Sofie Wass, Sofi Fristedt och Jacob Käll i ett spännande projekt.
Kan en liten bygd som Djursdala konkurrera med större städer? Kanske i framtiden. Forskare från Jönköping University och Djursdala samhällsförening tittar nu på hur man bäst kan nyttja den digitala tekniken.
– Man pratar om att korna håller dalen öppen, men det är också bredbandet som kan hålla landsbygden levande, säger Sofi Fristedt, en av de forskare som arbetar med projektet.
Att förfrågan kom från samhällsföreningen i Djursdala tände forskarna på högskolan lite extra.
– Det finns en entreprenöriell anda, en kreativitet som fick oss att gå igång på projektet. Att just en samhällsförening vill lyfta det här är kul. Oftast kommer det från tjänstemän, företag eller regioner, säger Sofi Fristedt och Sofie Wass, som arbetar med projektet.
Initiativet föddes efter att samhällsföreningen 2014 gick samman i ett fiberprojekt.
– Vi vill se vad vi mer kan få ut av fibertekniken än att kolla på Netflix. Det är mycket som går att göra även konkret och sätter fokus på hälsa, välfärd och attraktivitet för att utveckla Djursdala. Vad allmänt kan göra en bygd attraktiv? Där tror vi att digital teknik kan spela in, säger Jacob Käll.
Samhällsföreningen tog då kontakt med högskolan i Jönköping.
– Vi kommer med ett underifrånperspektiv som högskolan tyckte var intressant.
"Grotta ned oss i"
I projektet har det gjorts djupintervjuer med omkring 25 personer indelade i fem fokusgrupper utifrån livssituation, allt från tonåringar upp till en 89-åring. Djursdalaborna har fått beskriva hur de ser på just hälsa, välfärd och attraktivitet utifrån deras nuvarande situation.
– De här dagarna har varit som en inventering av det. Några av de här spåren vi får fram kanske vi måste grotta ned oss i ytterligare för att hitta något mer konkret, säger forskarna.
Jacob Käll säger att det inte var svårt att få personer att ställa upp.
– Det är många som ställt upp och sagt att de gör det här för bygdens skull. Jag tror inte att det hade varit lika lätt om någon från landstinget ringt, inte för att det är något fel på landstinget, men jag tror att det hade varit svårare.
Handlar inte bara om Djursdala
Forskarna Sofi Fristedt och Sofie Wass samt Jacob Käll framhåller att projektet inte handlar om Djursdala allena.
– Förhoppningsvis kan det här bli ett föregångsexempel och vi ser jättegärna att fler orter hänger på. Vi hoppas att resultatet kan implementeras i kommunen, så att fler kan ta del av det. Det är inte Djursdala i sig som är jätteviktigt.
Samarbete med andra orter kan vara på gång.
– Ett resultat av satsningen blir att samarbeta emd andra. Det är på gång med en ort i Nässjö, men som Djursdalabo hoppas vi på andra orter i kommunen, säger Käll.
Bygd i framkant?
Nu ska forskningsgruppen gå igenom intervjuerna och i februari blir det ett seminarium i Djursdala.
– Då presenterar vi vad vi kommit fram till. Vi ser också möjlighet att ta flera steg och att implementera lösningar, men då behövs det samarbetspartners. Det styrs också av vad vi kommer fram till. Det här är forskningsbaserat och då tar det tid.
Jacob Käll hoppas att Djursdala kan bli en bygd i framkant.
– Vi vill stärka attraktiviteten och det vore häftigt om det här kunde dra folk. Vi bor på landsbygden, det är taskiga kommunikationer, mycket som talar emot oss – men ändå så kan det gå att jobba härifrån. Det här kan vara ett sätt att motverka urbaniseringen och bredbandet är ett sätt att hålla landsbygden igång.
"Korna som håller dalen öppen"
Får landsbygden toppmoderna förutsättningar digitalt får de en stark konkurrensfördel, säger forskarna.
– Det är korna som håller dalen öppen, men också bredbandet som håller landsbygden levande, säger Sofi Fristedt.
Jacob Käll:
– Det är där vi kan skilja oss mot det urbana, mot normen. Där har de inga kor, men vi kan ha samma förutsättningar när det gäller kommunikation och teknik.
Projektet finansieras av Astrid Lindgrens Hembygd och har stöd av kommunen, regionförbundet, landstinget, Linnéuniversitet och motsvarande på Jönköpingssidan.