Peter Karlsson (C), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.
Foto: Arkivbild
Barn- och utbildningsnämndens underskott beräknas att bli 16,4 miljoner kronor i år, det visar budgetuppföljningen per den 31 augusti. En stor del av detta, ett nettounderskott på omkring nio miljoner kronor, härrör till skillnaden på utgifter kontra intäkter för gymnasieelever som studerar på annan ort.
– Det var det här vi flaggade för för ett år sedan, att minst 15 miljoner kommer vi gå back 2023. Vi är inte förvånade men hade hoppats på bättre. Vi tittar på olika åtgärder, säger nämndens ordförande Peter Karlsson (C).
"Bara en bråkdel"
En av dessa är det som man inom stadshusets väggar kallar för ”strukturen” av skolan i kommunen. På vanlig svenska kan man kalla det för att man diskuterar och överväger nedläggning av en eller flera av kommunens minsta skolor.
– De besparingar vi har sagt att vi ska göra kommer inte räcka, utan det vi har tagit är ju bara en bråkdel. Om vi inte får tillskott handlar det om att ta ännu mer av varje elevpeng och sänka för alla, annars är det att titta på strukturen, och det är det som vi har beslutat att göra nu, berättar Peter Karlsson.
”Strukturen” man ska titta på handlar både om förskolorna och grundskolorna. Detta ligger på förvaltningen och ska komma till nämnden under hösten. Först ska bland annat föräldrar få säga sitt, så Peter Karlsson kan inte säga något datum när det arbetet är färdigt, men man är lovade att det ska vara klart innan jul, uppger han.
Så liten kan en skola vara
– Det som jag ser som mest skrämmande är att det på de mellanstora skolorna också har minskat med antalet elever. Det är exempelvis nu under hundra elever i Södra Vi. När man har tittat på de lokaler vi har finns det plats för 700 elever till i våra skolor i kommunen. Vi har 1750 elever, men skulle alltså få plats med ytterligare 700, säger Peter Karlsson.
– Det finns alltid en gräns för hur liten en skola kan vara. Den går när eleven inte får fullständig utbildning. Jag kommer hela tiden hävda att vi inte kan leka med elevernas utbildning, utan det är eleven i centrum som gäller.
"Ser ingen ljusning"
På frågan om nedläggning av skolor i kommunen är en fråga som man diskuterar och funderar kring, blir svaret ett omgående ”ja”, och Peter Karlsson har ett väldigt tydligt budskap till sina kollegor i kommunfullmäktige:
– Vi måste diskutera den frågan, vi måste vända på alla stenar. Det är klart att det kostar oss att ha lokaler tomma, men det är inte vi som beslutar om nedläggning av skola. Är det så att fullmäktige beslutar att vi ska ha den här strukturen, då måste vi få mer pengar i barn- och utbildningsnämnden, för då har kommunen valt att så här mycket extra kostar det oss att ha den här strukturen. Men med den tilldelning vi har nu så har vi inte råd att ha den verksamhet vi har.
– Och vi ser ingen ljusning framåt. Elevantalet minskar år från år, så vi kan inte ha allting kvar – om vi inte bestämmer oss för det. Vi kan bestämma att vi ska ha den här strukturen, men då kostar det mer. Så där ligger vi. Vi återkommer i frågan under hösten, säger Peter Karlsson.
Här kan du läsa hur många elever skolorna i kommunen förväntas ha 2027, vilka som tappar mest och hur det ser ut historiskt.