Vad är det egentligen vi röstar om i folkomröstningen, skolor, ekonomi eller rent av sunt förnuft? Det borde vara enkelt att svara på den frågan. Men kanske blir du lika fundersam som jag efter att ha tagit del av mina funderingar här nedan.
Många behov är eftersatta. Det finns alltid mera och större önskemål än vad pengarna räcker till. Och det finns alltid någon som inte får sina önskemål tillgodosedda genom den gemensamma skattefinansierade välfärden. Politiker i alla kommuner har samma utmaning. Att på bästa sätt besluta om hur de gemensamma pengarna används.
Jag började i politiken i Vimmerby 2005, och blev invald i fullmäktige vid 2006 års val och har sedan dess engagerat mig främst i ekonomi och skola. Jag nämner åren för att jag väljer att visa diagram som spänner över den tidsperioden, och jag nämner skola eftersom folkomröstningen är utlyst att handla om skolor i två av våra kransorter eller ej.
Grunden till folkomröstningen är att Vimmerby kommun behöver förbättra/skapa överskott för att vi ska kunna amortera på våra lån, och för förväntade ökade behov, främst med hänsyn till kommande förväntade äldreboom. Jag är glad för att vi lever allt längre, men vi har dessutom haft en negativ trend på hur många som väljer att bo i kommunen och därmed bidra med sina skatter och avgifter till kommunens gemensamma kassa.
Jag tillhör majoriteten, och som sådan förväntas jag ställa upp på majoritetens beslut. Men enligt min mening måste jag bilda mig en egen uppfattning och dra egna slutsatser utifrån de underlag och tillgängliga data jag har tillgång till och argumentera för vad jag anser är bäst. Se här:
Figur 1: Bo = Barnomsorg och förskola, Grsk = Grundskola, Gysk = Gymnasieskola, Äo = Äldreomsorg, Ifo = Individ- och familjeomsorg.
Dyrare i två av tio år
När alla kommuners bokslut är färdiga behandlar SCB, Skolverket med flera bokslutet och publicerar statistik i en rad olika databaser. På senare år har alla dessa siffror blivit tillgängliga för var och en av oss genom internet. En fantastisk källa att ösa ur. Ovanstående diagram visar hur kostnadseffektiva fem av kommunens kärnverksamheter har varit de senaste 10 åren. Jag har hämtat data från Sveriges kommuner och landstings, SKL:s, databas Kolada och framställt egna diagram. Barnomsorg och förskola, gymnasieskolan, och individ- och familjeomsorgen har överstigit standardkostnaden, alla de senaste 10 åren utom i ett fall då gymnasiet var billigare än standardkostnaden.
Grundskolan och äldreomsorgen har varit dyrare än standardkostnaden i två respektive tre år, och alltså billigare i åtta respektive sju år.
Fråga 1: Om det var du som bestämde, var skulle du satsa på att minska kostnaderna? Om du frågar mig så är svaret i de verksamheter som har varit dyrast flest gånger, alltså barnomsorg och förskola, gymnasieskola och individ- och familjeomsorg.
Kanske svarade du att du skulle försöka komma till rätta med kostnaderna i de verksamheter vars kostnader avviker mest i förhållande till andra kommuners kostnader. Ja, det är en bra idé. Låt oss se efter vilka det är:
Figur 2: Procentuell avvikelse mellan kommunens kostnad jämfört med standardkostnad.
Ja, det var väl väntat att barnomsorg och förskola, gymnasieskola och individ- och famljeomsorg skulle vara dyrast eftersom de var dyrare snudd på alla år av tio. Grundskolans kostnader över tid visar sig ligga nära rikets standardkostnad. Äldreomsorgen håller en större marginal trots att vi vet att Kalmar län har Sveriges äldsta befolkning. Observera att jag skrev inte Vimmerby. Jag har inte haft tid att borra i det, men svaret är givetvis inte långt borta för den som vill hjälpa mig.
