Statligt ägda Vattenfall Vindkraft Sverige AB planerar för en vindkraftspark på gränsen mellan Vimmerby och Västerviks kommuner. Redan 2020 berättade vi om planerna, men nu börjar idéerna konkretiseras.
Enligt planerna kan det bli upp till 30 vindkraftverk som inklusive rotorblad är upp till 285 meter höga. Tolv av dem är tänkta att placeras i södra Västerviks kommun och 18 i norra Vimmerby kommun, i trakterna kring Locknevi.
Området som omfattas av samrådet, och där det kan bli aktuellt att uppföra och driva vindkraftverken, är cirka 19 kvadratkilometer stort. Den planerade vindkraftsparken förväntas producera upp till 790 GWh el per år. Det motsvarar den årliga elförbrukningen för cirka 158 000 hushåll.
Här kan du läsa mycket mer om projektet.
Samråden är viktiga
Under måndagens hölls ett samråd i Odensvi och på tisdagen var det dags för ett likadant i Locknevi bygdegård.
På plats fanns 14 representanter från Vattenfall, alla specialister på sitt specifika område, för att kunna ge de sammanlagt knappt 200 besökarna relevant information. Bygdens invånare kunde bland annat ta del av ljudexperter som berättade om hur mycket, eller lite, ett vindkraftverk egentligen väsnas, samt fick möjlighet att hämta information i en stor utställning som hade byggts upp.
En av de som fanns på plats var Marie Kimming, Sverigechef för landbaserad vindkraft hos Vattenfall.
– Dessa samråd är väldigt viktiga för oss. Vi kommer titta på och beakta alla synpunkter vi fått under samrådet, men också från det som kommer fram under de inventeringar vi kommer göra under det närmaste året till den miljökonsekvensbeskrivning som ska med tillståndsansökan. Så exakt hur många verk det till slut blir som vi ansöker om vet vi inte i dag, berättar Marie Kimming.
Vattenfall räknar med att ett tillstånd skulle kunna vara framme i början av 2030-talet, därefter ska det göras upphandlingar och detaljprojekteras innan man kan ta ett investeringsbeslut. Därefter tar det ett par år för byggnation, och då är vi sannolikt framme runt 2035.
Särskilt lämpligt område
Trakten mellan Odensvi och Locknevi har pekats ut som särskilt lämplig för etablering av en vindkraftspark, vilket är anledningen till att det är just här Vattenfall vill bygga.
– Vi driver många projekt runt om i landet just nu, men här handlar det först och främst om att vi befinner oss i elområde 3, där det finns ett stort behov av el. Här finns företag som skriker efter el och vi har även haft perioder med väldigt höga elpriser som drabbat konsumenterna. Självklart är det också så att det blåser bra här, vilket är en av grundförutsättningarna, vi har lycktas få ihop ett sammanhängande område för en effektiv och bra park, samt att vi har bra anslutningsmöjligheter inte allt för långt härifrån, säger Marie Kimming.
Vilka frågor och synpunkter är de vanligaste som ni får?
– Det finns en del oroligheter kring synligheten, hur verken påverkar landskapsbilden, det finns frågor kring hinderbelysningen och man är orolig för ljudet som kan uppstå. Hos vår ljudexpert har man exempelvis fått höra hur 40 decibel, som är den ljudnivå som gäller som absolut gräns vid de närmast boende, verkligen låter.
– Vi försöker också få ut informationen om de lokala ekonomiska fördelar som kan komma med vindkraftsparken. Det är beslutat i riksdagen att fastighetsskatten går till vindkraftskommunerna kommande tre år, och regeringens plan är att lösningen ska bli permanent. Dessutom finns konkreta förslag om intäktsdelning till bygden och till närboende. Det är också viktigt att kunna möta den oro som finns för sjunkande fastighetsvärden. Vi har tittat på den forskning som är, som inte är entydig på något sätt, men ofta har det lite att göra med inställningen till vindkraftverk. Om man ser att den är positiv och bidrar positivt till bygden behövde den inte alls påverka värdet, menar Kimming.
Förståelse för oron
Marie Kimming säger att hon har förståelse för folks oro.
– Det har jag absolut. Det här är något nytt som inte har funnits här tidigare och man vet inte hur det ska bli. Men det har visat sig att oron innan ofta är större än vad ”lidandet” blir efter när det väl är byggt – det blir inte sällan bättre än man trodde, eller i alla fall inte lika illa som man kanske först befarade. Men jag förstår det absolut, det är stora verk. Samtidigt har jag pratat med många här i dag som är positiva – det har varit ett brett spektra av åsikter.
Vad kan ni ta till er och ta med er i den fortsatta processen?
– Mycket handlar om landskapsbilden – hur den påverkas och hur folk lever och rör sig i det här området. Helt enkelt vad som är viktigt för de boende. Vi tar också till oss att alla omöjligt kan ha hela bilden, därför är det så viktigt för oss att vara ute och förklara hur det blir och ge svar på missuppfattningar.
Vilka kan det handla om?
– En är att vi hugger ner all skog i området. Så är det inte alls, utan vi tar ner skogen runt själva verken samt de ytterligare tillfartsvägar som krävs, så att man fortsatt kan bedriva samma friluftsverksamhet som tidigare. Sedan är återvinning en viktig del – i dag kan vi återvinna 99 procent av ett vindkraftverk. Vi lånar helt enkelt marken under vindkraftverkets levnadstid, som i dag är 35-40 år, sedan kan vi ta ner det, återvinna det och skogen växer åter upp på de ytor vi har lånat, berättar Marie Kimming.