Annons:

Sök

Annons:

  • Från insidan av fängelset: Så förbereds internerna på ett liv utanför gallret

    Vår tidning besökte en av verkstäderna på fängelset i Västervik där syftet är att förbättra utsikterna för internerna i den kommande friheten. Foton: Hans Lindqvist.

  • Från insidan av fängelset: Så förbereds internerna på ett liv utanför gallret

    Inge Ludvigsson är kriminalvårdsinspektör på anstalten.

  • Från insidan av fängelset: Så förbereds internerna på ett liv utanför gallret

    Internerna erbjuds olika utbildningar.

  • Från insidan av fängelset: Så förbereds internerna på ett liv utanför gallret

    Lönen är 13 kronor per timme.

  • Från insidan av fängelset: Så förbereds internerna på ett liv utanför gallret

    Utbyggnaden av fängelset i Västervik pågår och behovet av fler förebyggande insatser växer.

Från insidan av fängelset: Så förbereds internerna på ett liv utanför gallret

Bättre ut. Det är visionen som man jobbar med på anstalten Västervik Norra, där man vill ge goda förutsättningar till klienterna att integrera i samhället efter frigivning. Vår tidning fick besöka den del av fängelset där de intagna arbetar och kan få yrkesutbildning.

Annons:

I dagsläget är det 236 platser på anstalten i Västervik. När den nya byggnaden samt totalrenoveringen av det befintliga höghuset är färdigt kommer det finnas över 450 platser.

– Det är säkerhetsklass 2 hos oss, och vi är en av de anstalter med högst säkerhet inom den klassen, säger Inge Ludvigsson.

Han har jobbat på anstalten sedan starten 2005 och sedan 2007 som kriminalvårdsinspektör, första linjens chef. Inge Ludvigsson berättar att anstalten har en vision som de kallar för ”Bättre ut”.

– Tanken är att de som kommer hit ska ha bättre förutsättningar och vara bättre rustade när de kommer ut från oss, än hur de hade det innan de blev intagna. Men mycket hänger förstås på dem själva. Om de inte vill förändras så kommer de inte göra det, säger han.

Behandling, studera eller arbeta

Alla intagna har sysselsättningsplikt. Det innebär att de måste delta i olika aktiviteter under veckodagarna. Det finns tre olika huvudalternativ i prioriteringsordning:

  1. Gå ett behandlingsprogram, där de jobbar med sig själva.
  2. Studera. De använder sig av en lärcentermodell upp till gymnasienivå.
  3. Arbeta med produktion i någon av verkstäderna eller annan strukturerad verksamhet. Det finns även två yrkesutbildningar i verkstäderna.

­– Vi ser gärna att de i första hand går behandlingsprogram vid behov, men det kan vi inte tvinga dem till. Vi kan motivera dem, men de måste också vilja det själva.

”Viktigt med rutiner”

De som går ett behandlingsprogram gör det ungefär två eller tre dagar i veckan, och resten av tiden studerar eller arbetar dem. Det är även flera som kombinerar studier med arbete.

– Många av de som är hos oss har aldrig haft ett arbete tidigare. Det här ger dem bra arbetsträning. Här finns det allt från lätta till svåra arbetsuppdrag. Att jobba med tvätten är en av de enklare uppgifterna.

– Det är viktigt för dem att ha rutiner, att behöva gå upp på morgonen och känna att man gör något meningsfullt.

I dagsläget finns det sex verkstäder och en tvätt inne på området. Det är en stor industri, där ungefär 100 av de intagna och 20 produktionsledare arbetar varje dag.

– När vi kommer ha fler platser här så behövs också fler uppdrag från företag som vi samarbetar med. Och tanken är att det ska bli ytterligare en verkstad.

”De släpper på masken”

Hans Lindqvist är kriminalvårdare och har jobbat på anstalten i snart åtta år. Han är inriktad mot verkstaden och annan strukturerad verksamhet, och brukar täcka upp om någon är sjuk eller har semester.

– Jag är i de flesta verkstäderna. Det passar mig bättre än våningsarbete. Här får man komma närmare klienterna och prata mer. Och man har chans att kunna påverka dem mer, säger han.

Påverka på vilket sätt?

