Ni minns hur det var för sju, åtta år sedan. Längst fram för att protestera mot att lägga ned skolor på landsbygden stod både Centerpartiet och Vänsterpartiet.
Nu sitter båda i den majoritet som beställt en utredning från förvaltningen kring grundskolestrukturen i kommunen. Den utredningen, som landade på majoritetens bord för en vecka sedan, säger att alla fyra grundskolor som utretts, alltså skolorna i Djursdala, Gullringen, Rumskulla och Tuna, kan läggas ned. Det går att få in eleverna på skolorna på andra enheter utan att behöva bygga om.
Förslaget väntas spara cirka 13 miljoner kronor. Nämnden väntas göra ett underskott på 18 miljoner i år och det ser ungefär lika illa ut till nästa år. Något annat besparingsförslag i samma storleksklass finns inte.
I utredningen rekommenderade inte förvaltningen något beslut och nämnden tar heller inget beslut i det här läget.
Det är dock inte grundskolans kostnader som sticker ut. 14 av de 18 miljonerna i underskott handlar om interkommunala ersättningar, alltså kostnader för att ungdomar från Vimmerby går på andra gymnasieskolor.
– Det har gjort att vi måste se över vår skolstruktur. Vi har svårt att se var vi kan spara och vi har plats för betydligt fler elever än vi har. Vi har plats för 700 elever mer och det är så mycket lokalyta som vi inte använder. Framför allt är det de mellanstora skolorna som minskat, alltså Södra Vi, Storebro och Frödinge, säger ordförande Peter Karlsson (C).
Centerpartisten tycker att det är väldigt bra utredningar som är gjorda.
– Det är inga glädjekalkyler som är framtagna. Det är inget fel på våra småskolor, men som jag sa så har vi mycket lokaler vi betalar för. Jag ser hellre att vi lägger det på eleverna än lokalerna.
Till fullmäktige under våren
Den 14 januari kommer hela fullmäktigegruppen att få information om utredningen.
– Det är fullmäktige som beslutar hur många skolor vi ska ha, inte vi i nämnden. Inga beslut är fattade, men utredningen är färdig och tas upp i fullmäktige under våren.
Därefter ska man, också under januari månad, åka ut till de fyra orterna. I februari kan sedan ett beslut tas i nämnden och därefter kommer det till fullmäktige under våren.
– Vi vill åka ut till orterna nu. Vi fick kritik för vi inte var med första omgången, men vi behövde göra den här strukturutredningen först. Men nu vill vi åka ut till orterna.
Alla fyra skolor kan läggas ned, säger utredningen. Hur ser du på det?
– Det har förvaltningen kommit fram till. Det vi sa var att vi inte kan bygga ut i Vimmerby för att lägga ned en skola på en ort, men vi har mycket lokaler och måste utnyttja de vi har. Det är en möjlighet att lägga ned alla utan att bygga ut. Vi kan jättegärna ha skolorna kvar, men då måste man minska på något annat och ge oss en utökad budget.
Vad som händer med lokalerna är okänt.
– Kommunen har kvar dem, men man slipper investeringar i ventilation och så vidare.
Vad tänker du om den besparing det skulle bli?
– Den kommer vi att göra och jag tror att det kan bli mer. Det finns vissa grejer som kan ge mer, men det som visas i utredningen är väl avvägt.
Tittar man på besparingarna och scenarierna, så kan inte elever från Brännebro, Rumskulla och Djursdala alla gå till Södra Vi skola. Två kan det, men inte alla tre – för då behövs Södra Vi skola byggas ut. Besparingarna handlar också om vilka scenarier som blir verklighet. Per skola handlar det om mellan 1,5 och 3,5 miljoner kronor beroende på scenarier.
– Därför har vi valt bort några scenarier. Tittar man på Tuna skola exempelvis, så kanske det mest lämpliga och logiska vore att gå till Vimarskolan, men där finns inte plats. Därför är inte det med som ett scenario. Alla fyra skolor kan läggas ned, men vissa scenarier kan då inte genomföras, säger Ola Karlsson, förvaltningschef.
"Kommer bli proteststorm"
Förvaltningschefen Ola Karlsson säger att man gjort motsatsen till en glädjekalkyl.
– Det finns områden där det är möjligt med större besparingar än som syns i utredningen. Det är kostnader för kommunen och inte oss i nämnden. Vi har räknat med att lokalerna är kvar i kommunens ägo och då har man kvar kostnader för fjärrvärme, el och avskrivningar. Det gör att besparingarna på lokaler inte blir så stor. Gör sig kommunen av med lokalerna, antingen river eller säljer, så blir besparingarna större. Det är likadant på kostenheten. Lägger man ned skolan, men har kvar förskolan blir inte besparingen så stor. Men lägger man ned både skolan och förskolan, då blir besparingen större. Väljer man som vårdnadshavare skola eller förskola i annan kommun, så kommer vi få större interkommunala ersättningar. Det har vi inte heller med i utredningen, säger Ola Karlsson.
