Kommunen kan komma att ange synnerliga skäl på grund av de ökade pensionskostnaderna. Bilden är ett montage. Foto: Simon Henriksson/Mostphotos
Kommunens ekonomi har sett ut att vara i fritt fall hela året. När läget var som allra värst var prognosen ett underskott på hela 45 miljoner kronor.
Från det tills att delårsbokslutet blivit klart har en hel del hänt. Inte minst har socialnämnden fått statsbidrag på närmare 20 miljoner kronor som dramatiskt förändrat läget för nämndens och hela kommunens ekonomi.
– Det enorma tillskottet ger ju en skillnad på nästan 20 miljoner kronor och påverkar förstås, säger Lars Johansson (V).
Det aktuella ekonomiska läget visar nu att prognosen pekar mot 11,7 miljoner i underskott för kommunen.
– Det är en stor skillnad mot tidigare och det går åt rätt håll. Vi jobbar på och försöker hitta de smartaste besparingarna vi kan. Vi grottar ned oss i det, men det är inte utan konsekvenser och tyvärr hjälper det inte för att komma ned till ett nollresultat. Vi har kommit långt, men det är fortfarande långt till ett nollresultat.
Återhållsamma med konsulter
Kommunen hade budgeterat med drygt åtta miljoner kronor i överskott 2023, men det har inte någon gång under året verkat troligt.
– Det är tufft och det ser tufft ut framåt. Vi har inte fått så mycket tillskott som vi hoppats på och tvärtom var den senaste skatteprognosen sänkt med 5,5 miljoner kronor. Vi har lagt kortsiktiga sparuppdrag och man har jobbat med det. Man har varit återhållsam och det har gett viss effekt, säger kommunalrådet Helen Nilsson (S).
En del vakanser har inte heller tillsatts och av oförutsedda medel har man inte förbrukat något, säger Lars Johansson (V).
– Sedan har det varit återhållsamhet med både konsulter och kostnader, säger Jacob Käll (C), vice ordförande i kommunstyrelsen.
Kan åberopa synnerliga skäl
Att nå ett nollresultat 2023 ter sig dock rätt främmande.
– Vi hoppas att det blir lite bättre, men att nå ett nollresultat blir svårt. Kanske att de kortsiktiga effektiviseringarna kan ge lite till, men vi kommer landa på ett underskott, säger Helen Nilsson.
Kommer ni ta av resultatutjämningsreserven då?
– Vi får se hur vi gör.
Vad är alternativen?
– Det finns lite olika sätt att göra det på. Vi har haft många oförutsedda kostnaderna och vi kan fundera på om vi kan göra som andra kommuner gör ibland.
– Det är lite tekniskt det här, men vi har bokföringsmässigt överskott från tidigare år som går att använda utan att bli återbetalningsskyldig. Vi kan ta av resultatjämningsreserven och vi kan också åberopa synnerliga skäl. Då kan vi säga att detta är exceptionellt och att vi inte vill ta av reserven, säger Jacob Käll.
Pensionskostnaderna
Förmodligen skulle kommunen då ange de kraftigt ökade pensionskostnaderna.
– Det är exceptionellt. Annars får vi börja med det här underskottet innan vi gör andra återställningar. Det ska vara ett exceptionellt lägre, men vi hör att andra kommuner gör så och vi kommer grotta ned oss i det. Det här är bara början på ett antal tuffa år. Det är känsligt nu, säger Nilsson.
Att hålla i den reserv som i nuläget uppgår till drygt 53 miljoner kronor är viktigt, menar Lars Johansson.
– Både 2024 och 2025 kommer bli tuffa år och vi måste försöka hålla i de reserver vi har. Det här handlar mer om kommunallagen och hur vi förhåller oss till det, säger vänsterpartisten.