LARMET: ”DET HAR ALDRIG VARIT MER PREKÄRT”

Kommunens räddningsplankor – goda år på börsen, låga räntor, frikostig stat, överintäkter för flyktingar – har försvunnit en efter en och ersatts av högre räntor, enorm inflation, ännu värre ökning av pensionskostnaderna och högre kostnader överlag.

Det är inga tider för den som länge fuskat med sin driftsekonomi. Det har Vimmerby gjort och nu står man här med en förväntad budgetmiss med 45 miljoner i år och troligen en kraftig minusbudget 2024. Normalt brukar kommunen ta budgetramarna före sommaren – men i år är ekonomin så erbarmligt usel att man inte anser sig kunna göra det. Istället tas budgeten i sin helhet i november.

– Det är ingen jättehöjdare att jobba med budget 2024 utifrån hur det ser ut 2023. Nu finns det förslag på att skjuta budgetramarna till november eftersom vi då inväntar regeringens höstbudget och nästa skatteprognos kommer 24 augusti, sa ekonomichefen Roger Sjögren på gårdagens fullmäktige där politikerna var överens om att skjuta problemet framför sig. 

"Den budgetpost som slår absolut hårdast"

Nuvarande förslag ger ett minusresultat på 17 miljoner kronor nästa år och utökade ramar med 103,4 miljoner, vilket främst består av kostnadsökningar. 

– Vissa investeringar får vi inte göra avskrivningar på så det blir några miljoner minus till som der ser ut nu. Resultatet är minst 20 miljoner minus och mycket hänger på investeringsramen. Som det är nu är investeringsramen 194 miljoner och då blir självfinansieringen 11 procent. Vi bör ligga på 70 procent, då stretchar man ändå på låneramen. Det håller inte på sikt och det har jag pratat jättemycket med majoriteten om. Ett normalår där vi går två procent överskott kan vi investera max 90 miljoner per år.

Jämfört mellan 2022 och 2024 stiger pensionskostnaderna med hela 35 miljoner.

– Det är den budgetpost som slår absolut hårdast.

Enligt kommunallagen ska ett minusresultat återställas inom tre år. Kommunen kan använda sin resultatutjämningsreserv eller argumentera för synnerliga skäl att inte göra det.

– En del kommuner går den vägen och menar att pensionskostnaderna är synnerliga skäl. Vi har stämt av det med KPMG som menar att pensionen inte är synnerliga skäl och då är det en ordning vi måste följa. Man måste också ha en soliditet på minst 20 procent för att få göra det och det har vi precis gått under.

Det finns dock kvar 53,4 miljoner i resultatutjämningsreserven, men en hel del av dem lär gå åt i år.

 Vände sig till oppositionen

Majoriteten har vidtagit flera akuta åtgärder senaste tiden för att försöka rädda upp 2023 så gott det går. En viss debatt uppstod under fullmäktigesammanträdet igår.

– Vi ska försöka återhämta lite av 2023. Det är inga undantag i länet och det är läge här nu att lyfta upp detta, eventuellt kommer resultatutjämningsreserven och synnerliga skäl komma att användas. Det är viktigt att flagga upp för det redan idag, även om revisorerna tycker annorlunda. 2024 känns riktigt tungt. Jag hoppas ni läst igenom riktigt noga, i så fall känner ni som jag att det här är oerhört tungt, sa Helen Nilsson som sedan vädjade till oppositionen:

– Det är inte bara oss det är synd om. Just nu vädjar jag till oppositionen att försöka påverka er regering att förstå konsekvenserna av den politik som nu förs. Vi kommer inte få utökat skatteunderlag till den här kommunen. De generella statsbidragen minskar oerhört mycket. Det finns gränser för vad vi i kommunen mäktar med, det känner ni likaväl som jag. Vi har gjort en skrivelse till regeringen från Kalmar län, där är alla kommunstyrelseordförande i länet med. Vi skulle öka bidragen med 27 miljarder. Det skulle innebära 20-25 miljoner för oss. Vi behöver dessa pengar både 2023 och 2024. Det är inte på något sätt skolan eller sjukvården som gör att vi har dåliga finanser. Det är inte det som driver inflationen. Ska jag tala om att du inte längre kan bli gammal för att vi inte får några pengar till staten? Såhär prekärt läge har vi aldrig varit i, det vill jag tala om för alla.

"Resultatet av åtta års S-styre"

Ola Gustafsson (KD) frågade vad som händer med majoritetens satsning på arbetsskor i omsorgen och fick beskedet att det beslutet ligger fast.

– Det är ett beslut som redan är taget, vi avser att jobba ganska hårt med frisktalen. Räknar man lågt så skulle frisktalen kunna inbringa 20 miljoner.

– Att hänvisa till att ett beslut redan är taget gäller ju hela budgeten och det var intressant att höra hur majoriteten resonerar, kontrade Gustafsson.

En annan Gustafsson, moderaten Niklas, gav mothugg på Nilssons vädjan.

– Du säger att det är synnerliga skäl när ekonomichefen säger att det inte går. Vad ser du som Roger inte ser? Med ett resultat på -45 miljoner har vi råd att investera max 20 miljoner. Ni har en budget som är åtta gånger större. Varför? Sedan vädjar ni till att vi ska påverka regeringen, det vi nu ser är resultatet av åtta års S-styre, det är det vi ser konsekvenserna av.

Eva Berglund (S) avslutade det blame game som debatten mynnade ut i:

– Ja, Niklas, det är skönt att skylla på några andra. Det måste kännas bra. Att kommunen får bidrag för att sköta de verksamheter som de är ålagda kan inte driva inflation, det gör däremot skattesänkningar på 13 miljarder till de som redan har.

Varför Vimmerby kommuns kostnader för sina sex stora kärnområden år 2021, enligt Kolada, var 49 miljoner kronor dyrare än förväntat var det ingen diskussion om. Mötet avslutades med att ordföranden Leif Larsson (C) sa att man aldrig kan skylla på någon annan.

Åtta ledamöter saknades. Publiken bestod av noll personer. Vart är vi på väg?