I den nya organisationen har Olle Fogelin fem chefer under sig. Idag är två av dessa inhyrda konsulter som avropas löpande från ramavtal. Det finns i dagsläget inga datum för när de tillfälliga lösningarna kan fasas ut.
– För den ena interimschefen bedömer jag att det kan bli till senhösten, vintern. För den andra handlar det nog om nästa vår tills vi kan ha en permanent lösning på plats, men det är inget löfte, säger Olle Fogelin.
Skälet till att tjänsterna inte annonserats ut ännu är att det ligger i konsulternas uppdrag att utreda tjänsternas innehåll. Det handlar dels om chefsposten för Vemabs produktionsdel och dels om chefsposten för Vemabs ”utförandedel”.
– De tillfälliga chefer som är inne är också delvis inne på grund av deras kompetens kopplad till vår omorganisation. Det handlar om att omstrukturera och få människor att följa de nya direktiven. Det kommer sedan ligga till grund för vilken kompetens vi ska rekrytera.
”Det klarar vi inte själva”
Kostnaderna för konsulter kontra tillsvidareanställda bedöms vara 50 procent mer i dessa fall.
– I grund och botten handlar det ju om våra medarbetares säkerhet och säkerhetsrutiner i företaget, alltså arbetsmiljöer och det. När vi började i ena änden och tittade så har ju det ena gett det andra. Det är också ökade krav från myndigheter. Det handlar om att krigsplacera personal och så vidare. Vi hade uppe alla de här delarna på våra strategidagar med styrelsen och då bedömde vi att inte kan ta bort någonting av det här. Allting är så sammanflätat ihop.
Utvecklingsarbetet är döpt till ”Good to Great” och där arbetar man främst med säkerhet, organisation och ledarskap. Behov bedöms finnas inom i stort sett alla VEMAB:s vitt skilda verksamheter.
– Säkerhet är väldigt många olika frågor för oss. Det är dels den här lagstiftningen som är relativt ny och i början på nästa år kommer i en ny variant som heter nivå två. Vi har en massa arbetsmiljöfrågor där man måste jobba på ett säkert sätt och ha processer som är dokumenterade och tillgängliga för medarbetare. Vi jobbar med att ta fram tydliga arbetsprocesser för alla våra områden som vi håller på med. Vi måste jobba med att få de här sakerna på banan. Det klarar vi inte själva vare sig resursmässigt eller fullt ut med de kompetenserna som vi har. Och det här är en tillfällig bit. Däremot är det olyckligt att vi måste ta kostnaderna för de här utvecklingsbitarna ett år som verksamheterna har de här kostnaderna.
”Har en skuld till företaget”
Bolaget har också skrivit om alla befattningsbeskrivningar för medarbetare.
– Det är ett ganska omfångsrikt uppdrag vi har och det är inte samma sak att driva en avloppsreningsanläggning som att driva ett värmeverk. Det är väldigt olika, så det är ett stort arbete för oss att uppdatera och modernisera vårt sätt att arbeta.
Kostnaderna för konsulter bedöms alltså landa på 8 miljoner kronor i år. Trots det svåra ekonomiska läget ser inte Olle Fogelin någon möjlighet att få ned den summan.
– Man kan väl säga så här, vi har en skuld till företaget för att vi inte har gjort det här jobbet tidigare. Det här jobbet som vi gör nu skulle vi ha gjort för länge länge sedan, men det har vi inte klarat av för att vi är för få personer, så det är ingen som har liksom mäktat med att titta på det. Nu tar vi det här klivet framåt snabbt och det råkar nu sammanfalla med det här året när det ser riktigt, riktigt tufft ut.
Arbetet bedöms slutföras under 2025.
– De här resurserna kommer löpa på under hösten, men kommer i takt med att olika bitar går i mål att minska och våren 2025 kommer vi ha minskat inköpen ytterligare.
Kommer de här externa inköpen leda till en effektivare verksamhet framöver?
– Det beror på vad man lägger i frågan. Det kommer leda till att vi jobbar på ett säkrare sätt. Vi känner till att vi har en del utmaningar och det måste vi lösa. Vi måste få fram arbetsprocesser fullt ut som vi kanske inte riktigt har idag och som inte räcker utifrån dagens arbetsgivaransvar.
”Kan liksom inte ignorera det”
Enligt Fogelin beror de höga externa inköpen på brist på både kompetens och resurser.
