Marknaden innehöll som tidigare massor av olika uppträdanden, musik och lekar. Flera kultursällskap visade upp sin verksamhet som medlemmarna i Nåni kultur & historia som lät besökare testa medeltida sjukamp och uppträdde med musik. Föreningens Mia Norgren-Björk berättade om den vackra medeltida utstyrsel i orange och mörkrött som hon hade på sig. En dräkt och smycken som en dam från borgarklassen kunde ha burit någon gång under slutet av 1300-talet till början av 1400-talet.
– Under långa perioder under av medeltiden var klänningarna ungefär av samma modell. De färgades om när de blivit blekta och ändrades i mindre detaljer. Mot slutet av 1300-talet började man använda mer och mer knappar i metall och snörning och de började bli mer åtsittande över kroppen och vidare över höfterna. De gick att anpassa mer utan att behöva sy om dem.
Mia visar upp knapparna längs ärmarna och bröstet som kommer från en polsk förlaga och berättar att färgerna är historiskt korrekta för epoken.
– Det är lite mer borgarklass, den här typen av orange är inte alls så svårt att färga och den röda är ganska djup. Den skulle kanske vara den första delen av ett färgbad eller eftersom man färgat många gånger men det går att få till med olika typer av växter som finns i Sverige.
Vad använde man för växter för att färga tyger?
– Man importerade koschenill som är från den röda lusen men man använde också krapp för att få röda färgämen. För blått använde man ganska ofta vejde. Vitt bleker man ju - oftast med urin för den som vill testa. Den oranga kan man få genom att exempelvis använda lökskal. Det finns ganska många växter som ger just den oranga. Till gulta nyanser använde man ofta björk.
Flätade hantverk
Gunela Andersson från Hjorted visade upp sina flätade hantverk i olika material, som till exempel pil. Hon hade tagit med sig sina korgar till försäljning men på plats gjorde hon enklare föremål som skallror till spädbarn. Då pilväxter innehåller acetylsalisylsyra så rekomenderar man inte att låta barn bita i dem.
– Man skulle göra dem av sju strån och ha sju stenar i för att skydda sig mot de sju dödssynderna men nu kan man ju sätta dem på trädgårdspinnar så man inte sticker sig på dem! De är lite lättare att göra när man är på en marknad.
Hur fort går det att göra en?
– Det beror sig på. Jag gör en på tio minuter... om jag inte blir störd! *skratt*
Legosoldat från renässansen
Sergei Babenko väckte stor uppmärksamhet bland besökarna. Han var utrustad som en legosoldat från tidiga renäsannsen med harnesk, tidstypisk hjälm, kort arkebus och ett svärd. Yrkessoldater som kunde anlitas av kungar och förmögna personer. Man hade insett att vältränade och välutrustade infanterister som kunde stå emot ryttare i tunga rustningar som exempelvis riddare var praktiska men dyra. Då hyrde man in grupper av legosoldater där utrustningen ingick i priset.
– De fanns i Tyskland, Italien, Spanien och även i Sverige. De blev mycket populära under slutet av 1400-talet och i början på 1500-talet. De använde sig av luntor för avfyrning och förbättrades ständigt. De fick längre och längre piplängd och ersattes under senare perioder av musköter. Svärdet blev en värja och så försvann harnesket. Min utrusning är gjord för att användas mot riddare - jag är dyr... men billigare än en riddare.
Att använda arkebuser mot andra fotsoldater ansågs vara för dyrt, mot dem använde man pikvapen eller svärd.
– Det här var dåtidens supersoldater som både kunde stoppa en riddare med häst eller andra infanterister. Utrustningen jag har såg ut ungefär likadan från 1495 till runt 1550-talet då man började använda arkebuser med längre pipor.