Efter drygt två år i Spanien bestämde sig Vimmerby Motorsällskaps endurostjärna Calle Bjerkert och hans sambo Helena Omfors för att ta med sig sina verksamheter och flytta hem till Sverige – att komma närmare sina barn, släkt och vänner vann över värme, sol och bad.
När de lämnade Sverige 2022 bodde Calle sedan mer än 20 år tillbaka i Eksjö, men när man nu vände hemåt blev det i stället till barndomsstaden Vimmerby.
Sedan ett par månader tillbaka bor paret på Grägarps gård, i närheten av sjön Nossen ett par kilometer utanför stan. Här, i det stora, vackra, vita huset med nio rum och kök, en lägenhet i ladan och de vidunderligt sköna omgivningarna, stormtrivs Calle, Helena och deras barn. Framför allt passar det deras verksamheter som handen i handsken.
"Det var så vi skulle leva"
– Vi började prata om att flytta till Sverige igen, men hade nog egentligen tänkt oss något litet i Sverige och något litet i Spanien för att kunna bo växelvis. Men när möjligheten dök upp att hyra den här gården bestämde vi oss ganska snabbt, säger Helena Omfors, som ursprungligen kommer från Skåne.
– Det var lite olika grejer som fick oss att flytta hem igen, men när vi firade Calles äldsta dotters student i somras gjorde vi det på en gård. Då fick vi verkligen starka känslor för att det var så vi skulle leva – i Sverige och på en gård. Sedan känns det fint att kunna erbjuda en gård för alla barnen att komma att besöka och bo här. Tillsammans har vi fyra barn, två vardera, varav två bor här just nu, berättar hon.
Harmoniskt liv utan tv
I Grägarp lever man det harmoniska livet nära naturen. Det är alltid mer än fullt upp, men upplevs ändå inte som stressigt.
– Vi har exempelvis inte tittat på tv på tre år. Här har vi den inte ens uppe, utan den ligger undanstoppad i en klädkammare, berättar Calle.
– Vi skulle aldrig hinna se på tv. Vi är ute och plockar svamp, den ska rensas, vi gör egen fruktdryck och äppelmust, bakar, jobbar och jag är i sluttampen av min nästa bok. Sedan pratar vi och umgås mycket med varandra – och lagar mat och äter en hel del. Haha. Nej, tv finns det inte tid för, säger Helena.
Det sportsliga är sekundärt
Elitidrottsmannen Calle Bjerkert driver sedan flera år tillbaka sitt företag där han jobbar med coachning, träning, träningsläger, föreläsningar och workshops – mycket kopplat till idrottens värld i allmänhet och endurosporten i synnerhet.
– I och med att jag mest har svenska kunder blev det ju lite av lyxkonsumtion att driva just träningsverksamheten i Spanien. Det kostar ju ändå en del att ta sig dit och dra med hojar, så ibland kunde det bli lite svårt att attrahera kunder att komma ner, säger han.
Därför öppnade Calle nya dörrar i sin verksamhet, och fler verkar vara på gång.
– Även om jag har träningsläger för endurokillar och endurotjejer, så är ändå det sportsliga sekundärt. Man måste se människan, det går inte att tro att man ska lyckas med vad man än vill åstadkomma om man inte är i balans och trivs. Jag går alltmer åt det hållet i min verksamhet, når en lite större målgrupp och tillsammans blir Helena och jag ganska breda.
Går på djupet med människor
Från hemmet i Grägarp driver även Helena Omfors sin verksamhet. Förr utbildade hon väldigt mycket i livscoaching, reiki healing, medial utveckling, andlig vägledning och yoga.
– Men även mitt företag är lite i förändring. Den senaste tiden har det blivit alltmer retreats. Inte bara där så att man ligger och vilar som på ett spa, utan det handlar mycket om djupgående personlig utveckling, healing, läkning och att lyssna mer på sin själ – vad man känner på djupet och vill med sitt liv, berättar Helena.