Var barnen hamnar kommer vara avgörande för eventuella besparingar vad gäller personal.
– Det vet vi inte nu och därför har vi inte skrivit det, säger Peter Karlsson.
Väntar du dig samma proteststorm som du själv drev 2015 och 2016?
– Det kommer bli en proteststorm, men kanske inte i samma omfattning. Vissa saker har ändrat sig. Vi har betydligt mer plats på våra mellanstora skolor. Det här är ett jättesvårt beslut, men i den här utredningen finns befolkningsutvecklingen framåt. Det är ingen rolig läsning för Vimmerby kommun. Vi måste ändra på något för att klara det här. 150 barn har fötts i år, det brukar vara 190, och det gör att vi blir färre och färre elever.
Vad har förändrats runt de här fyra skolorna jämfört med då?
– Vi har svårt att få tag i behöriga lärare. Förr blev man utbildad som småskollärare, men nu är man mer ämneslärare och ska sätta betyg i sexan. Man får hjälpas åt att sätta betyg i sexan.
Det argumentet fanns senast också. Vad har förändrats?
– På de fyra skolorna inte förändrats så mycket. Det är elevantalet totalt sett. Beslutet då blev att ha skolorna kvar, men BUN fick inga extrapengar. Vi måste få det.
Peter, är din viljeriktning att följa utredningen eller att nämnden får mer pengar?
– Det är det vi ska diskutera nu. Det bestämmer inte jag.
Vad tycker du?
– Det vill jag inte säga nu, det säger jag till min grupp i första läget. Det här kommer stötas och blötas under lång tid. Alla vårdnadshavare är väldigt nöjda med sina skolor och förskolor. Vi har duktiga medarbetare och jag vill framhålla att det här handlar om det ekonomiska perspektivet.
Hur tror du förtroendet för Centerpartiet påverkas av att Centerpartiet drev väldigt hårt att skolorna skulle vara kvar för inte så länge sedan?
– Tiderna har förändrats. Vi har aldrig haft så dålig ekonomi som nu. Det beror på att vi inte får de statsbidrag vi räknat med. Det fattas flera miljoner för oss. Vi måste vända på alla stenar. Andra partier har hela tiden tyckt att vi ska ta bort skolor, men det har inte jag varit för. Men det finns alltid en gräns för hur liten en skola kan vara.
Men ni ville rädda Djursdala när det var 19 elever och nu är det 50 elever. Det är rätt stor skillnad. Vad tänker du om förtroendet?
– Jag förstår om man tänker så, men vi har 18 miljioner som vi ligger back. Jag ser inte att vi har något annat vi kan minska med. Vi har gjort neddragningar med elevpengen i barnomsorgen och grundskolan. Det är därför.
Våndas varje dag
Av 120 gymnasieelever på annan ort än Vimmerby är det 15 som valt en utbildning som redan finns i Vimmerby. Övriga går program som inte finns här. Peter Karlsson (C) kommenterar det faktum att det är gymnasiet som står för den största delen av underskottet så här:
– Det är sådant vi har diskuterat också. Vi har sett att Mönsterås lägger ned sitt gymnasium, men det hade kostat oss ännu mer. Vi måste få våra elever att välja vårt gymnasium. Jag träffade de stora företagen förra veckan och de skriker efter ungdomar som går industriprogrammet, men vi måste titta på strukturen. Våra restauranger skriker om att vi inte får lägga ned det programmet. Men vi kan inte ha alla utbildningar på vårt gymnasium.
Peter Karlsson säger att han våndas dagligen över det här med skolorna.
– Varje dag. Det är jättetråkigt om vi behöver lägga ned en skola. Det är olika inom alla partier. Det kommer bli hårda manglingar.
Ångrar du något när det gäller förra vändan, borde skolor lagts ned då?
– Nej, det gör jag absolut inte. Det var ett helt annat läge då och ett helt annat läge nu.
Tror du man känner det i Djursdala till exempel?
– Man känner ett annat läge i världen, men inte i Djursdala till exempel. Men det är det vi ska ut och diskutera.
Ett alternativ var att Rumskullaelever skulle till Storebro. Det blir ganska lång restid. Är det realistiskt?
– Det är något vi får titta på. Det blir lång resväg, men vi tittar på det nu.
När det gäller förskolorna på de fyra berörda orterna är det svårt att säga hur det skulle bli om man väljer att lägga ned dem, menar Peter Karlsson. Mer om förskoleutredningen kommer du kunna läsa senare. HÄR kan du läsa mer om utredningen kring skolan.
Simon Henriksson
Jakob Karlsson
Fotnot: Tyvärr hade vi enorma ljudproblem under vår livesändning. Den är därför borttagen. Vi beklagar det och lovar bättring efter nyår.