Familjen Berisha kort före att de utvisades från Sverige.
Foto: Arkivbild
Många har enagerat sig och förfasats över familjen Berishas öde. Den 4 november utvisades familjen, som består av pappa Halil Berisha, mamma Sphresa Berisha och de tre barnen Alkind, Eliza och Eniza från Vimmerby.
Familjen skulle tillbaka till Kosovo – ett land varken Eliza eller Eniza någonsin sett. De båda döttrarna är nämligen födda och uppvuxna här i Sverige.
Nu har det gått ett år sedan familjen utvisades och vi når mamma Sphresa och dottern Eliza dagar innans den sorgliga årsdagen.
– Det är mycket jobbigt. Det är som ett år i förvar och vår son är i en stor depression. Det är väldigt, väldigt jobbigt, säger Sphresa Berisha.
Hur lever ni?
– Jag vet inte vad jag ska säga... Det är inte bra på något sätt. Det känns hopplöst, deppigt och stressigt.
Vad har ni för kontakt med Vimmerby nu?
– Vi är jättetacksamma för vi har många vänner i Sverige. Det känns som familj för oss och vi hade inte klarat det utan dem. De håller oss vid liv. Det är en välsignelse och vi är så tacksamma till alla som skickat pengar till oss.
"Allt är så deppigt"
Ett år kan kännas som i går ibland och för en del. Så känner självklart inte familjen Berisha.
– Vi har inget jobb, ingen skola. Barnen är så ensamma och längtar tillbaka till skolan. Det har varit ett långt år, säger Sphresa och man hör på rösten att hon är mycket nedstämd.
Dottern Eliza Berisha säger att det har varit ett mörkt år.
– Det är jättesvårt att vara här. Vi har inget liv alls, ingen skola och allt är så deppigt. Det känns speciellt nu när det nästan gått ett år.
Hur mycket håller du kontakten med vänner från Vimmerby?
– Jag har kontakt med mina vänner och de frågar hur situationen är och hur vi mår.
Vill fira jul hemma
Familjen har flyttat runt väldigt mycket under sin tid i Kosovo.
– Det är jättemånga gånger. Man blir både stressad och snurrig. Det blir en väldigt stor stress, säger Eliza Berisha.
Hur gör ni för att orka med?
– Vi vill verkligen komma hem och gör vårt bästa för det. Vi är jättetacksamma för all hjälp. Jag älskar julen jättemycket, det är det bästa jag vet. Jag hoppas att vi inte missar en jul till, utan att jag får fira den med min familj hemma. Jag vill verkligen komma hem snart.
Finns hopp
Återreseförbudet hävs den 4 november och pappan i familjen, Halil Berisha, har en fast tjänst inom omsorgen i Vimmerby. Det är ett hopp för att kunna återvända hem igen.
– Vi hoppas på något efter det. Alla är mycket ledsna, men drömmen om att få fira jul i Vimmerby ger oss hopp som Eliza säger. Vi vill verkligen fira den hemma, säger Shpresa Berisha.
Hon betonar flera gånger hur tacksamma familjen är mot människor i Vimmerby.
– Alla som hjälper oss och håller kontakten med oss – det är vårt hopp. Vi hade aldrig klarat det här annars. Vi är så tacksamma för det.
Intervjun med familjen gjordes före beskedet från Migrationsdomstolen kom om att överklagan avslogs.
– Familjen har verkligen hoppats på att få fira jul i Sverige. De är naturligtvis besvikna, men hoppfulla kring att den nya ansökan kan beviljas mycket snabbare, säger Ruth Nordström, familjens juridiska ombud.