Kultur är inte något som skapas av bidragssystem. Kultur finns i människors vardag, i våra traditioner, i föreningslivet och i vår historia. Men när regionen delar ut skattepengar till kulturverksamhet måste frågan ställas: vilka får del av pengarna, och vad får medborgarna tillbaka?
I dag går en stor del av de regionala kulturpengarna till ett begränsat antal återkommande mottagare. Samtidigt finns det många andra som också skapar kultur och gör nytta i länet: lokala arrangörer, hembygdsföreningar, bygdegårdar, körer, teaterföreningar, lokala museer, utställare, musikgrupper, föreläsare och andra ideella krafter.
Regionens kulturstöd ska kunna nå fler än i dag. Det ska inte i första hand vara avgörande vem som har störst organisation, mest vana att söka bidrag eller bäst möjlighet att lägga tid på ansökningar och redovisningar. Även mindre aktörer ska ha en rimlig chans att få stöd när de skapar kultur som människor vill ta del av.
*
Kalmar län har ett rikt kulturliv. Det finns till exempel föreställningar, konserter, utställningar och arrangemang i många delar av länet. Det finns också regionala aktörer som reser runt och skolungdomar som får möta kultur genom olika satsningar. Det är bra, men frågan är vilka som får möjlighet att vara med och skapa kultur med hjälp av regionala kulturmedel. Vi vill att fler aktörer ska kunna få del av stödet. Det skulle ge ett bredare kulturliv, fler idéer, fler röster och bättre användning av skattebetalarnas pengar. När fler får möjlighet att bidra kan kulturstödet göra nytta på fler platser och nå fler människor.
Samtidigt måste det offentliga kulturstödet användas ansvarsfullt. Skattepengar är inte gratispengar. De kommer från människor som arbetar, driver företag, betalar skatt och förväntar sig att pengarna används klokt. Därför vill vi att kulturstödet tydligare ska kopplas till nytta, tillgänglighet och förankring. Når verksamheten medborgarna? Finns det ett brett intresse för kulturen som utövas? Bidrar den till gemenskap, bildning eller kulturarv? Kan fler ta del av den?
*
Vi vill också att kraven på egen finansiering blir tydligare, men anpassade efter förutsättningarna. En större verksamhet med anställd personal, biljettförsäljning och professionell administration kan inte bedömas på samma sätt som en liten förening som drivs ideellt några kvällar i månaden. Men grundprincipen bör vara tydlig: den som får offentligt stöd ska också göra vad den rimligen kan för att bidra själv. Det kan handla om biljettintäkter, medlemsavgifter, sponsring, samarbeten, uthyrning, försäljning eller andra intäkter. För större verksamheter bör kraven vara högre. De bör arbeta aktivt för att locka fler besökare och erbjuda sådant som allmänheten gärna vill se, uppleva och är beredd att betala en biljett för.
Ju mer en verksamhet själv kan finansiera, desto mindre blir bördan för skattebetalarna. Då kan också mer av kulturstödet nå fler aktörer. Det betyder inte att all kultur ska bära sig själv. Det betyder att skattefinansieringen ska användas med respekt. Offentligt stöd ska hjälpa kultur att växa, nå ut och komma fler till del. Det ska inte fastna i gamla hjulspår eller gå till samma krets år efter år bara för att det alltid har varit så.
*
Vi vill se enklare bidragsvägar för mindre aktörer som gör stor nytta men inte har tid att drunkna i blanketter. Vi vill se mer samverkan med skolor, bibliotek, hembygdsföreningar och lokala arrangörer. Vi vill att regionala kulturpengar ska öppna dörrar för fler, inte bara stärka dem som redan är inne i systemet.
Kalmar län behöver en kulturpolitik som vågar prioritera bredd, kvalitet och folklig förankring framför gamla vanor och fina ord. Fler ska kunna skapa kultur, fler ska kunna ta del av kultur och den som betalar för kulturen ska också kunna se resultatet.
Janita Kirchberg (SD)
Ledamot regionala utvecklingsnämnden
Martin Kirchberg (SD)
Oppositionsråd i Region Kalmar län