Mångmiljonsatsning i Slitshult – snart tar nästa generation över gården

Årets lantbruksbarometer, framtagen av Ludvig & Co och Sparbankerna, visar att lantbrukare upplever en försämrad lönsamhet. Beskedet om en minskad jordbruksbudget från EU kan vara en stor påverkansorsak, enligt Karin Nilsson, lantbruksrådgivare på Ludvig & Co. 

– Läget i världen påverkar mjölkpriset, som har gått ned under våren och sommaren. Nu till hösten har det återhämtat sig lite. Men beskedet om jordbruksbudgeten, att det blir mindre pengar från EU, påverkar och många undrar hur det kommer bli framåt. Kommer det finnas någon lönsamhet? Där sticker nötköttsproducenterna ut mest, de känner att de påverkas mest av EU-stöden, säger Karin Nilsson. 

Regeringen kom med en budgetnyhet om att man skulle kompensera detta. Men det hjälper inte?

– Som jag har förstått det är pengarna inte öronmärkta. Hela systemet ska göras och var de här pengarna hamnar är en annan fråga. 

Karin Nilsson menar att politiska beslut behövs för en ökad lönsamhet inom lantbruket.

– Det måste finnas en möjlighet att se framåt. Som läget är nu kastas man hit och dit. Man ska göra miljösatsningar och certifieringar och nästa sekund är det subvention på diesel, men sedan tas det bort. Det finns inte så mycket långsiktighet just nu.

Många miljoner investeras

Höstens lantbruksbarometer presenterades på gården Slitshult. Där har Conny Josefsson drivit lantbruk länge och nu genomförs en mångmiljoninvestering. Inom kort ska dottern Malin Josefsson Prakt och hennes man Martin ta över gården. 

– Vi köpte den här gården 1975. Innan dess hade vi haft mjölkkor i en annan ladugård. Min far och mor började med två kor och en häst i Söderhult. Mot slutet hade de åtta kor, sedan blev 16, sedan byggdes det ut till 36 kor och sedan 46. När vi byggde nytt här 2001 blev det plats för 107 och nu är det 156 platser, berättar Conny Josefsson.

Han har varit med om en enorm utveckling – och tycker att digitaliseringen och automatiseringen bidragit till det bättre. 

– Jag har bättre koll på kossorna nu. I dag har vi väldigt bra koll på vilka kor som mjölkas och hur många gånger de mjölkas. Komiljön är väldigt viktig och den har blivit bättre. 

I och med investeringen sätter man in två robotar och bygger ut ladugården med 18 meter. 

– Satsar man på mjölk får man bita i det sura äpplet. Vi har bestämt att gå över till robotmjölkning och förbättra komiljön i ladugården. Det syns att de mår bra med den nya inredningen. 

"Ett arv att förvalta"

Men för att satsningen skulle bli av krävdes det att någon av barnen var intresserad av att fortsätta. Att det skulle bli just Malin hade han inte trott. 

– Det var den jag trodde minst på, säger han och skrattar: 

– Men Malin var intresserad av att ta över och hennes man Martin är kointresserad. Det var en förutsättning och robotutvecklingen är verkligen fantastisk. Man kan få en massa parametrar, om de äter, hur mycket de äter och om de idisslar. Dessutom är robotarna säkra och snabba på att mjölka kor. 

Malin Josefsson Prakt berättar att det inte alltid varit självklart för henne att ta över. Men nu har hon bestämt sig och inom ett par år sker övertagandet. 

– Jag kom hem och började jobba 2015 och efter det har det blivit mer av en självklarhet att det är det här jag vill göra. Det är spännande, det är ett arv man ska förvalta och driva vidare och något som flera generationer har byggt upp. Det är läskigt på samma gång, säger hon.

Hur viktigt är det för dig att den här storsatsningen sker?

– Ska man hålla på så måste man hänga med i utvecklingen. Det tar på kroppen att stå och mjölka och man ska ju leva tills man är minst 85. 

Hon säger att hon har en framtidstro trots den oro som finns för lönsamheten. 

– Något måste ske för att lönsamheten ska bli bättre för mjölkproducenterna. Alla måste äta och då måste folk inse att vi måste få betalt också. Det är något som konsumenterna måste förstå, att om vi inte kan producera så drabbar det konsumenterna. Men jag tror att coronan kan få folk att inse att man behöver en livsmedelsstrategi som fungerar i Sverige. 

Känns det inte som att konsumenterna börjat se vikten av det svenska jord- och lantbruket redan innan coronakrisen?

– Jo, lite. Man kan äta närproducerat, men det ska vara härproducerat, tycker jag. Ju mer svenskt man äter, desto bättre är det. 

"Kvar som en resurs"

Karin Nilsson säger att det byggs väldigt mycket lokalt, dels för att nästa generation ska vara intresserade av att ta över gårdarna.

– Och det byggs både inom mjölk och kött. Nötköttsproducenterna är de som tror mest på en ökad lönsamhet framåt. Både gris- och mjölkproducenter är lite mer pessimistiska. Det kan bero på att man är rädda för afrikansk svinpest, att det ska ätas mindre kött och att exporten till Kina stått stilla på grund av coronan. Men många har också fått en ögonöppnare under den här perioden, vad det är värt att betala för maten. Det måste också finnas en långsiktig lönsamhet för att den nya generationen ska vilja ta över, säger hon. 

Conny Josefsson räknar med att fortsätta hjälpa till även efter överlämnandet. 

– Troligtvis kommer jag vara en resurs här då, säger han och skrattar:

– Men jag har mycket skog att ta hand om också, så det blir nog mer skog för mig igen.