Utredarna ville blicka framåt – arbetsgruppen upplöstes

Igår berättade vi om hur hårt Vimmerby Energi & Miljö maskat utredningen om arbetsmiljön på Återvinningscentralen i Vimmerby. Idag fokuserar vi på de bitar som ändå går att utläsa. Grundkonflikten som utreds av det externa företaget är en upplevd kränkning. Utredaren ifrågasätter inte den upplevelsen, men slår fast att kränkande särbehandling i lagens mening inte har förekommit på arbetsplatsen.

I slutsatserna resonerar man om samarbetsproblem, kommunikationsproblem och förtroendekonflikter. Delvis med utredningen som bas tog vd Olle Fogelin sedan beslut om att upplösa arbetsgruppen som helhet. Alla tre medarbetare fick nya arbetsuppgifter och därefter har en av dem köpts ut för miljonbelopp.

Den åtgärden nämns överhuvudtaget inte i utredningen, istället pratar man om vikten av att ha ett framtidsinriktat perspektiv på verksamheten. 

”Jag ser ju hela bilden”

Vd Olle Fogelin vill inte svara på vad som sker mellan utredningen och fram till beslutet om att skilja de mångåriga medarbetarna från arbetsplatsen.

– Det här är ju ett tag sedan som vi gjorde den här utredningen så från företagets sida och arbetsgivarens sida så är allting utagerat och klart.

Men gjorde ni fler utredningsinsatser mellan den här utredningen och fram till beslutet att flytta på de här personerna?

– Vi har gjort ett antal olika insatser under lång tid.

Men kan du beskriva den tidslinjen något? Kan ni någon gång slå fast att det har skett kränkande särbehandling?

– Nej, jag vill inte kommentera det, för det här är också en rapport som är rätt så maskad så jag kommenterar inte det. Jag ser ju hela bilden, men det kan ju inte du göra.

Görs det någon ytterligare extern utredning efter denna?

– Det gör det inte.

Uppstår det nya problem efter den här rapporten, gör ni fler utbildningsinsatser, vilka insatser vidtar ni? Jag tolkar ändå rapporten som att man har ett framåtblickande perspektiv och det verkar ju inte stå någonting om att arbetsgruppen ska upplösas.

– Det jag kan säga då är väl att den här typen av utredningar, det är inte den första insatsen som arbetsgivaren gör. Det är ju naturligtvis en kostnad för detta eftersom det är externa experter som har gjort det. Så det har varit ett antal olika åtgärder som har gjorts både före och efter.

Vad är det som gör att arbetsgruppen måste upplösas? Det är ju ändå en ganska unik åtgärd.

– Ja det kan man ju tycka, men det är inte så att den är liksom exceptionell på något sätt utan sådant händer ju. Det har ju lite att göra också med arbetsplatsens storlek. Är det en stor arbetsplats så är det ju andra förutsättningar än en liten arbetsplats.

Men du vill inte beskriva någonting från utredningen som leder till att ni upplöser arbetsgruppen?

– Nej, det vill jag inte komma till. 

”Jag är ansvarig för beslutet”

Även delen med utredarnas rekommendationer framåt är hårt maskad.

– Där har jag tagit extern hjälp och jag får förlita mig på de experterna. Jag har ingen anledning att ifrågasätta det.

Är det korrekt uppfattat att utredarna inte ger något förslag på att upplösa arbetsgruppen?

– De ger inga förslag på fortsättningen, det ligger inte i deras uppdrag kan man säga, utan de konstaterar ett antal fakta.

Det står ju att det behövs utbildning om kränkningar, att det behövs framåtblickande perspektiv och generellt att det är viktigt att ge individanpassat stöd till alla. Känner du att ni gjorde det efter utredningen?

– Ja. Jag tycker att vi har uttömt alla möjligheter under lång tid. Det är min uppfattning. Sen kan det ju vara olika uppfattningar naturligtvis, men det är min bedömning.

Kom idén om att upplösa arbetsgruppen från dig?

– Jag är ansvarig för beslutet givetvis, sedan är man aldrig ensam om saker och ting, utan man använder olika typer av rådgivare, arbetsgivarorganisationer, fackliga bitar etcetera. Det har varit ett antal personer inblandade naturligtvis.

Men tanken om själva den åtgärden, den kom inte utanför bolaget?

– Vi har haft extern hjälp också.

Som föreslog den åtgärden?

– Ja, men alltså, det är ju många olika insatser, Jakob. Det är ju inte bara så att någon säger att nu ska det här ske, utan man försöker ju naturligtvis att lösa saker och ting på ett så bra sätt som möjligt. Det här är ju liksom slutresultatet och det får ju jag ansvara för som högsta chef.