Vår krönikör Micael Rundberg tittar bakåt och blickar framåt.
Foto: Arkivbild
Att det någon gång i tiden bestämdes att spelet med en man mer skulle benämnas ”powerplay” kändes nästan som ett hån när man såg Vimmerby Hockeys bortamatch mot IK Oskarshamn i onsdags.
Vid fyra tillfällen fick Vimmerby möjlighet att spela i numerärt överläge, men någon power i playet fanns det inte tillstymmelse till.
Jag kan fatta grejen med att köra fyra rightare i numerärt överläge, men när kvalitet och självförtroende uppenbarligen inte finns där så får det nästan haveriet att se ännu värre ut.
Det var omständligt i uppspelen, uddlöst och helt utan tro på det man skulle göra. I det uppställda spelet (de få gånger man ändå lyckades ta sig dit) blev det mycket runt, runt i lågt tempo och egentligen inga farliga avslut alls. Man kom aldrig ens dit för att få chansen.
Och då mötte man ändå det lag som inför matchen statistiskt sett hade ligans näst sämsta boxplay.
***
Under Vimmerbys första powerplay fick laget i väg tre i det närmaste helt ofarliga avslut på mål från mer eller mindre omöjliga lägen. Den sammanlagda skottstatistiken i VH:s tre resterande numerära överlägen under matchen slutade 2-2.
Och ja, jag vet, skott på mål säger långt ifrån allt. Dock; spelmässigt såg det tyvärr ännu värre ut.
När Pontus Näsén satt utvisad i inledningen av den andra perioden var det nästan plågsamt att titta på. Under en sekvens på 40 sekunder fick Vimmerby inte låna pucken av IKO, och uppställt spel i anfallszon hade man bara under utvisningens sista tio sekunder.
Nästan lika illa var det i mitten av den tredje perioden då VH jagade kvittering. Då var det Oskarshamn som skapade två vassa lägen i numerärt underläge.
***
Nu är jag lyckligtvis inte hockeycoach, men om jag Gud förbjude hade varit det, så hade jag illa kvickt försökt få ihop Anton Carlsson och Jakob Karlsson i en första pp-lina. När VH inte längre har någon Eddie Levin som kan stå och prickskjuta in direktskott från tekningscirkeln, när allt annat har låst sig och system hakar upp sig, måste knutar knytas upp med annan kreativitet.
Det kanske inte är en självklar lösning, men när det ser ut så här och när kvaliteten (åtminstone för tillfället) och framför allt självförtroendet saknas i den första powerplayformationen, måste något förändras. Det kan ju liksom inte bli sämre.
Och vad firma Karlsson och Carlsson kan prestera ihop i allmänhet och i numerärt överläge i synnerhet, vet vi alla. Special teams är dessutom för avgörande för att inte testa.
***
Det är verkligen inget fel på insats, uppoffring och hjärta hos VH – absolut inte. Där är laget etta i ligan. För rättvisans skull ska man också ha beröm för spelet i numerärt underläge. I sina bästa stunder visar VH verkligen vilken klass man kan hålla – då rubbar man vilket HA-lag som helst. Men det finns en del att fila på för att hitta den jämnhet som man måste nå. Det är lite för många individuella misstag (även om det var bättre i onsdags) i passningsspel och speluppbyggnad, lite för uddlöst offensivt och lite för krångligt när man ska mot mål.
Och så har vi ju då det där med special teams. Om man tittar på statistiken är VH näst sämst i ligan i pp (bara Almtuna sämre) med 15,15 procent. Jämför det med Östersunds 38,46 procent. Det handlar om ett mål per match i skillnad. Och det är klart att det verkligen gör skillnad.
***
Människan (läs; jag) har ju av naturen lätt att vara aningen kritisk i sin hållning. Men det finns så klart väldigt mycket positivt med årets upplaga av Vimmerby Hockey; inte minst att laget/klubben i grunden är minst en klass starkare än i fjol – både på och utanför isen. Det känns både som att serien i sig är jämnare i år och att Vimmerby har närmat sig de på papperet bättre lagen.
Redan i kväll får Vimmerby chans att bättra på både poäng- och målskörd. Nybro borta, där Hampus Sylvegårds gäng är inne i en tung period (en fullpoängare på de sex senaste matcherna). På de två senaste matcherna (0-7 mot Kalmar och 3-6 mot Troja) har man släppt in 13 mål, och är faktiskt det lag i serien som har släppt in allra flest mål bakåt.
Nybro ligger sexa i serien, sju poäng för tolvan Vimmerby, men då ska man komma ihåg att Nybro har spelat två matcher mer.
Min son, som är ett ohälsosamt stort men ändå hyfsat sansat VH-fan, har i princip tippat varje VH-match rätt den här säsongen. Han har bra känsla inför kvällen. 3-1 till VH, enligt honom. Bara så du vet.
För övrigt:
- När Vimmerby och Nybro möttes i VBO Arena för två veckor sedan vann VH med 3-0. Då var det tre backar som stod för målen. Är det de som är lösningen på VH:s offensiv även i kväll? Backsskott i pp, kanske?
- Efter fyra inledande förluster tog Västerviks IK i helgen äntligen säsongens första seger i Hockeyettan. Man vände 1-2-underläge hemma mot Grästorp och vann till slut med 4-2 efter att ha avgjort i slutminuterna. Gott så. Inte lika bra dock; endast 247 personer tittade på. Lördagseftermiddag och gott om egna produkter i laget lockade visst inte. Vad händer? I kväll väntar Tingsryd hemma – chans till revansch för hemmapubliken.
- Samma eftermiddag (i lördags) hade division 3-jumbon Virserum 324 betalande åskådare på läktaren mot Lenhovda. Bara som en jämförelse alltså.
- I Hockeyettan går det bättre för Tranås AIF. Efter 11-0 hemma mot Kungälv tidigare i veckan har laget häng i toppen. TAIF ligger fyra och har både en och två färre matcher spelade än de tre lagen ovanför (Karlskrona, Vita Hästen och Mjölby). I matchen mot Kungälv höll sig VH-bekantingarna Lukas Isaksson (1+2) och Kalvyn Watson (0+3) väl framme. I kväll gästar Vimmerbys gamle trätobroder Huddinge.