Så har skolresultaten i Vimmerby förändrats – så många var behöriga till gymnasiet

Nyligen redovisade kvalitetssamordnaren Bertram Stenlund Fridell skolresultaten i Vimmerby för 2023. Efter förra årets kraftiga nedgång ökade en del resultat i både sexan och nian igen. 

I årskurs sex hade 78 procent godkänt i alla ämnen. Förra året var det 73 procent och 2021 var det 80 procent. 

– Det är en ökning jämfört med föregående år och vi kan se en liten skillnad mellan könen. Flickorna har högre genomsnittligt meritvärde än killarna, säger kvalitetssamordnaren Bertram Stenlund Fridell.

24 procent av eleverna i sexan är flerspråkiga. 

– Där kan man se att det är något lägre resultat, men det är motsvarande skillnad för pojkar och flickor. Det vi ser är att fler elever klarat av att få betyg i ämnena. Det finns flera tänkbara anledningar till det. När det gällde idrotten såg man att många inte klarade simningen och då förändrade vi rutinerna kring det. Nu får man möjlighet att öva flera gånger. Vi har sett det här även på enhetsnivå och när det gäller svenska som andraspråk har vi projekt igång med Skolverket. 

För elever med svenska som andraspråk är skillnaden stor. Förra året var det 63 procent och i år var det 88 procent. 

– Det är en kraftig förbättring.

Fler behöriga

I årskurs nio uppnådde sju av tio elever godkänt i alla ämnen. 2021 var det 84 procent som uppnådde kunskapskraven i samtliga ämnen. Ändå är 70 procent en liten uppgång jämfört med 68 procent 2022.

– Det är en liten förbättring, men ganska lågt jämfört över tid. Det är en något högre andel pojkar än flickor som fått betyg i alla ämnen på båda skolorna. Flickorna har samtidigt högre genomsnittligt meritvärde jämfört med pojkarna. Det var ganska liknande mellan skolorna, men skiljer sig lite åt gällande NO-ämnena. 

Gruppen flerspråkiga elever utgör knappt en femtedel av alla elever.

– I den gruppen är det högre andel flickor som fått betyg i alla ämnen. 

Behörigheten till gymnasiet ökar dock kraftigt. 94 procent av eleverna är behöriga till gymnasiets yrkesprogram. 2022 var det 84 procent. 

– Det är den högsta denelen jämfört med de senaste åren och en stor förbättring jämfört med föregående år. Det är det högsta värdet på tio år och tangerar det vi hade för två år sedan. Det är väldigt viktigt, för all forskning visar att det är svårt att lyckas senare i livet om man inte är behörig till gymnasiet, säger Peter Karlsson (C), ordförande i barn- och utbildningsnämnden. 

"Liten urvalsgrupp"

Dock är det relativt små grupper som jämförs, vilket kan ge stora skillnader över tid. Totalt var det nio elever som inte var behöriga till ett yrkesprogram. Sex av dessa var flickorna.

– Det här är det bästa vi haft på tio år tillsammans med för två år sedan. Men det är svårt att dra några större växlar när det är en relativt liten urvalsgrupp, säger skolchefen Ola Karlsson.

Är det inte ovanligt att det är fler flickor än pojkar som inte är behöriga?

– Vi har sett tendenser i vissa ämnen och flickorna dyker upp mer och mer med lägre resultat. Samtidigt är det här nere på individnivå och det är svårt att se de stora mönstren. Det har varit stor frånvaro på de här nio under våren, men vad som ligger bakom frånvaron är svårt att säga.

Nästan nio av tio fick sin examen

Inom den anpassade grundskolan, tidigare grundsärskolan, har ingen elev otillräckliga kunskaper i det övergripande omdömet. I mer praktiska ämnen har en högre andel elever mer än godtagbara kunskaper, men likaså i matematik och svenska.

I gymnasiet klarade 88 procent att ta sin gymnasieexamen. Det är samma andel som 2022. 16 elever uppnådde inte examen och sju av dessa gick högskoleförberedande program och nio yrkesförberedande. Det är något högre antal flickor än pojkar som inte uppnådde gymnasieexamen.

– Tre av 16 hoppade av och har inte fullgjort gymnasiet. Engelska sticker ut lite som ämne, säger Bertram Stenlund Fridell. 

65 procent av alla klarade samtliga delprov i matematik i de nationella proven i årskurs tre. 76 procent av alla klarade det i svenska och i svenska som andraspråk.

– Det är en ökning jämfört med föregående år.

Hur ser ni på det här sammanfattningsvis?

– Det finns skillnader i olika ämnen. Annars får man titta på det på enhetsnivå. Det är inte samma mönster på skolorna och det skiljer sig åt i olika åldrar och i något visst ämne. Det har med individerna att göra och även vilken lärare som haft gruppen. Rektorerna på varje enhet ska lämna in en nulägesbild över analysen och sedan får vi centralt titta på mönster. Det blir en dialog med alla rektorer kring jul. Vi kommer fortsätta med dialogerna och tittar vidare på det.