett jättebra jobb det också och jag misstrivs inte alls, men jag vill hamna i ett läge där man kan välja när och om man ska jobba. Det är dit jag vill komma.
Så ser hans portfölj ut
Att börsen har gått ned kraftigt det senaste året påverkar inte Jacob Bergström i särskilt hög utsträckning.
– Bolagen i grunden är stabila och ger en utdelning varje månad. Då blir det som en lön när utdelningarna kommer. Jag har fem bolag som delar ut varje månad.
Hur många bolag har du i portföljen?
– Jag håller på med både Sverige, USA och Kanada nu. Jag hade Europa ett tag, men det är en död marknad för tillfället. Så jag har sju svenska bolag, sju amerikanska bolag och tre kanadensiska. Sedan har jag en svensk fond också.
Hur har du tänkt kring den mängden bolag?
– Det är alltid en fråga om avvägning mellan kvalitet och diversifieringar. Pappa och jag kan ha rätt vilda diskussioner om det här. Han brukar säga att man måste ha det diversifierat och fler bolag än ett inom samma skrå. Men om man inte ser det positiva i det andra bolaget så ser jag inte varför man ska ha det. Diversifieringar kan bli något negativt och att man tummar på kvaliteten. Jag försöker sätta upp ett visst antal parametrar när jag handlar och jag tenderar att ha fler bolag i USA.
Till stor del är det utdelningsaktier han har i sin portfölj.
– Innan pandemin hade jag tio procent i annan typ, men det var mer en krydda. Det är ju kassaflödet jag vill åt. Blir jag arbetslös i morgon vill jag ändå kunna investera. Jag får ju extra pengar varje månad som man kan investera och den delen missar man med bolag som inte delar ut.
Sätter du in halva lönen på aktieportföljen direkt?
– Jag har ett räntekonto där jag får lite ränta, så det blir som bufferten. Jag har två buffertar kan man säga, en som är en krisbuffert. Skulle det gå käpprätt åt helvete så finns en buffert för om kylskåpet går sönder. Jag har en buffert för bufferten kan man säga.
Hängslen och livrem låter det som?
– Lite så är det om man ska lyckas med sparandet. Man måste ligga steget före och räkningarna för den här månaden ska betalas med tidigare löner. Det är så man hamnar några månader i förväg.
Friheten driver honom
Vad är det som driver honom att gå i pension redan vid 40 års ålder? Och vad ska han göra med all tid som uppstår?
– Det är friheten som driver mig. Man säljer ju sin egen tid till arbetet och det är den delen jag tänker att jag köper tillbaka. Om jag inte hade gjort det här så hade jag fått jobba väldigt länge. Jag har inte haft något intresse av att studera och då leder det till att man kanske inte blir så högavlönad. Det här är mitt sätt att göra det på. Jag kommer kunna göra vad jag vill. Jag tycker om att hålla på med djur och det kanske blir mer av sådant då. Allt blir lättare om man inte behöver tänka på den ekonomiska biten.
Jacob Bergström jobbar femskift just nu. De friveckor han har läggs väldigt mycket tid på börsen.
– Jag läser in mig då i rapporter och dylikt. Så det blir som en pluggtid då.
Men du har inget mer jobb vid sidan om under friveckorna?
– Nej, det blir att jag lägger mycket tid på börsen. När jag gick på gymnasiet och började spara på allvar så hade jag fyra jobb samtidigt. Jag plockade upp bröd på morgnarna, sedan satt jag i kassan i en butik och klippte två gräsmattor på kvällarna. När jag började på Ljunghäll jobbade jag över så mycket jag bara kunde.
Nu har hans liv delvis förändrats.
– Så det var medvetet att jag jobbade över väldigt mycket innan jag hade skaffat sambo, hus, hund och häst. Nu är det mycket annat som tar tid. Det var genomtänkt och gjorde att jag snabbare fick upp ett kapital. När man är ensam kan man unna sig att arbeta hårt. Många vill ut och resa i ung ålder, men jag valde den andra vägen att jobba hårt då för att kunna ta det lugnt senare.
Extremt målmedveten
Efter den senaste tidens stora händelser som påverkar väldigt många människors plånböcker är det kanske fler som börjat tänka över hur man spenderar och hur mycket man har i sitt sparande.
Om man börjar i dag, vilket är ditt bästa råd då?
– Just nu är en bra period att börja. Med den strategi jag har är det ett ypperligt tillfälle till och med, när värdena på börsen är ganska låga. En annan viktig sak är att inte ha fantasimål. Mycket är psykologiskt och det gäller att spara på ett sätt som är hållbart.
Jacobs sambo kan läsa av honom hur börsen har utvecklats.
– Hon ser det på mig. Men för mig är det så, som har det mål jag har, att man får räkna med att de här pengarna inte finns just nu. Det är endast siffror.
Men det går att nöja sig med mindre än halva lönen?
– Haha, ja, det är klart. Ska man spara halva lönen måste man ha tänkt till från början eller förmodligen skala ned ganska brutalt. Kan man spara 10 000 kronor eller 100 kronor i månaden så är det värt något. Allt man kan lägga undan är värt det. Sedan får man räkna med att det inte är guldläge konstant. Många går på den minan och förväntar sig 100 procent hela tiden.
Jacob Bergström är extremt målmedveten i sitt sparande och intalade sig själv varje kväll att han skulle bli miljonär innan 25 års ålder.
– Det gäller att ha ett mål som man verkligen präntar in i huvudet. För min del så måste jag tacka min far, mor och sambo för visad hänsyn. De har verkligen stöttat mig i det här och man behöver nog en stöttande omgivning för att det ska vara möjligt.