Den dåvarande majoriteten, bestående av Socialdemokraterna och Moderaterna, lanserade planerna på en ny högstadieskola i tätorten i september 2016.
Då sa man att det först kunde bli verklighet under den efterföljande mandatperioden.
– En viktig bit är ekonomin. Vi måste ha en finansiering som är hållbar och en driftekonomi som fungerar. Vi har en tuff ekonomi i kommunen och ser framför oss en fortsatt ansträngd situation, men det här har hög prioritet. Det är en skolbyggnad som ska hålla i 75-100 år och vi måste tänka på morgondagens framtid med miljötänk och Astrid Lindgrens visioner. Ekonomi är en viktig del i det här och det ska sätta tidsplanen, sa kommunstyrelsens ordförande Tomas Peterson (M) vid pressträffen.
En längre tid har det funnits signaler om att majoriteten börjat vackla kring tankarna på en ny skola. Vänsterpartiet var tydliga i valrörelsen med att man inte såg det som tänkbart längre.
På onsdagen meddelade också den rödgröna majoriteten i kommunen att planerna på en ny högstadieskola helt raderas.
– Det är här vi har landat. Majoriteten har tagit beslut om att inte bygga ett nytt högstadium. Det beror på att det ser ut som det gör med ekonomin och omvärlden. Vi har inte möjlighet att göra det, säger kommunstyrelsens ordförande Helen Nilsson (S).
Rädd för höga driftkostnader
Lars Johansson (V) säger att man är rädd för att skyhöga driftkostnader skulle gå ut över verksamheten.
– Ju högre räntor desto högre driftkostnader. Vi är rädda för att det går ut över verksamheten i form av personella resurser, lärare och så vidare. Vi vill göra vad vi kan för att behålla och göra det bästa av resurserna. Även det långsiktiga perspektivet med ekonomin spelar in och det har ändrats dramatiskt det senaste året, säger han.
Nu ska majoriteten ge ett uppdrag till förvaltningen att utreda ombyggnationer av de två befintliga högstadieskolorna. Det rör sig om Astrid Lindgrens skola och Vimarskolan.
– Det har funnits ett utkast på ett sådant och det kommer behöva göras en hel del investeringar. Men det kommer också handla mycket om prioriteringar och i vilken ordning saker och ting ska göras. Det handlar om vad vi mäktar med år för år. Det kommer bli en långsammare investeringstakt än ett skolbygge, säger Lars Johansson.
"Blir i en annan takt"
En tidigare kalkyl har visat att renoveringar av de befintliga högstadieskolorna skulle kunna landa på drygt 380 miljoner kronor. En helt ny högstadieskola handlar om minst en halv miljard.
Att göra de här renoveringarna eller ombyggnationer kommer också kosta en hel del och det skiljer inte så mycket. Hur tänker ni kring det?
– Vi kan göra det i en annan takt och får ta fram en prioriteringslista och börja från scratch. Nu får vi börja om från början och inte titta på den gamla utredningen. Vi behöver förhålla oss till att ekonomin ser ut som den gör och det får även andra kommuner göra. Vi får förhålla oss till verkligheten, säger Helen Nilsson (S) och fortsätter:
– Vi kan inte investera så mycket på en och samma gång. Vi skulle få jättehöga driftskostnader och vi har redan stora underskott i både socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden. Men på något sätt måste vi sätta ned foten. Vi kan inte bygga, utan då får vi förbättra de skolor vi har.
När kan dessa förbättringar vara genomförda?
– Det är ett kontinuerligt arbete som redan är igång. Nu kommer det vara ett tydligare fokus på att det blir permanenta förändringar. Med en ny högstadieskola hade det blivit fler paviljonger, men nu får vi titta efter andra lösningar, säger Lars Johansson.
"Hade önskat en ny skola"
Peter Karlsson (C), ordförande i barn- och utbildningsnämnden, deltog också på pressträffen.
– För skolans del hade vi önskat en helt ny skola, men det finns en förståelse för att det inte är möjligt i dessa tider. Nu måste vi titta på lokalerna vi har och målet är att kliva ur alla temporära lokaler. Vi har framfört våra behov och nu behöver vi hitta en prioriteringsordning. Hemkunskapen ligger allra först, den behöver vi redan till hösten. När det gäller AL-skolan är det redan ett trångt utrymme och det är svårt att bygga ut. Vi får titta på om vi kan köpa till fastigheter som ligger intill eller hur vi kan lösa det, säger han.
Att besluta att helt kasta planerna på en ny högstadieskola i papperskorgen har inte varit lätt, betonar majoriteten.
– Det är ett tufft beslut och vi har diskuterat det mycket, men det vi nu går vidare med är inget nollalternativ heller. Skillnaden är att kostnaderna kan fördelas över en längre tid. Vi kan inte säga att vi skjuter upp det här i sju, åtta år till. Så det är ett nödvändigt ont, säger Helen Nilsson.
Jacob Käll (C) säger att det nu snarare handlar om att hitta en nödvändig nivå.
– En ny skola hade varit önskvärt, men nu får vi gå efter vad som är nödvändigt. Det blir lägre kostnader än önskat. Vi har inte råd att nå upp till önskat mål och då satsar vi hellre på lärare och resurser än ett önskat läge kring lokalerna.
Finns det inte en poäng i att en ny skola kunde gjort det lättare att rekrytera?
– Absolut är det så, men är man en majoritet måste man ta ansvar här och nu, säger Helen Nilsson.
"Får göra om från början"
De gamla uträkningarna kring kostnaderna för att renovera de befintliga skolorna, som bygger på en ett par år gammal förstudie, kastas också.
– Vi får göra om från början och nu gäller det att prioritera. Vi måste koncentrera oss på en långsiktigt hållbar ekonomi i allt vi gör. Oavsett om det är kommunen eller bolagen behöver vi tänka till kring varje investering. Vi ligger högt gällande lån och det tarvar på ekonomin. Därför bromsar vi in. I den bästa av världar hade alla velat bygga en ny skola, säger kommunalrådet.
Hur mycket pengar har ni lagt ned på arbetet till dagens datum?
– När det gäller tankar och tid är det mycket, men jag kan inte säga en summa, säger Helen Nilsson.
– Oavsett vad som är nedlagt måste fokus vara framåt nu och vi måste fatta beslut här och nu, säger Lars Johansson.
Rektorer informerade
Helen Nilsson (S) säger också att hon är osäker på om den tilltänkta placeringen, mitt emot Vimarskolan, hade varit särskilt lämplig.
– Det är mycket ledningar, kablar och rösen där. Man har stött på en del problem och det är inte säkert att det hade gått att bygga där.
Rektorer informerades på onsdagsmorgonen.
– Vi har inte fått några reaktioner ännu, men själv hade jag reagerat med viss besvikelse, säger Helen Nilsson.