– Nu jobbar vi med de här sakerna och det är en ansvarsfråga. Nu känner ju företaget till de här utmaningarna och styrelsen också. Säg att vi skulle råka ut för en arbetsplatsolycka om vi inte har saker och ting i ordning. Då får det allvarliga konsekvenser.
Varför har prislappen ökat så mycket jämfört med budget?
– I takt med att arbetet har pågått har vi hittat nya saker och gjort en omvärdering. Det här arbetet är ju mer av företagsgemensam karaktär och det har vi ju inte jobbat med på det här sättet tidigare. Det vi har börjat är ett antal utredningar för att ta reda på status. Hur ser våra processer ut i förhållande till hur de bör se ut eller hur de skall se ut. Då har vi fått större avvikelser än vad vi har bedömt ifrån början.
Du ser ingen möjlighet till att skjuta fram eller pausa det här arbetet på grund av ekonomin?
– Det gör jag inte. Skulle vi råka ut för en arbetsplatsolycka där någon gud förbjude avlider och jag som ytterst ansvarig har känt till bristerna… Då kommer det få väldigt stora konsekvenser för mig, för styrelsen och för bolaget. Vi kan liksom inte ignorera det. Och det är viktigt att vi är en ansvarstagande och bra arbetsgivare. Alla ska kunna känna sig säkra på att jag kommer hemifrån jobbet också. Förra året hade vi all time high när det gäller arbetsplatsolyckor i Sverige, det är inte bara Vimmerby som har de här utmaningarna. Utifrån det ekonomiska läget är det olyckligt att det kommer i år, men jag hoppas att vi aldrig behöver flagga på halv stång här.
Enig styrelse står bakom arbetet
Inte heller styrelsens ordförande Peter Fjällgård (V) ser någon möjlighet att skära ned på konsultkostnaderna.
– Allting är så sammanflätat ihop och det här måste bli färdigt. Vi måste ha dokumentationen och säkerhetsarbetet färdigt. Styrelsen har varit enig i att det här kan vi inte skjuta fram, vi får bita i det sura äpplet det här året. Börjar man vända på en sten så blir det gärna så att man behöver vända på nästa och nästa också.
Ni har ju samtidigt inte pengarna för det. Var går gränsen?
– Vi har ju tittat på vad bolaget klarar av och det är klart att vi inte kan sätta företaget på obestånd. Bedömningen är att vi klarar av att bära det här året. Jag tror ingen av oss som klev in i den nya styrelsen för två år sedan förstod vidden av det här och det handlar ju om att få ett stabilt, bra företag i framtiden.
Vad säger ägaren om situationen?
– Vi kan ju inte bortse från de legala kraven bara för att vi råkar ha ett tufft ekonomiskt år. Det är klart att vi har en dialog med ägaren och haft en liknande dragning för dem. Det här är ju fakta. Ägaren säger ju inte att ni får plocka bort det här och det här med risker för arbetsmiljön.
Ser ni något scenario där ni kan tvingas gå till kommunen och be om tillskott?
– Nej, det gör vi inte, bolaget är solitt på så sätt. Däremot så kommer ju inte resultatet i kronor se så roligt ut, men det är inte så att vi har problem med likviditet eller balansräkningen, säger Olle Fogelin.
”Vi behöver vara fler”
Fogelin menar att bolaget inte varit anpassat för utvecklingen under det senaste decenniet.
– Vi har kanske historiskt haft en annan typ av ledarskap som har byggt mycket på att någon bestämmer mycket. Det funkar inte i dagens moderna samhälle. Alla beslut ska ligga så nära verksamheten som möjligt och sedan är det jag som har högst ansvar. Vi måste jobba på ett annat sätt än vad vi kanske gjort historiskt.
VEMAB har gått från 20 medarbetare till dagens 55 under de senaste 20 åren i takt med att man fått fler och fler ansvarsområden. Fogelin återkommer gång på gång till att antalet medarbetare är för få.
– Vi är ett bolag med väldigt begränsade resurser. Jag kan inte sätta en exakt siffra på det, men vi behöver vara fler för att möta de här nya omständigheterna som finns i omvärlden och för att matcha de krav som är på oss.
VEMAB går mot ett underskott på 9 miljoner kronor, vilket är 25 sämre än budget. Mer om det kan du läsa här.