– En annan del är att komma mer i kontakt med naturen och läkning med örter, läkning med natur och läkning med samtal. Jag tycker att det är spännande att gå på djupet med människor. Det är så lätt att man bara går på och gör som de flesta andra gör eller som ens föräldrar har gjort. Det är utmanande att lyssna och gå sin egen väg, och det är fint att kunna hjälpa personer som kanske inte vill leva som alla andra.
Siktar på retreat för män
Under sina två månader i Sverige har Helena, som under elva år drev kursgård, och Calle anordnat två retreatkurser, den senaste förra helgen.
– Båda har arrangerats fredag till söndag och samtliga deltagare sover och äter här på gården – det är bra att ha sovplatsen nära efetrsom många är trötta efter meditationen på kvällen. Nu senast var Calle, som är väldigt duktig på att laga mat, kocken och jag höll i gruppen. Vi var mycket ute i naturen och använde oss också av campingens sjöbastu. Vi tillagar själva allt som våra gäster äter och helst vill vi att de ska få äta sådant som vi har plockat själva eller köpt lokalt, berättar Helena.
På retreatkurserna har det nästan enbart varit kvinnliga deltagare. Det har fått Calle att tänka i nya banor.
– Jag spånar på ett retreat för män. Vi män har helt blivit frånkörda av kvinnorna, som både jobbar och föder barn. De behöver oss snart inte. Grottmänniskan lever till stor del kvar i oss och för många män handlar mycket om yta, men jag är säker på att även män behöver prata i ett forum där de känner sig trygga.
– Mina träningsläger har tidigare bara varit riktat mot enduro- och crossåkare, men jag har tänkt om. Det är många andra som behöver träna från axlarna och uppåt också. Coachning är ett fint verktyg vad du än vill uppnå, oavsett om du är idrottare eller inte, säger Calle, som utöver sin egen verksamhet också jobbar lite extra som plåtslagare.
Träningen är Calles meditation
Sin egen karriär håller den numer 50-årige tidigare Kåsasegraren och förbundskaptenen liv i än. 150 meter ned i skogen bakom huset slingrar sig det som var specialsträcka ett på förra årets Novemberkåsa förbi. Och i byarna Säfflod, Vassemåla och Hålbäckshult, bara några kilometer från Grägarp, erbjuds fina träningsmöjligheter för Calle med miltals av uppkörda spår.
– I dag sitter jag på hojen kanske tre dagar i veckan i snitt. Det blev lite mindre nu i och med flytten och när det var mycket jobb här, men under tiden i Spanien tränade jag varje dag. Samtidigt blir det många och långa rundor i skogen här – både med hunden (treåriga labradoren Mack) och när vi plockar svamp och bär. Jag trivs med träningen, det är min ventil och meditation, säger Calle.
Hur seriös är du med tävlandet nu för tiden?
– Jo men ganska seriös ändå. Skillnaden nu är att jag tävlar för att jag tycker att det är kul, och jag behöver inte tävla särskilt mycket. I Spanien körde jag spanska mästerskapen två år i rad, en varvloppsserie med sex tävlingar. Sedan blev det alltid någon tävling här hemma plus Novemberkåsan.
Kåsa-målet: "Att komma i mål hel och hyfsat ren"
Novemberkåsan ja. I morgon, lördag, är det dags för årets upplaga av mandomsprovet. Och visst finns Calle på startlinjen när det är dags i den tidigare hemstaden Eksjö.
– Ja, jag tänkte att jag skulle ge mig på det igen. Det ska bli spännande med bara nydragna spår – ingen sträckning från Ränneslättsloppet används nu. Det ska bli riktigt kul, och med tanke på motorintresset som är här omkring så kommer det återigen vara mycket folk ute i skogarna.
Vad har du för förväntningar?
– Att komma i mål hel och hyfsat ren. Haha. Nu åker jag som sagt bara för att jag gillar det, och lägger ingen press på mig själv. Det är så skönt att slippa den pressen, och jag önskar att jag hade kommit på det tidigare. Nu vet jag att om jag sätter tekniken och åker klokt så hamnar jag inom ett visst spann, och då är jag fine med det.
– Jag ser på många andra som har högre ambitioner hur det kan påverka dem och vilket huvudbry det kan ge. Jag är inte där längre – numer njuter jag av hela resan. Precis som av livet i stort.