EU:s påverkan på skogsbruket upplevs negativt av många svenska skogsägare. Det visar den årliga undersökningen Skogsbarometern, där skogsägarnas syn på sitt skogsägande, marknaden och konjunkturen ställs samman.
Lokalt presenterades den hos Börje Karlsson och sonen Erik Karlsson som driver lantbruket, som med sina 100 mjölkkor ses som själva motorn i verksamheten.
– Vid våra tillköp av skogsfastigheter har det följt med både skog och jordbruksmark. Enligt mig är det svårt att köpa skog och kunna leva på det, eftersom priset på skogsmark är för högt, så man behöver ha någonting bredvid som ger inkomster, säger Börje Karlsson som driver tre skogsfastigheter med sammanlagt 130 hektar skog i Virserumstrakten.
EU:s skogspolitik oroar
Han känner igen sig i mycket av det som lyfts fram i Skogsbarometern.
– I synnerhet oron för EU:s skogspolitik, säger han. Finge man styra skogen själv skulle det inte vara några problem, men det finns alltid en bakomliggande tanke att jag kanske inte får hugga min 100-åriga skog när jag väl bestämt mig, säger han och syftar på osäkerheten med artskyddsförordningen.
Några andra uppmärksammade och omtalade exempel på beslut och initiativ som påverkar det svenska skogsbruket alltmer är EU:s skogsstrategi, Taxonomin, LULUCF, Naturrestaureringslagen och Avskogningsförordningen.
Vissa påverkas konkret genom lagstiftning, hos andra skapas en oro och osäkerhet inför framtiden.
– Det är en stor andel som är skeptiska, det är det tydliga i årets barometer. 82 procent känner en oro, i mindre eller större omfattning, säger Johan Olausson, fastighetsmäklare på Ludvig & Co.
Stark tro på framtiden
Men Skogsbarometern andas ändå optimism. Trenden håller i sig. Efter en lönsamhet på rekordnivå i fjol fortsätter de positiva tongångarna ytterligare.
Drygt sex av tio skogsägare (64 procent) upplever att lönsamheten i privatskogsbruket är mycket god eller tillfredsställande, en ökning med två procentenheter från i fjol – och fortsatt den bästa upplevda lönsamheten under det senaste decenniet.
Tror på ökad prisutveckling
Det förmodas ändå inte stanna där, utan den ökande tron på prisutveckling de kommande tre åren gäller både virkespriser och massaved trots en svag skogskonjunktur och osäker omvärld.
– Räntorna steg kraftigt i slutet av förra hösten, vilket gjorde att det var svårare att göra affärer för kalkylen blev svårare att få ihop för köparna och då sjönk naturligtvis priset. Samtidigt fortsatte virkespriserna att stiga kontinuerligt under det här året och räntorna har sjunkit, vilket lett till att skogspriserna börjat öka igen, säger Johan Olausson. Så upplever vi det under sluttampen av 2024.
– Konjunkturen är egentligen inte så god, men bristen på virke gör att priserna är väldigt höga i alla fall, tillägger Magnus Christiansson, fastighetsmäklare på Ludvig & Co i norra länsdelen.
”Stigit kontinuerligt”
60 procent tror dessutom på stigande fastighetspriser de kommande tre åren, en ökning med åtta procent mot i fjol. Med andra ord har inte prisfallet på skogsfastigheter det senaste året ändrat synen på den framtida prisutvecklingen på skogsfastigheter.
– Tittar man 40 år bakåt i tiden så har fastighetspriserna stigit kontinuerligt, de går nästan hand i hand med aktieprisutvecklingen, så det är inte orimligt att tro att priserna stiger ytterligare. Inte minst med dagens priser på virket från skogen, säger Johan Olausson.
Även Börje Karlsson är försiktigt optimistisk trots EU:s skogspolitik.
– I och med att räntorna sjunker och skogspriserna är höga ska det rimligtvis bli bra, säger han och tillägger att för egen del blir det inga fler köp av skogsfastigheter. Nu handlar det om att förvalta och ta hand om skogen för kommande generationer.
Minskat byggande påverkar
Dock påverkas marknaden för sågade trävaror kraftigt av minskat byggande och färre renoveringar. Under 2023 sjönk produktionen av sågade trävaror i Sverige med fyra procent och man ser en fortsatt minskning i år.
– Samtidigt plockar trä lite marknadsandelar från andra ur hållbarhetssynpunkt. Procentuellt är det inte så mycket, men det går åt det hållet, säger Johan Ekelund, företagsrådgivare Skog & lantbruk på Virserums Sparbank.
Börje Karlsson var inne på att en skogsägare behöver ha en sidoinkomst, bredvid själva skogsbruket.
Det håller de tillfrågade skogsägarna med om, de ser andra troliga intäktskällor förutom virkesproduktion från sitt skogsinnehav. Främst är det intäkter från jakt och rekreation (35 procent), följt av energiproduktion via vindkraft, solenergi och batterilagring (18 procent). Kolinlagring och biokrediter är andra troliga intäktskällor liksom turism och markexploatering (17 respektive 16 procent).
Av landets 310 000 skogsägare har 750 slumpvis utvalda intervjuats i undersökningen som ges ut av Ludvig & Co, Swedbank och Sparbankerna.
Genom svaren i undersökningen går det att uppskatta att ungefär 2,1 miljoner hektar skogsmark till ett värde på cirka 193 miljarder kronor kommer byta ägare de närmaste fem åren. Mot bakgrund av den ökande medelåldern bland skogsägarna.