Ex-politiken ger sig in i skolfrågan igen: "Kan inte rasera vår samhällsstruktur”

Magnus Gustafsson var moderat ordförande i barn- och utbildningsnämnden mellan 2010-2014. 2015 satt han i kommunfullmäktige och när hans parti, som på den tid slagit ihop sig med Socialdemokraterna, gick fram med sitt förslag om nedläggning av fyra skolor och två förskolor, gick Gustafsson emot partiet.

Han argumenterade flitigt för att skolorna skulle vara kvar och så blev det ju också som bekant. I folkomröstningen 2016 röstade 86 procent av medborgarna för att bevara skolorna och den dåvarande majoriteten vek sig.

Förra året dök frågan upp igen och en utredning har tittat på konsekvenserna av att stänga skolor och förskolor i Gullringen, Tuna, Rumskulla och Djursdala.

– Jag vet inte om det finns något underlag för en folkomröstning nu igen, men eftersom vi ska rösta till EU-parlamentet i år kan det mycket väl vara så att när folk röstar till EU kan det bli en missnöjesyttring om det är så att majoriteten fullföljer förvaltningens förslag och lägger ned skolor och förskolor på de här orterna, och efter det är det inte allt för långt kvar till nästa val september 2026. Beslutet i BUN den 14 februari fattas samma dag som är sista dagen för att yttra sig om översiktsplanen och i den säger man att man vill stärka de här fyra orterna. För mig är det ett väldigt konstigt recept att lägga ned skolor och förskolor om man nu vill stärka de här orterna.

Gustafsson berättar att han anslög till det omfattande arbetet för att bilda opinion i Gullringen för en tid sedan och han kommer vara på plats när politikerna kommer till orten framöver.

– Det är ett väldigt intensivt arbete i Gullringen och det är där som jag deltar tillsammans med andra medborgare. Men jag vill vara tydlig med att min infallsvinkel är att skolor och förskolor på alla fyra tätorterna ska bevaras och utvecklas, det är det jag kommer strida för. Det är ett intensivt arbete och mejlen flyger snabbt.

 "Är ju fullständigt fantasilöst"

Den nuvarande majoriteten med S, C och V lovade att bevara skolorna – men förra våren tillsatte man likväl en utredning om deras framtid.

– Ledorden i kommunen är ansvar, mod och fantasi och det här är ju fullständigt fantasilöst.

Överlag anser Gustafsson att det finns brister i kommunens ekonomiska planering för skolan och att en del kostnader borde belasta andra områden.

– I beslutet 17 maj skriver man att det är extra barn i den pedagogiska omsorgen, men den verksamheten är ju så liten och det hade blivit ännu dyrare om dessa barn istället var inskrivna i förskolan. Underskottet i grundskolan verkar bero på att socialförvaltningen har gjort placeringar av barn utanför kommunen. Det kan ju hända vilken dag som helst att en ungdom hamnar snett. Jag ser det som enskilda avvikelser och sådana saker borde inte drabba hur många platser vi har i skola och förskola på våra olika tätorter. Dessa saker måste ses som avvikelser och det kan inte förorsaka att vi lägger ned fyra skolor och fyra förskolor. Det är ju nästan så att politikerna är rädda och måste visa handlingskraft på ett felaktigt sätt.

En annan sak som Gustafsson reagerar på är de så kallade IKE-ersättningarna inom gymnasiet, alltså kostnader för elever som går på gymnasium i andra kommuner. Den posten har under många år gått med stora underskott – men likväl har budgeten inte räknats upp.

– I årsberättelsen för 2022 har man ett underskott på IKE på ungefär sju miljoner. I prognosen för 2023 har man ett underskott på ungefär sju miljoner. Är det samma sju miljoner eller har man stärkt gymnasiets budget? IKE borde inte ens ligga i gymnasiets budget, det borde ligga på förvaltningen. Har man inte stärkt den budgeten? Det verkar som att man har felbudgeterat varje år. Blundar man för en sådan sak kan man ju blunda för allt annat också.

 "Argumenterar precis tvärtom"

Ex-politiken är också kritisk till att utredningen kom till överhuvudtaget.

– Den 17 maj, när nämnden fattar beslut om utredningen, tar man beslut om besparingar på flera miljoner. Utifrån handlingarna så är man överraskad över antalet barn i pedagogisk omsorg och att barn placerats i andra kommuner. Vad får politikerna att trots folkomröstning och utifrån det säga att vi inte har råd att ha kvar de här enheterna och att vi nu ska ändra livet totalt på fyra orter, frågar han sig och fortsätter:

– Med sitt beslut som de tog där täckte de in hälften av underskottet. Riksbanken vet att de inte får ned inflationen med att höja 0,25 punkter, utan de vet att de kanske måste höja till 4 procent. Det gör man steg för steg och följer utvecklingen. Jag tycker det var bra att man visade riktningen och beslutade spara 7,5 mkr, och visade att man var beredd spara ytterligare 6 mkr.

Nämnden saknar ju 18 miljoner 2024. Hur ska de pengarna sparas?

– För det första tror jag inte att man sparar så mycket netto på att avveckla, barnen ska fortfarande gå i skola och man ger rektorn full elevpeng för alla som kommer från de skolor som eventuellt läggs ned. Barn i förskolan ska väl fortfarande vara i en liten grupp på sin nya förskola? Jag förstår att det är tufft 2024 och 2025, vi har haft fyra kvartal av sju med en krympande ekonomi i Sverige. Enligt KI visar kvartalen för 24 och 25 det motsatta, i sju kvartal av åtta kommer vi ha en växande ekonomi. Vi har en resultatutjämningsreserv på 53 miljoner i kommunen, det är två års planerade överskott. I snitt har kommunen gjort överskott på 25 miljoner senaste åren. Det finns en reserv, en ”krockkudde”, för att klara ett par svåra år med stora enskilda avvikelser i ekonomin. Den har vi skattebetalare finansierat med att lägga länets högsta skatt. Då kan vi inte rasera vår samhällsstruktur, säger Gustafsson och fortsätter:

– Den här majoriteten har ju tidigare försökt stötta i dåliga tider – att S och V fullständigt släpper den principen är jättekonstigt. S brukar ju normalt argumentera med någon måtta av sans och balans. Här går man tvärtemot det. Det känns inte som att de fungerar rationellt. Jag läste en debattartikel från en S-politiker i Västervik och där är partiet i opposition till den majoritet som velat lägga ned skolor och förskolor. Vi skulle kunna bjuda in den politikern till en debatt med S-politikerna i Vimmerby. De argumenterar precis tvärtom. Den politiska majoriteten och oppositionen kan göra gemensam sak och se till att vi behåller och stärker förskolor och skolor i alla tätorter. Då skapar och stärker vi ett Vi i Vimmerby avslutar Gustafsson.

Debattinlägget kan du läsa här.