Verksamhetsutvecklaren Bertram Stenlund Fridell tycker att det systematiska kvalitetsarbetet förbättrats. Foto: Vimmerby kommun
Vimmerbys elever som gick ut nian i år fick det högsta meritvärdet på tio år. Men skillnaden mellan kommunens två skolor är stor. – Vi ser att resultaten sakta går åt rätt håll, men att vi behöver jobba med likvärdigheten i kommunens skolor, säger verksamhetsutvecklaren Bertram Stenlund Fridell.
I torsdags berättade Dagens Vimmerby att Vimmerbys elever fick ett jämförelsevis högt meritvärde när de gick ut ur nian. Eleverna noterade 213,4 poäng i genomsnitt av maximala 320 eller 340 för de som är godkända i ett modernt språk.
Sedan 2015 är betygen baserade på 17 betyg, så meritvärdena är inte helt jämförbara.
Tufft i NO-ämnena
75,4 procent blev godkända i alla ämnen och det är den näst högsta siffran på tio år.
– Det är fortfarande matematik, kemi och fysik som ligger lägst i andelen med betyg jämfört med övriga ämnen, men NO-ämnena ökade jämfört med föregående år. Bild, moderna språk och hem- och konsumentkunskap hade i år de bästa eller näst bästa resultaten på tio år. Tittar vi på den långsiktiga utvecklingen kan vi se att det sakta men säkert går åt rätt håll, vilket naturligtvis känns positivt, säger Stenlund Fridell.
”En utmaning”
Skillnaden mellan Vimmerbys två skolor är stor. Eleverna på Vimarskolan ligger på 224 poäng i snitt i meritvärde och AL-skolan på 203,5.
– Det finns en mängd faktorer som skulle kunna förklara skillnaderna mellan skolorna, till exempel skillnader i elevunderlag, skolans organisation och resurser, lärarnas utbildningsnivå, arbetssätt i klassrummet och så vidare. Likvärdigheten är en utmaning för oss att analysera och åtgärda på huvudmannanivå så att till exempel resursfördelningen blir ännu mer behovsstyrd och att vi underlättar ett kollegialt lärande bland pedagogerna.
Stora skillnader
Andra faktorer som påverkar elevers resultat är kön och föräldrarnas utbildningsnivå. Flickorna snittade 219,1 och pojkarna 208,1.
Störst skillnad är det mellan barn som har en förälder som studerat på eftergymnasial nivå. De har 237,9 i snitt jämfört med 202,3 för resten av eleverna.
– Det är ett bekymmer att pojkar och flickor klarar sig olika bra i skolan och att föräldrarnas utbildningsnivå också påverkar elevernas möjligheter att lyckas. Detta bekymmer delar vi med övriga landet. För att komma åt det analyserar varje skola sina resultat och ser vad som ligger bakom dem och sätter utifrån detta in åtgärder. Sådana åtgärder kan påverka resultaten för en viss grupp från ett år till ett annat, men framförallt krävs det att man håller i och jobbar med åtgärderna under längre tid för att det ska ge långsiktiga effekter.
”Utvecklats mycket”
Stenlund Fridell tycker att det systematiska kvalitetsarbetet förbättrats betänkligt på senare tid.
– För att lyckas krävs ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete där man analyserar sina resultat och sätter in åtgärder utifrån detta. Det kan vi se har utvecklats mycket på skolorna de senaste åren, vilket också ger effekt på elevernas resultat. Detta arbete behöver ske på alla nivåer, så att till exempel resursfördelningen från huvudmannanivån blir ännu mer behovsstyrd för att kunna säkerställa en likvärdig skola.