Kommunalrådet Helen Nilsson (S). Den rödgröna majoriteten skjuter nu fram budgetbeslutet.
Foto: Simon Henriksson
Lagom tills att barnen gått på sommarlov, stundenterna klivit ut till en ny verklighet och midsommar står för dörren ska Vimmerby kommun fatta beslut om sin budget.
Det sker alltid i juni månad, men precis som förra året blir det ingen budgetdebatt på måndagens kommunfullmäktige. I samband med tisdagens kommunstyrelsesammanträde tog den rödgröna majoriteten beslut om att skjuta upp beslutet tills efter sommaren.
– Vi är inte helt klara med fördelningen. Grunderna har vi gått igenom och dessa har vi delgett oppositionen. Vi kommer lägga oss på ett enprocentsmål, men det måste bli bättre över tid. Vi är inte helt färdiga och vi vill vara färdiga ordentligt först. Det här är ett nytt system och då vill kunna förankra det och hinna med hela processen, säger majoritetens företrädare Helen Nilsson (S) och Lars Johansson (V).
Att det inte blir något rambudgetbeslut innan sommaren är inte bra, menar oppositionsrådet Niklas Gustafsson (M).
– Bekymmersamt tycker jag. Så gör majoriteten – de skjuter på besluten. Vi hade velat ta ramarna nu som planen är. Vi är i ett tufft ekonomiskt läge och förvaltningen behöver få klara direktiv. Vi behöver ta krafttag snabbt och att då skjuta på budgetprocessen är inte lyckat, säger han.
Beskedet fick oppositionen redan på kommunstyrelsens arbetsutskott, så det var ingen överraskning.
– Vi har framfört att vi är kritiska, men får ta nya tag i höst. Ju mer man skjuter på något desto längre tid tar det innan man ser effekterna. Vi behöver göra något annorlunda och vi är på väg mot stort underskott.
"Inte jätteorolig"
Tanken nu är att ta budgeten direkt efter sommaren. Det kan då vara uppe i kommunstyrelsens arbetsutskott för beslut i slutet av augusti och därefter nå fullmäktige i september.
– Vi kommer ha en dialogtid på oss innan dess, så då ska det vara klart, säger Helen Nilsson.
Majoriteten gör så här på grund av att läget är komplicerat.
– Vi får vänta in det mesta vi kan, men vi hinner nog inte vänta in höstens nationella budget ändå. Som det ser ut nu så räknar vi inte med några stora inkomster.
Det hade varit bra att ta budgeten nu, menar Lars Johansson (V).
– I och med att vi jobbar så detaljerat, så kommer vi ha mycket mer detaljer på plats när vi tar ramarna. Tidigare har det varit mycket mer av en klump. Men nu kommer vi ha kommit längre i processen. Jag är inte jätteorolig för det här.
"Inte bra"
Till nästa år införs också prislappsmodellen i kommunen, vilket är ett annat skäl.
– Det är mycket att sätta sig in. Det här ställer också till det, inte minst för skolorna där det blir svårt att sätta sina läsårstider och räkna ut elevpeng. Så det blir en stressig höst innan nämnderna får ta sina detaljbudgetar. Det är inte bra att det blir så här, men vi känner att vi inte hinner med i vår, säger Peter Karlsson (C), vice ordförande i kommunstyrelsen.
Det var ganska ordentliga äskanden från nämnderna. Hur tänker ni kring det?
– Vi ser att vi inte kan fördela allt. Det blir inte så vidlyftigt som man har tänkt sig, det blir det inte. Det finns inte pengar till det, säger Helen Nilsson (S).
Fast enligt nämnderna är det bara för att upprätthålla det man har just nu?
– Tänker man på prislappsmodellen är det mer ett sätt att tänka sista raden. Det är fördelningen sinsemellan som måste gå ihop. Där har vi inte kommit hela vägen ännu. Det tar tid att ställa om sig. Inför framtiden är det ett större jobb för tjänstemännen att jobba ihop sig och förstå vad som är gemensamma kostnader och vad som är ens egna kostnader. Det är ett jobb för att det ska fungera bra.
Lars Johansson (V) menar att det finns en fördel med prislappsmodellen.
– Det ger en större möjlighet för oppositionen att göra en egen budget. Förr kunde man mer känna att man ville vänta in majoritetens och det kanske man fortfarande vill som opposition, men man har exakt lika mycket information.
Låneramen kommer inte utökas, utan ligger kvar på 1,9 miljarder. Borgensavgifterna, alltså den avgift kommunerna tar ut av sina bolag för de lån som bolagen har, kommer att höjas med ungefär en tiondels procent 2025. Vimarhem får däremot 0,15 procent i höjning.
– Man tycker det är lite jobbigt i bolagen när vi höjer, men det är riktlinjer från EU och vi går efter en mall. Det är en beräkning som görs och det skiljer sig mellan Vimarhem och VEMAB. Det beror på soliditet, rörelseresultat och så vidare det finns en mall som vi utgår från.