Mer anmärkningsvärt att kostnaderna för individ- och familjeomsorgen avviker med inte mindre än 30% över en tioårsperiod. Det är ett otroligt högt genomsnitt. Vimmerby brukar dessutom ligga hyggligt för att inte säga ganska bra till vad gäller arbetslöshet relativt andra kommuner. SKL skrev i sin rapport till kommunen ”Trots att ofärd och riskfaktorerna ligger som riket i genomsnitt är andelen placerade högt särskilt för de minsta barnen.” (SKL, 2014-10-20, Analysgruppens presentation, Vimmerby). SKL:s analys omfattade åren 2009-2013 med särskilt fokus på 2013. Eftersom mina diagram sträcker sig över tiden 2005-2014 så finns det rimligen även andra förklaringar till det höga snittet på 30% för dessa år. Men jag är tacksam för SKL:s djupare analys som visade på en tydlig skillnad för 2013.
“Borde vara en vanlig” kommun
Ja, om du svarat ”verksamheterna med störst avvikelse” så hade vi alltså landat i samma tre verksamheter, och utan att ha undersökt skillnaderna för Sveriges övriga 289 kommuner över dessa tio år så tror jag att en avvikelse på 30% över tio år tillhör de som sticker ut i statistiken. Särskilt som jag tror att Vimmerby borde vara en relativt ”vanlig” kommun, som inte är att jämföra med de utmaningar som finns förortskommuner till storstäder med stor andel invandrad befolkning och större arbetslöshet än riket i snitt.
Så hur mycket medel handlar det om? Se nedan:
Figur 3: Standardkostnaden + standardkostnadsavvikelsen blir summan som respektive verksamhet disponerat netto.
Givetvis finns det en stor anledning att hålla koll på grundskolan och äldreomsorgen som är de två största verksamheterna. Grundskolan har hyggligt många rektorer (chefer) och det ser ut att löna sig genom att verksamheten håller kostnaderna, men det verkar inte vara alenarådande lösning för barnomsorg och förskola har de senaste åren förstärkts, och gymnasiet avviker också trots flera rektorstjänster.
Låt oss se närmare på bara avvikelserna:
Figur 4: Avvikelse från standardkostnad, 2005-2014, mkr.
Avvikelserna uppåt summeras till 271 mkr = 27 mkr/år, och avvikelserna nedåt 63 mkr = 6,3 mkr/år. Det blir ett netto om knappt 21 miljoner kronor dyrare för att driva dessa fem verksamheter i Vimmerby jämfört med riket i snitt. Observera att jag har inte gjort någon justering för försämrat penningvärde, vilket är en realitet för en period om tio år. I dagsläget talar SKL om en nödvändig justering nedåt av kommunens kostnader om cirka 35-40 mkr till 2020 för att leva upp till kraven om god ekonomisk hushållning.
Inte säker på att det blir någon besparing
Fråga 2: Skulle du efter vad du nu vet besluta lägga ner skolorna i Gullringen och Djursdala, och förskolan i Pelarne enligt folkomröstningens alternativ A, eller skulle du försöka uppnå besparingarna enligt alternativ B inom Barn- och utbildningsnämndens övriga verksamheter där jag bara har diagram för barnomsorg- och förskola och gymnasieskola.
Om du frågar mig så vet du att jag har tagit ställning för att driva skolorna i Gullringen och Djursdala vidare, och jag kunde inte tro att mitt parti skulle komma fram till slutsatsen att försöka förbättra kommunens ekonomi genom att lägga ner dessa två skolor. Och nu måste jag lämna vetande och gå till bedömning och tro om sakernas tillstånd. Jag är inte ens säker på att det blir någon besparing att lägga ner dessa två skolor.
Utifrån presenterade data och min egen bedömning så har vi helt enkelt inte råd att hålla oss med en så kostnadskrävande barnomsorg och förskola. Jag reserverade mig mot att låta kostnaden för vår nyaste förskola, Lunden, bli så dyr. Det hade gått att bygga en förskola för drygt halva kostnaden. Givetvis inte till samma standard, men en som vi hade haft råd med. Nu har vi den, och vi kommer inte kunna hålla samma standard på kommande förskolor.
