Professor Ane Håkansson vid Uppsala universitet förespråkar kärnkraft som framtidens energikälla "Jag ser rött när jag hör förnyelsebar energi"
Enlit Ane Håkansson ger kärnkraften ur ett livscykelperspektiv små klimatavtryck samtidigt som den ger en stor mängd energi.
- Med kärnkraft utnyttjar man en energireservuar på ett mycket starkare sätt än någon annan slags energi som vi annars utnyttjar. En kärnreaktor motsvarar mer energi än annan energiproduktion än vad vi använder för att producera energi, säger Ane Håkansson.
Han menar att det går åt väldigt lite bränsle för att producera så stor mängd energi och det blir förhållandevis lite avfall.
- Avfallet stannar kvar där det producerats. Det sprids inte ut i naturen, säger Ane Håkansson.
En stor fördel med kärnkraft gentemot vindkraft är att kärnkraft inte tar stora arealer i anspråk. Kärnkraften levererar dessutom energi 24-7 om man inte stänger ner den.
- Vindkraft kräver mycket större ytor och producerar bara energi när det blåser, säger Ane Håkansson.
Sverige köper nu in uran från Ryssland
Ane Håkansson berättar att Sverige genom Vattenfall just nu köper in uran från Ryssland.
- Vattenfall började köpa in färdiga element av uran från Ryssland för att testa om det uppfyllde de svenska kraven, vilket det också gjorde. Därför har man fortsatt. Dessutom är det uranet billigare än att köpa från andra länder. Men det säger inte att Sverige kan köpa uran från andra uranproducerande länder som Kanada och Australien. Vi är inte i en beroendeställning till Ryssland.
Ser rött av argumentet förnyelsebar energi
Ane Håkansson anser att det inte finns någon form av energi som är grön eller förnyelsebar.
- Jag ser rött när jag hör argument som säger att viss energi är förnyelsebar. Visst är den energi som skapas i vindsnurror förnyelsebar, men vägen dit är vindsnurrorna långt ifrån förnyelsebara.
Han pekar på att det i Kina pågår en stor miljökatastrof när landet bryter sällsynta jordartsmetaller som används i både vind - och solenergi.
- De bryter med samma teknik som man bryter uran och de sällsynta jordartsmetallerna finns inte sällan nära uranet, säger Ane Håkansson.
Uranbrytningen ser inte ut på samma sätt som det gjorde för några årtionde sedan.
- Uranbrytningen står under internationell kontroll. Det gör inte utvinningen och brytningen av sällsynta jordartsmetaller, säger Ane Håkansson.
Hur stor mängd koldioxid släpper kärnkraft ut gentemot vindkraft under ett livscykelperspektiv?
- Det är ungefär samma, säger Ane Håkansson.
Slutförvar - farligt eller kontrollerat
I dag kommer regeringens beslut om slutförvar av kärnkraftsavfall.
Hur ser du på problemet med att kunna slutförvara det utkänta bränselt i berggrunden under 100 000 år?
- Många säger att den frågan inte är löst. Men vi på Uppsala universitet har varit med om att forska på det området i 40 år och jag vill säga att det är en bra lösning, säger Ane Håkansson.
Hur ser den lösningen ut?
- Med kopparkapslar som placeras 500 meter ner i urberget. Det finns inte mycket som talar för att de kapslarna ska erodera. Den frågan är verkligen död. I den frågan står inte forskare mot forskar utan de flesta inser att det är rätt sätt att slutförvara kärnbränsleavfallet, säger Ane Håkansson.
Han anser att kärnavfallet inte är farligt i 100 000 år utan i cirka 600 år, därefter klingar strålningen av och är inte mycket större än den stråling som vi utsätts för normalt.
Nya reaktorer
Ane Håkansson anser att det finns teknik idag som kan återanvända redan använt kärnbränsle.
- En typ av det har man startat i Ryssland och använt sedan 1981.
Den tekniken går att använda även i Sverige om man är intresserad.
Kommer det att bli dyrare energi om man startar en sådan produktion av kärnenergi?
- Ja förmodligen skulle det bli dyrare elenergi de första decenierna, för att därefter sjunka.
Varför kommer priset att höjas?
- Det krävs stora investeringar för att ta hand om och ta ut det uran som fortfarande kan producera energi.
Ane Håkansson säger till sist att den tekniken inte är intressant just nu då priset på uran är väldigt lågt.
- Men i en framtid kanske det blir intressant om fler länder vill bygga ut sin kärnkraftsindustri, vilket då gör att priset på uran ökar.