– På ett positivt sätt. Till exempel vilket jobb som de ska söka här, vad som passar bra för dem. Man märker mer hur de är som människor. Det gör man inte riktigt på våningen där de ska de spela tuffa och så. Det är annat när de är i verkstaden. Och mest märks det när de är på ASV, alltså annan strukturerad verksamhet. Där släpper de verkligen masken och man kommer nära inpå dem.

Kriminalvårdsinspektör Inge Ludvigsson. 

Första steget – montering och förpackning

Alla klienter som jobbar får till en början arbeta inom montering och förpackning. Arbetsuppgifterna ser olika ut, beroende på vilka uppdrag som anstalten fått från olika företag. I dessa verkstäder jobbar de just nu bland annat med att packa saffran och tillverka dubbar.

– Ibland kan vi få in en order på tillverkning av 70 000 dubbar. De största används till traktorer och lastmaskiner, och de allra minsta kan till exempel användas till skor, säger Inge Ludvigsson.

I dessa verkstäder arbetar de intagna enbart med de som tillhör samma våning, här blandar man inte säkerhetszoner.  Hans Lindqvist säger att det brukar ta ungefär två månader innan de kan göra en bedömning om klienten ska få söka sig vidare till någon av de andra verkstäderna.

– För att få komma till fastighet, trä eller den mekaniska verkstaden måste man vara skötsam och inte ha några misskötsamheter. Det görs också en noga bedömning, eftersom man blandar klienterna i de verkstäderna. Vissa som till exempel tillhör olika gäng får inte se varandra, och kan därför inte jobba i samma verkstad samtidigt. Så det är en urvalsprocess, säger han och fortsätter:

– Efter att de sökt vad de vill jobba inom så tar det tid också. Det kan vara så att det till exempel är fullt i fastighetsutbildningen, då får de vänta tills några har slutat och de kan ta in nya.

”Finns stora chanser att få jobb”

På anstalten finns också möjlighet att gå två olika yrkesutbildningar. Det finns en industriteknisk utbildning på ungefär 36 veckor, och en fastighetsteknisk utbildning på cirka 30 veckor.

– Båda är heltidskurser, och de är ganska intensiva. Vissa av de som går i kursen kanske inte har gått i skolan tidigare. Men det brukar ändå gå bra för de flesta. Det är ungefär hälften teori och hälften praktik, säger Inge Ludvigsson.

Utbildningarna ska hjälpa dem att få ett arbete när de senare kommer ut i samhället igen.

– Är man duktig i den industritekniska utbildningen så finns stora chanser att få jobb efteråt som CNC-operatör. Där får man ganska bra lön. Och de som går den andra utbildningen kan bli fastighetsskötare eller vaktmästare.

Internerna erbjuds olika utbildningar.

”Som vilken mekanisk verkstad som helst”

I den mekaniska verkstaden brukar det vara ungefär 8-10 intagna som arbetar. I nuläget är det även fyra personer som går den industritekniska utbildningen som använder lokalerna.

– Vi har mycket utrustning här inne. Det ser verkligen ut som vilken mekanisk verkstad som helst.

Här får de lära sig att svetsa och att använda sig av olika CNC-styrda maskiner. Just nu jobbar de bland annat med att svetsa ihop cirka 1000 stolar.

– Vissa av dem längtar verkligen till att komma hit, och hade önskat att vi skulle ha verkstäderna öppna på helgerna också.

Det får de göra på andra utbildningen

Den fastighetstekniska utbildningen har en egen lokal med tillhörande klassrum. På en av hyllorna där inne står det flera fågelholkar uppradade.

– Det är den första uppgiften de brukar få, att göra en fågelholk.

Det brukar vara åtta intagna åt gången som kan gå utbildningen. Här får de lära sig lite av varje. Bland annat är lokalen rustad med träningsbås där de får lära sig att kakla, tapetsera och dra el.

– De får också lära sig lite om VVS och teori kring värmesystem.

Träproduktionen

När man går in i en av verkstäderna möts man av doften av nybearbetat trä. Rummet påminner om en träslöjdssal fast större. Här i träverkstaden är många olika projekt igång. På ett av borden ligger det fullt med åttakantiga träprodukter som är målade i rosa. De ska sättas ihop till hundapporter, som kan användas vid hundsport och träning. På ett annat bord trängs presentlådor som i det här fallet ska användas till choklad.