Mår riktigt dåligt
Vi måste också komma till rätta med de höga kostnaderna inom individ- och familjeomsorgen. Det är ju inte bara pengar. Det är främst barn och familjer som mår riktigt dåligt. Jag vill se en fördjupad utredning om det är möjligt att bättre förebygga åtgärder för de barn och familjer som behöver IFO stöd, och särskilt se om lösningen är att stärka grundskolans resurser som över tid legat i underkant av rikets nivå, och kanske genom viss förstärkning kunde stärka det sociala arbetet så att kostnaderna i IFO minskar. Medel till en sådan satsning i grundskolan skulle då komma genom överföring från barnens allra tidigaste år i barnomsorg och förskola till grundskolan.
På samma sätt vill jag utreda om förutsättningarna för stärkt elevsocialt arbete föreligger inom gymnasieskolan som då samtidigt skulle behöva långsiktigt stärka sina elevsociala insatser och minska sina kostnader vilket borde kunna ske genom traditionellt förbättringsarbete och ökat samarbete med främst Hultsfred gymnasium, och Teknikcollege Östra Småland, men här måste både politiker och rektorer/lärare vara beredda på nya former av samarbete.
Så gick det med kostbesparingen
Majoriteten har i varje fall hittat en felande länk till kommunens försämrade ekonomi. Det är sviterna efter beslutet om införande av kylmatlagning och mottagningskök. Jag ”förlorade” som bekant den omröstningen i fullmäktige våren 2010 med 43-3 när jag, en liberal och en miljöpartist röstade emot, kanske av olika skäl. Jag efterfrågade framför allt kalkyler för driftsekonomin vilket inte presenterades, men kommunens dåvarande svaga ekonomi var ett av skälen för övergång från tillagningskök till kylmatsystem.
Nu var det inte bara ekonomin jag tvivlade på men vi kan stanna vid det här och nu eftersom tillagningskök successivt har återinförts efter utvärderingen efter ett år. Investeringen kostade cirka 30 mkr, och jag påstår nu att större delen av det var en felsatsning. Vid arbetet med kök gjordes förbättringar även på fastigheternas stomme så allt var inte förorsakat av köken, men det kom väl snarare som en överraskning som det alltid gör vid ombyggnationer och renoveringar.
Se här hur det gick med kostnaderna för skolmåltider. Först elevunderlaget:
Figur 5: Antalet elever i Vimmerbys grundskolor och gymnasie har minskat med drygt 500 under perioden 2005-2014.
2005 kostar en skolmåltid nästan precis lika mycket i Vimmerby som resten av Sverige (ovägt medelvärde). Skillnaden är nära 0 %. Och så här har kostnaden för skolmåltiderna utvecklats de senaste 10 åren:
Figur 6: Skolmåltidernas kostnadsutveckling år för år i förhållande till övriga kommuner.
2011 införs kylmatsystemet i Vimmerby. Priset för kylmatsystemet syns direkt, men som politiker i Vimmerby så hade jag ingen information om den katastrofala utvecklingen förrän informationen blir offentlig vid jämförelse i SKL:s databas långt in i 2012, eller möjligt tidigt 2013. Då är redan den egna utvärderingen om matens kvalité, trivsel och kostnader gjord, och återgången till tillagningskök beslutad och genomdriven av dåvarande KSO Micael Glennfalk. Tack Micael! Du höll ditt vallöfte att ändra på detta om det inte visade sig vara bra!
Figur 7: De totala kostnaderna för skolmåltiderna ökade med cirka 7 mkr första kylmatåret, och då ska vi ha minnet att antalet elever successivt har minskat (se fig. 5). Sannolikt minskade kostnaderna för kylmaten även 2012, och förhoppningsvis fortsatt att minska efter inkörningsåret, men jag antar att den största minskningen beror på återgången till tillagningskök.
Figur 8: Vid införandet av kylmatsystemet rusade kostnaderna för skolmaten i höjden. Ett politisk beslut utan kända driftskalkyler.
Figur 9: Införandet av kylmatsystemet har kostat kommunen cirka 14-15 mkr extra åren 2011-2014 genom ökade kostnader för införandet, avskrivningar och gissningsvis dyrare organisering av arbetet, där det sannolikt finns ökade kostnader även inom förskola, fritids och äldreomsorg.
