KRÖNIKA: Ingen överraskning – något var ju tvunget att göras

Åtta förluster i rad och sist i den allsvenska tabellen för första gången sedan seriestarten. Det fick till och med sportchef Pelle Johanssons tålamod att ta slut.

Pelle har med alla tillgängliga vapen försvarat sin tränare från supportrarnas attacker och medias frågor om förtroendet för tränaren. I en intervju med vår tidning för en vecka sedan beskrev Pelle frågan om ”Piva” är rätt man att vända skutan som ”löjlig”

”Vem ska vi ta i stället”, blev frågan tillbaka?

Svaret kom åtta dagar senare. Assisterande tränaren Björn Tholander Olsson och skadade forwarden Anton Carlsson tar över tills vidare. 

*** 

Inför säsongen var spekulationerna många om vem som skulle ta sig an kamikazeuppdraget att leda nykomlingen under premiärsäsongen i finrummet – med små medel, Hockeyallsvenskans förmodligen minsta budget någonsin och en organisation som då egentligen inte var redo för att ta klivet upp.

Tidigare tränarduon i Vimmerby, Phil Horsky och Philip Bertilsson, var en konstellation som diskuterades och de var intresserande, men det blev aldrig riktigt aktuellt. Horskys emellanåt ganska tuffa ledarstil verkade inte passa alla.

Därför var det aningen överraskande när Vimmerby Hockey i slutet av maj presenterade Peter ”Piva” Johansson som sin nye tränare. Rapporterna från hans tidigare klubbar skvallrade inte direkt om silkesvantar och rosa kuddar – om nu Horskys nypor var för hårda, alltså.

***

Under säsongen har det då och då sipprat ut missnöje från truppen om att spelare både har haft svårt att förstå sin tränare och att nå fram till honom. ”Ibland har det känts som att vi har tappat energi i stället för att få”, sa en av spelarna i truppen till oss tidigare under säsongen.

Nu är det ju dock inte särskilt vanligt att missnöjda ishockeyspelare kommer springande till pressen och hyllar sin tränare, så kritiken ska självklart tas för vad den är, men den kanske ändå säger något om att det inte var en perfect matchen mellan det till stora delar unga laget och den erfarne och stundtals hårdföre 58-åringen.

”Piva” lyckades heller aldrig bli fansens älskling, på det sätt som flera andra tidigare VH-tränare har blivit. På något sätt blev det fel där från början, sedan är det ju svårt att nå Anders Spaaks energi och karisma, Phil Horskys glöd och öppenhet och Hampus Sylvegårds smartness och charm – egenskaper som gick rakt in i supportrarnas hjärtan. Givetvis är det också betydligt enklare att bli omtyckt och få sympati under framgång.

Både från läktarhåll och i sociala medier har kritiken mot "Piva" stundtals varit hård. Då har det mest handlat om att man tycker att han har varit oengagerad i båset och coachat för lite.

***

Vad vi dock ska ha med oss när vi nu gör bokslut över Peter ”Piva” Johanssons insatser i Vimmerby är förutsättningarna han fick. Något som jag kan känna att supportrar med helt orimliga förväntningar ibland glömmer.

Pelle Johanssons hela spelarbudget skulle inte räcka till att värva varken Djurgårdens, Björklövens, Karlskogas eller AIK:s förstafemma – samtliga lag som Vimmerby ändå har besegrat under säsongen.

Med små medel har man i stället fått trolla lite med knäna och koka soppa på en spik. Och stundtals har man gjort det ganska bra, även om det kanske har varit lite mycket av just soppa efter jul. Men i enstaka matcher och under en period på några veckor i december, visade laget klass och att man kan rå på precis vilka lag som helst i serien. Så visst finns det där.

Vi ska också vara medvetna om var i näringskedjan Vimmerby Hockey står. Det är inte den klubb som vare sig spelare eller tränare väljer först. Så är det bara.

***

Men vad händer nu då? Om jag ska ge mig på en gissning så kommer Björn Tholander Olsson och Anton Carlsson att leda laget resten av säsongen – även om deras uppdrag ska utföras ”tills vidare”.

Nej, Pelle Johansson sparkar inte ”Piva” med 17 omgångar kvar att spela bara för att plocka in en ny huvudtränare med allt vad det innebär av osäkerhet. Framför allt har vi den ekonomiska aspekten också, där Vimmerby jagar ett ekonomiskt resultat som måste fixa elitlicensen nästa säsong.

Vi ska också komma ihåg att det här med att vara head coach inte är något nytt för Björn – det har han varit under hela sin tränarkarriär i Valdemarsvik, IK Guts, Mjölby HC och med Nyköping i Hockeyettan förra säsongen. Och att engagera Anton Carlsson ännu mer i ledarstaben är inget annat än briljant. Han har ett stort förtroende hos truppen, ett stort hockeykunnande och ett ännu större VH-hjärta.

Nu gäller det att samla styrkorna, hitta energi, komma samman och börja leverera så som laget har bevisat att man kan. För det räcker ju faktiskt med att vinna säsongens allra sista match för att säkra kontraktet för spel i Hockeyallsvenskan även 2025/2026.