– Här i verkstaden görs också bland annat mycket hyllor och bakbord, säger Inge Ludvigsson.

­ Majoriteten av produktionen både i träverkstaden och de andra verkstäderna görs till olika företag.

– Vi har många företag som är okej med att samarbeta med oss, men det är inte alltid som de vill skylta med det. Det där är lite känsligt för vissa. Så därför vill jag inte ge några exempel på företag vi arbetar med.

Inne i träverkstaden har de även ett par produkter som anstalten säljer själva. Det är främst anställda som köper dessa produkter.  

– Vi gör ostbrickan som vi kallar för ”valen”, eftersom den är lite formad som en val. Vi gör också specialbeställda skärbrädor. Ostbrickor och skärbrädor gör vi mest när det finns tid över. Men för det mesta har vi fullt upp ändå.

Så mycket tjänar de

Den som arbetar, studerar eller deltar i annan ordnad sysselsättning tjänar 13 kronor i timmen, och sysselsättning brukar vara ungefär sex timmar varje vardag. 10 procent av deras lön går till permission- och frigivningskonton. Resten får de göra vad de vill med, och används oftast till inköp i kiosken.

– Det blir mycket godis, cigg och snus.

Tidigare kunde anhöriga skicka pengar till de intagna. Men sedan våren 2020 får de inte längre ta emot eller inneha andra pengar än det som betalas ut av kriminalvården. Då blir dessa 13 kronor i timmen extra viktiga.

– De som jobbar inom montering och förpackning brukar inte alltid tycka det är så kul att arbeta. Många motiveras mest av pengarna.

Hans Lindqvist som ofta är med de intagna i verkstäderna menar att bemötandet av dem också påverkar motivationen till att arbeta.

– Det gäller att vara en bra förebild och kunna hjälpa dem med det de håller på med. Det är viktigt att ha bra bemötande, och jag brukar kunna skoja med dem. Som de bemöter mig bemöter jag dem.

Annan strukturerad verksamhet

De anordnar även annan strukturerad verksamhet, som de intagna kan få samma ersättning för att delta i. Bland annat har de anordnat yoga, pysselaktiviteter och bokcirklar. De har nyligen haft en bokcirkel med ”Jorden runt på 80 dagar” av Jules Verne. Då läste de både boken och tittade på filmen.

Västervik är också en av tre anstalter i landet som har ett bibliotek med en anställd bibliotekarie. På biblioteket finns alla möjliga olika genrer, och en av de mest populära genrerna bland de intagna är true crime. Det finns också barnböcker, för att de intagna ska kunna ha möjlighet att läsa berättelser för sina barn över telefon. Utöver fysiska böcker finns det även tillgång till ljudböcker. Men eftersom de intagna inte får använda sig av mobiler eller liknande teknisk utrustning finns det endast möjlighet att låna ljudböcker på CD.

– Bibliotekarien är riktigt bra på att inspirera killarna och få dem att läsa. Han är ofta ute på avdelningarna. Bland de intagna så är genomsnittet ungefär 20-30 lån per år, så det läses väldigt mycket här.

Anstalten i Västervik har en egen bibliotikare. 

Få incidenter och larm

På andra anstalter runt om i landet är det vanligt med flera larm och incidenter varje dag. Men så ser det inte ut i Västervik.

– Vi har fler personer som är intagna än tidigare och dessutom handlar det om grövre kriminalitet. Det är många av dem som är med i gäng. Men trots detta så har incidenter med hot och våld minskat. Vi har generellt sätt färre larm än de flesta andra anstalter.

Vad beror det på?

– Det beror nog på att vi jobbar väldigt nära de intagna, jobbar tillsammans med dem. Vi är alltid ute på golvet, och jobbar mycket för att skapa relationer med dem. Det har verkligen hjälpt, och jag tycker vi kan vara stolta över vårt arbete här, säger Inge Ludvigsson.

Annons:

Annons:

Annons:

Kommentera

Annons:

LEDIGA JOBB

LEDIGA BOSTÄDER

VECKANS FRÅGA


Rösta Se resultat
Läs in fler nyheter

Annons:

Annons: