Möjligen Sverigedemokraterna nu då, med de vansinniga utvisningarna av etablerade nysvenska och de lika vansinniga inkomstkraven som villkor för uppehållstillstånd.
Har man varit med ett tag och har skapligt minne så ser man hur åsikter vandrar, ibland tillbaka, ibland framåt.
När jag var kommunalråd och bad socialen, skolan och polisen att utbyta information blev jag utskrattad. ”Kan du inte sekretesslagstiftningen?” I stället för att ta in varningssignalerna som redan gavs i gymnasiet fick socialen och polisen problem åren senare.
Idag bryter man upp sekretessreglerna eftersom man ser att de är ett stort hinder för att hjälpa individer och familjer.
*
När man diskuterade hemtjänsten och påstod ”Ingen kan väl jobba i omsorgen som inte kan språket?” blev svaret ”Det är i alla fall två händer”. Idag har man insett att två händer måste samverka med ett språk och man ställer nu krav på att kunna svenska för att jobba i kommunal omsorg. Vad har man sett? Jo, att allt fler äldre har mer behov än bara mat och tillsyn, behov som exempelvis samtal, utbyte av tankar, ge instruktioner och tips för att omvårdnaden ska bli bra.
När det är bråk på stan och skräp slängs vid miljöstationer har man i Vimmerby i ett årtionde föreslagit kameror. För att kunna åtgärda och trygghetsskapa. Vänstermajoriteten har hela tiden sagt nej på grund av sekretess. Den som slänger skräp, möbler, plastdunkar och annat i storformat utanför containern ska känna tryggheten i att ingen ser hen. Det är den trygghet vänstermajoriteten i Vimmerby vill ge. Strunt i att allmänheten och turisten på väg till ALV ser sopberget som ibland förekommer vid folkets park och undrar vart man kommit. Man kan ju inte heller välja norra infarten för där luktar det skit.
*
Miljönämndens inspektörer bryr sig inte heller. Skulle det vara utanför köksingången till en restaurang skulle det snart bli böter, sanktionsavgifter, viten - men en kommunal miljöstation ger man sig inte på. Överallt annars skulle man kalla det agerandet korruption.
Medan vänsterpartierna i Vimmerby är kvar i det förgångna, vill skydda de som skadar och förstör, går andra kommuner och även regeringen i gång med nästa steg i kamerautvecklingen: ansiktsigenkänning. Nu ska det inte bara spelas in, man ska se vilka det är också när man jämför med bilderna man tagit när den kriminelle greps.
Vem i allmänheten bryr sig? Ja, här sitter en polis och ser – om han nu ska granska filmen för man letar efter en kriminell – mig snedda mot Sandströms för ett besök. Bryr jag mig? Bryr du dig om det skulle vara du?
*
Det är rent av töntigt, som man sa förr, att ställa integritet gentemot trygghet. För det är trygghet kameror betyder för mig. Och tillfredsställelsen att jag vet att samhället gör vad det kan för att hitta och lagföra kriminella.
I den här frågan var det förr totalt nej av fullmäktige. Nu har det luckrats upp att kanske Socialdemokraterna kanske kan tänka om, vänstern säger blankt nej och centern, ja det vet jag inte var de står numera. Men de sa väl nej sist.
Om borgerligheten i Vimmerby gör rätt i årets val så lyfter man den frågan i den lokala valrörelsen och hittar exempel bland landets övriga kommuner. För den engagerar folk i allmänhet och lokalt röstas det mer i sakfrågor och personfrågor än på ideologi.
Ja, samhället förändras på gott och ont. Helst skulle man vilja glömma plånboken på taket på sin bil när man parkerat och se den ligga kvar när man återvänder.
Men har det någonsin gått i Sverige?
Nu kanske det går att få tillbaka den med hjälp av kameraövervakning.
Utom i Vimmerby förstås…
Micael Glennfalk
Journalisten, entreprenören och f.d. kommunalrådet (m) i Vimmerby (2010-2015) Micael Glennfalk, skriver återkommande krönikor i vår tidning, där synpunkter på politik och samhällsföreteelser lokalt, regionalt och nationellt framförs. Krönikörens åsikter är alltid hans egna.