Forskningsinstitutet V-Dem (vid Göteborgs universitet), ger i en rapport från 2021 en bild av en fortsatt negativ global trend för demokratin till nivåer som uppmättes runt 1990.
Hälsotillståndet för den västerländska demokratin står just nu och väger, anser Åsa Wikforss, professor i filosofi och ledamot i Svenska Akademin, i en artikel i Utrikesmagasinet 2021. Hon ser en polarisering i samhället där fakta, sanning och kunskap blir oväsentliga och där många tappar tilliten till institutionerna.
I ljuset av ovan är det mycket bra att det i Vimmerby finns en demokratiberedning, utsedd av kommunfullmäktige. Det borde vara en god förutsättning och en bra resurs för att ”Demokratin byggs stark och förnyas ständigt” – som det står i kommunens vision. I visionen står det också att ”Medborgare har lätt att få information om vad som händer inom kommunen”.
Det senare gäller dock inte – ironiskt nog – just demokratiberedningen.
*
Jag letar efter en ”egen sida” för demokratiberedningen på kommunens hemsida, men går bet. Jag hittar – efter visst letande – en lista över beredningens ledamöter och ersättare. Några protokoll från beredningens möten finns inte publicerade. Då jag begär ut dem (för 2023-2024) är inget protokoll ännu justerat och kan därför inte lämnas ut.
Provar med kallelserna i stället och det går bra. Jag noterar att beredningen haft åtta sammanträden under perioden 2023-2024, varav bara två det senare året. Bland lite drygt 20 unika ärendepunkter handlar några om beredningen själv och många åt andra kommuninterna angelägenheter. Det senare i enlighet med kommunfullmäktiges reglemente för beredningen, som föreskriver att den politiska organisationen, målsättningar och styrande dokument ska tillhöra beredningens mer framträdande uppgifter.
Ett ärende handlar om revisorernas granskning av beredningens arbete (till en kostnad av 80 000 kr, exkl moms). KPMG sammanfattar sin granskning: ”Vår sammanfattande bedömning … är att demokratiberedningen inte har bedrivit sin verksamhet ändamålsenligt; … att beredningen formellt sätt har agerat utanför sitt befogenhetsområde; … att aktiviteten i arbetet har varit låg samt att planeringen inte har varit tillräcklig.”
*
Ärenden som kopplar till det övergripande målet med beredningen, nämligen ”att stärka den politiska aktiviteten och delaktigheten samt att stärka kommunmedborgarnas tillit och delaktighet”, lyser med sin frånvaro, som jag ser det. Därtill är ärendelistan alltför inåtvänd. Ett ärende – (den reaktiva) hanteringen av en motion ”om att införa temadag om demokrati i kommunens skolor” går dock emot strömmen.
Kanske är demokratiberedningen ett av de allra viktigaste kommunala politiska organen i dessa tider. Kommunfullmäktige måste dock ändra i beredningens reglemente och uppdrag så att beredningens arbete blir mer tydligt, kreativt och framför allt: mer utåtriktat – mot samhälle och medborgare. Stärkandet av ”kommunmedborgarnas tillit och delaktighet” sker troligen inte genom att ägna en stor del av sin mötestid till kommuninterna styrdokument.
*
Här några frågor och förslag som kommunfullmäktige och/eller beredningen kan överväga:
§ En över tid kontinuerlig ”temptagning” på demokratin i Vimmerby som uppföljning och bas för relevanta insatser
- Vad göra åt uppdragskoncentrationen? (ett mått som beskriver hur många uppdrag en förtroendevald har i genomsnitt eller om man så vill: hur koncentrerad ”makten” är i kommunen; i Vimmerby landar det på 2,22 och i landets kommuner som helhet på 1,74; i Vimmerby delar 82 personer på 182 politiska uppdrag; generellt sett har koncentrationen ökat i landets kommuner sedan åtminstone 1999)
- Jämställdhet bland förtroendevalda (av de 182 uppdragen nämnda ovan innehas bara 27 % av kvinnor och 73 % av män; det nationella genomsnittet i landets kommuner innebär att kvinnorna har 43 % av posterna)
- Hur locka flera unga till politiken? (hur många är de idag?
- Valdeltagandet i Vimmerby (som är lägst i åldersgruppen 18-29 år med 74 % 2022, men 78 % 2018; valdeltagandet sjunker f ö i alla åldersgrupper från valet 2018 till 2022 då det på totalen för Vimmerby var 82 %)
§ Hur bygga medborgarnas tillit och förtroende för den lokala demokratin
- Kanske kan kunskapsbyggnad/folkbildning göra något för att öka kunskapen och förståelsen för vad kommunen är och gör – och varför
- Den nämnda motionen om en temadag i skolan kring demokrati låter som en bra idé
- Kanske en ”Demokratins dag” – öppna kommunen för besök och miniseminarier
- Skulle en lokal ”tankesmedja” med intresserade och engagerade medborgare vara möjlig (tema lokal demokrati)
§ Granska hur partistödet används av partierna för att ”stärka deras ställning i den kommunala demokratin (partistöd)” (som det står i kommunallagen).
- Behövs sannolikt större krav på både redovisning av insatser och ev effekter
§ Utveckla medborgardialog i vid mening: kartlägg hur och vad kommunen kommunicerar med medborgarna i olika processer; på sociala medier; olika kanaler för olika målgrupper
- undersöka möjligheten att skapa och arbeta med en medborgarpanel (digital?)
- dialog med bl a civilsamhället – som fanns i majoritetens överenskommelse 2022, men som försvann(!?), åtminstone i budget 2025 (Samverkan mellan företag, föreningsliv och andra demokratiska krafter)
- medborgarbudget ägnar sig en del kommuner åt – kan det vara nåt?
§ Omvärldsspaning– finns många initiativ där ute
- vad kan Sveriges Kommuner och Regioner hjälpa till med
- vad görs inom forskningen
- vad gör andra kommuner – glo och sno
§ En intressant aspekt att diskutera är den om barnets rättigheter
- Artikel 12 i Barnkonventionen. ”Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad” Hur säkerställs detta i Vimmerby?