Syftet enligt de båda var att få ett ”lokalt perspektiv av nationell betydelse” vad gäller artskydd och det ansvar som läggs på enskilda skogsägare vad gäller avverkningsstopp när hotade arter upptäcks på markerna. Stopp som de menade drabbar markägarna allt för hårt – juridiskt såväl som ekonomiskt.
Den rödlistade knäroten vars förekomstregistreringar ökat med 1200 procent på fyra år fick vara symbol för problemet, i Tunatrakten förekommer den förhållandevis rikligt. När nya förekomster registreras kan det innebära avverkningsstopp.
Många företrädare
Åke Hammarskjöld inledde med en presentation av Tuna Gårds verksamhet, främst på skogssidan och berättade om hur knärot hittats på ett sextiotal platser på skogsmark som avverkades på 1960-talet då det bara fanns något enstaka fynd. Åke fortsatte att berätta om sina farhågor att markägare frestas att ”fulgallra” och snabbavverka sin skog på grund av svårigheterna med regler och ansvar vid artfynd. Därefter berättade Carl-Wiktor, som har en bakgrund i skogsbranschen, om hur han upplevt att han fått gå från att jobba som timmerinköpare till att ibland agera jurist och terapeut när han mött skogsägare i svårigheter.
Duon hade bjudit in såväl skogsägare, Naturskyddsföreningens regionala representanter, politiker, tjänstemän samt skogskoncernernas företrädare med flera.
Under förmiddagen presenterade de olika sidorna sin verksamhet och åsikter med följande frågestunder. Det blev bland annat diskussioner om olika myndigheters parallella utredningar och överlappande ansvarsområden. Totalt hade ett 40-tal personer kommit till mötet och arrangörerna hade fått tacka nej till sena förfrågningar.
"Argumenten får mötas”
Carl-Wiktor Svensson uppskattade intresset som träffen fått både bland skogsägare, myndigheter och intresseorganisationer:
– Tyvärr fick vi inte med de lokala fågelklubbarna och de människor som i praktiken är ute och inventerar knärot oftare än vad vi gör idag. Jag är väldigt nöjd över diskussionen som vi här haft hittills.
Hur stort har behovet varit av en träff som den här?
– Det är svårt att säga men vi som politiker behöver prata mer med medborgare Det är viktigt att man är lyhörd och här får vi höra flera intressen samtidigt och i en bredare kontext. Många gånger slås man av rubriker och det blir polariserat och kortfattade resonemang. Men här har alla möjligheten att lägga ut resonemangen lite grann. Det är viktigt i politiken.
Fick du höra något nytt eller oväntat under förmiddagsträffen?
– Nej, men just att argumenten får mötas är viktigt och att man får höra båda sidors berättelser kring vårt svenska skogsbruk.
Hur skulle du säga att läget är kring skogsbruket här i norra Kalmar län?
– Jag skulle säga att det är ett mycket rättsosäkert läge. Mycket kopplat till artskyddsförordningen och hur den tillämpas idag. Den behöver tillämpas i en annan ordning och det vet jag att vi kommer leverera som regering. Jag tar upp det när jag träffar berörda statsråd och politiker. Det finns en majoritet för att förändra situationen skulle jag säga. Det är inte hållbart i längden. Att staten skulle vara frälsare av vår naturvård och naturvärden i en allt högre grad, där säger jag ”nej”. Knäroten symboliserar dels sitt allmänna förekommande, den finns på många platser i Sverige men i synnerhet här i norra Kalmar län och den symboliserar för vissa ett problem och för andra naturvärden. Jag skulle säga att det är ett kvitto på att att skogsbruket fungerar bra och att vi med det skapar naturvärden.
Efter en kortare promenad på Kärleksstigen och en lunch i Tuna Lövpark tog man sig sedan ut på just en safari för att se knärot i naturen innan man åter tog sig till församlingshemmet för fortsatta diskussioner om framtidens skogsbruk och avslutning.
Stefan Härnström