Det är en historia som sträcker sig hela vägen tillbaka till tidigt 1900-tal. Då bedrevs kreosotimpregnering på platsen i Södra Vi och i början av 40-talet startades också en impregneringsanläggning för saltimpregnering.
För drygt 30 år sedan tog AB Stabsuecia Södra Vi över och fortsatte med impregneringsverksamheten och mellanlagring av avfallsstolpar fram till 2011. Åtta år tidigare hade CCA-impregneringen då upphört.
Under många års tid har det varit känt att marken är kraftigt förorenad och impregneringsverksamheten har genererat mycket föroreningar i form av kreosot och arsenik primärt. Kreosot har spridits djupt i marklagren och grundvattnet medan spridningen av arsenik är av mer begränsad omfattning.
För cirka 15 år sedan tog Stabsuecias ägare, Rundvirke Industrier, initiativ till en stor utredning med stöd av IVL. Sveriges geologiska undersökning, SGU, kom in i bilden eftersom kommunen inte var intresserad av att driva projektet.
Under våren 2023 påbörjades åtgärdsförberederande undersökningar och utredningar i området. Totalt har man räknat med att sanera hundra ton kreosot och sex ton arsenik. Projektet har strikta ekonomiska ramar och det finns ett tak på 54 miljoner kronor. Stabsuecia står för 40 procent av kostnaderna.
Kreosot under berget
Nu är det också ytterst nära att saneringen går igång. Nyligen skrev SGU kontrakt med entreprenören Sortera som ska utföra hela schaktsaneringen.
En förändring har skett mot tidigare. Man har avsett att göra en jordtvätt – men det kommer inte bli av.
– Därför kommer vi få göra en täckning. Vi gick tidigare ut med en upphandling för jordtvätt och testade det med entreprenör, men det fungerade inte. Vi har därför fått stryka det helt. Det kommer bli en schaktsanering, där vi schaktar upp den förorenade jorden, provtar den igen och sedan kör den till avfallsanläggnignen Moskogen i Kalmar, berättar Lisa Elmerfjord på SGU för vår tidning nu.
Varför går det inte att göra en jordtvätt?
– Vi tog ut tre entreprenörer som testade och det fungerar inte tekniskt helt enkelt att tvätta jorden. Det blev till och med mer förorenat efter tvätten. Det handlar om en siktning av massorna med hjälp av vatten och då siktar man upp det i fraktioner. Teorin har varit att den grövre fraktionen ligger under riktvärdet och går att återanvända medan de fina fraktionerna innehåller föroreningen. Nu visar det sig att det är förorening i alla fraktioner och då är det tekniskt omöjligt att göra tvätten. Det finns inget annat att göra än att schakta upp det som innehåller halter över riktvärden och köra iväg det till mottagningsanläggning. Marknaden har inte tekniken att tvätta jorden på det viset vi har projekterat för.
Påverkar detta framtida eventuell användning av området på något sätt?
– Vi utgår egentligen från att reducera risker och det är det vi jobbar med. Vi klarar samma riskreducering med den här täckningen. Vi tror att vi inom delen som ligger söder om, mot källområdet, har råd att schakta ned till grundvattenytan, men det är klart att det kommer finnas förorening kvar under grundvattenyttan. Det finns kreosot långt ned under berget och det är höga halter, men det ligger stilla och vi har kontroll på det. Det utgör ingen risk och vi behöver inte åtgärda det, säger Lisa Elmerfjord.
Budgeten går inte att spräcka.
– Det är speciellt med det här projektet att vi har en takbudget att förhålla oss till. Man såg att det skulle ha dragit iväg med jordtvätt också, men det viktiga var att det helt enkelt inte fungerade. Nu har vi den här pengen att förhålla oss till och vi har cirka 54 miljoner kronor att sanera för. I det ingår också konsultkostnader med provtagning.
Ingen skillnad riskmässigt
Upplagsytan kommer man att täcka med en halv meter ren jord.
– Under det kommer det vara förorening. Ska man göra något i framtiden som innebär schaktning, så kommer det vara föroreningar och ska man göra sig kvitt dem så handlar det om att köra det till en mottagningsanläggning. Det kommer finnas restriktioner på mark- och grundvattenanvändningen framåt. Det kommer lämnas kvar så pass mycket att man får leva med restriktionerna.
Hur mycket lämnas kvar?
– Det blir mer än vi trott, men jag har inte de siffrorna i huvudet. I och med att vi täcker upplagsplatsen, så är den mängden som är där kvar. Även om det blir större mängder kvar innebär det ingen skillnad riskmässigt. Upplagsplatsen norr om Åsavägen kommer täckas med massor av ren jord och där sker ingen schaktning.
Totalt var det knappt ett tiotal som lämnade anbud i upphandlingen och valet föll på Sortera.
– Det har varit ett stort intresse och många har lämnat anbud. Det är väldigt roligt, men det speglar också att det är en lågkonjunktur. Vi hade startmöte med Sortera i förra veckan och de kommer etablera sig denna vecka och sedan kommer kommunen sätta upp skyltar.
Vägen plockas bort permanent
Åsavägen kommer plockas bort permanent.
– Det går inte att använda den vägen längre. Vi stänger av den nu eftersom den ligger inom arbetsområdet, men sedan byggs den inte upp igen. Det blir industrimark av hela marken och det är enligt fastighetsägarens önskemål. Stabsuecia som ansvarar för fastigheten vill ha det så.
Exakt tidsplan för projektets fortsättning är oklart.
– Vi får se lite hur de lägger upp det, vi vet inte det nu. Men rivning ska göras inledningsvis och det gäller alla byggnader som är där. Det kommer vara fokus nu i början.
Hur känns det att ha kommit så här långt nu?
– Vi ser verkligen slutet och det är jätteroligt. Sortera är en duktig entreprenör och vi ser fram emot att det här blir gjort under året. Det är en något tajt tidsplan, men vi tror att det ska gå och det är slutbesiktning i december. Det handlar mest om resurser och det här ska göras under det här året.
Hoppas inte det ska bli stora störningar
Förhoppningen är att projektets nästa fas inte ska störa omgivningen för mycket.
– Vi använder vägen norrut på Norra Storgatan ut mot riksväg 23. Vi vill ha inte tunga transporter körandes genom samhället och det ska inte störa för mycket. Vi hoppas inte det och vi får se om Sortera vill köra på och vara igång hela sommaren, det vet vi inte nu, säger Lisa Elmerfjord.
Efterkontroller kommer sedan att ske fram till år 2030. I nuläget ska det inte finnas någon plan för vad området kan användas till efter saneringen.