Kostverksamheten får mycket hård kritik i utredning

Genomlysningen av kommunens kostverksamhet är ingen rolig läsning. Allra mest allvarligt är utredarens beskrivning av arbetsmiljö. Utredaren beskriver situationen som akut och menar att medarbetarnas engagemang är ”på väg att suddas ut”. Medarbetarna förefaller att ”lämnas åt sitt öde”, enligt utredaren.

Tilltron till närmaste chef är ”påtagligt låg” och medarbetarna känner sig inte sedda. Utredaren menar att en hållbar situation kan uppstå först när ledarskapet är ”gediget, närvarande och målmedvetet”.

Sjukvarotalen beskrivs som "anmärkningsvärt höga" och "stigande". Även om arbetsmiljön upplevs som stressig så anser utredaren att bemanningstätheten är god. 

"Omfattande resursslöseri"

Utredaren noterar att kostverksamheten varit utsatt för flera stora förändringsprocesser under det senaste decenniet. Från en satsning på kyldmatssystemet har man nu återgått till varmmatsproduktion på åtta enheter. Utredaren anser att verksamheten är ”förefallande vilsen” och att det finns en utbredd ”distansering” i måltidskedjan.

Utredaren anser också att verksamheten är dyr – men inte på grund av ”luxuösa råvaror eller flotta kök” utan det orsakas av ett ”omfattande resursslöseri av mat, miljö och arbete”. Det anser utredaren påverkar både gäst och verksamhet negativt.

Enligt utredaren slängs det bara inom skolorna 25 ton mat varje år – vilket kostar skattebetalarna 900 000 kronor. 

"Akut renoveringsbehov"

Köken får stenhård kritik och utredaren anser att de måste utformas för en "professionell hantering", vilket anses ha åsidosatts i de nybyggda köken. 

"Det smärtar på alla plan att här beskriva hur nybyggda enheter, som Vimarskolan och Lundens förskola borde byggas om för att uppnå en hållbar verksamhet", skriver utredaren som även beklagar resursslöserier som uppstår på grund av att det nya äldreboendet saknas produktionskök. 

Utredaren tycker också att 28 kök är för mycket för en kommun av Vimmerby storlek, att köken är dåligt underhållna och att det finns ett stort resursslöseri. Några förslag på ombyggnader av vissa kök ger inte utredaren eftersom kostdelen är intregrerad i andra verksamheter vara lokaler är i behov av renovering och barn- och elevantalet lågt. 

Ett konkret förslag är att brukarna tar sig till matsalen i stället för att kockarna åker runt bland brukarna – och ett annat att intregrera verksamheter med varandra. 

Vill se struktur

Efter en jämförelse med andra kommuner konstaterar utredaren att kommuner verkar sakna en måtlidspolicy och att råden från Livsmedelsverket bör använas mer. 

Utredaren vill att kommunern sätter långsiktiga mål, utvecklar en måltidsverksamhet och satsar på färre kök för en hög och jämn kvalitet. Man vill också se att varmmatsproduktion införs som huvudsystem, ett mer närvarande ledarskap och att struktur i verksamheten skapas. 

När det gäller specialkostköket på Vimarskolan döms det ut som ineffektivt och utredaren anser att det "måste till en förändring". Produktionen av specialkost föreslås flytta ut till de olika produktionsköken. När det gäller önskemål om fläskfri kost anser utredaren att kommunen ska erbjuda det vegetariska alternativ som finns i dag. 

Genomlysningen har kostat 280 000 kronor att ta fram.

Dagens Vimmerby återkommer med mer utförlig artikel och kommentarer från den presskonferens som pågår.