Av figuren är det ganska enkelt att se varför majoriteten i budget bedömde utrymmet för rationalisering / effektivisering med cirka 2 mkr inom kosten (jmf 2014 figur 9) under 2016.
För att slippa dras med oket av felinvesteringen i kylmatsystem borde KS snarast utreda hur stort värde av investeringen som verkligen är kvar. Jag gissar att det är mindre än hälften. Om så är fallet borde det vara rätt att göra en nedskrivning med 15-20 mkr som en extraordinär kostnad, och därmed så blir måltiderna för förskola, fritids, skola, gymnasium, äldreomsorg billigare. Vimmerbys balansräkning stämmer bättre överens med verkligheten, och ja, tyvärr vi blir lite fattigare med något försämrat eget kapital, men å andra sidan lurar vi ingen som kanske vill granska hur mycket våra tillgångar är värda eftersom våra lån är höga.
Det blir vi som får betala felinvesteringen med eget kapital och inte barnen och familjerna som förlorar sin skola. Maten är inte enda orsaken men ett stort skäl. En kommun av vår storlek kan inte obemärkt lägga ut 4-5 mkr extra per år pga en felaktig kostinvestering. Men det är ungefär så det har sett ut 2011-2014.
Står för mina beslut
Förhoppningsvis har du blivit lite klokare, i varje fall så vet du lite bättre om varför jag inte följer min majoritet i den här frågan. Och grunden finns att hämta i felaktiga beslut om såväl kylmat som förskola där jag har reserverat mig. Jag står för mina tidigare beslut, och de har visat sig vara rätt. Jag tycker det är för tidigt att sia om utgången av folkomröstningen, men om jag har tid och ork, oavsett beslut så hoppas jag återkomma när vi vet hur det gick med kostnader, befolkningsutveckling, företagande som har varit uppe för funderingar i dessa rader.
Oavsett vilket förslag du röstar på, alternativ A eller alternativ B, så är det majoritetens förslag. Majoriteten valde att formulera alla alternativen i folkomröstningen, därför har jag inget eget förslag men jag kommer lägga min röst på alternativ B. Beroende på utfall av omröstningen så får vi sedan se vad som händer. Enligt min grundsyn så har kommunen bara en påse pengar och fullmäktige måste se till helheten. Men majoriteten har givetvis formulerat alternativ som ska gynna sitt eget alternativ A. Därför har alternativ B och C fått den utformning de har.
SKL:s sista presentationsbild till fullmäktige den 20 oktober 2014:
Det mesta verkar glömt! Var finns tänket om 3-5 år när det gäller förutsättningarna för barns och familjers val av barnomsorg, förskola och skola? Vad ska ske med de fastigheter som töms om nedläggningarna blir ett faktum? Vad tror vi om befolkningsutvecklingen i kommunen om två av kransorterna inte längre har någon skola att locka inflyttande/redan boende unga att bilda familj och sätta barn till världen? Vem vågar investera och satsa på företagande på landsbygden och övriga kransorter såsom Frödinge, Rumskulla, Tuna, Storebro om skolor stängs i Gullringen och Djursdala, och förskola i Pelarne?
Var tog transparensen / kommunikationen vägen? Vi har redan sett politiker hoppa av tåget. Frågan är hur stort missnöjet är bland väljare. Inte minst för väljarnas skulle måste jag berätta att jag har inte samma uppfattning som min majoritet. Inte för att jag inte vill, utan för att jag är tvungen. Jag kan inte komma till samma slutsats, och jag känner att jag skulle svika min plikt om jag teg. Tack och lov för att Micael Glennfalk satte upp en låda för visslare utanför kommunhuset. För egen del väljer jag dock att vissla offentligt eftersom min röst i den här frågan saknar betydelse internt.
Var finns realismen i majoritetens förslag att presentera en neddragning av ett tvåsiffrigt antal lärartjänster på grundskolor i Vimmerby tätort om alternativ B vinner?
Magnus Gustafsson
Moderaterna