EFTER BUDGETBESKEDET – SKOLFRÅGAN LÄR KOMMA UPP IGEN

Tillsammans menar de två tunga nämnderna – barn- och utbildning och socialen – att de behöver 65 miljoner kronor 2025 utöver den tekniska ramen för att kunna upprätthålla nuvarande verksamhet.

I går kunde vår tidning avslöja att det inte blir i närheten av det. Sammanlagt är förslaget inför budgetbeslutet i kommunstyrelsen nästan vecka att nämnderna ska få 39 miljoner kronor. 

Extremt långt från allt som nämnderna pekat ut att de behöver. HÄR kan du läsa mer om nämndsordförandenas syn på detta. Kommunstyrelsens ordförande Helen Nilsson (S) säger att siffrorna vår tidning har tagit del av är de som finns på ett papper i dag. 

– Men vi har inte spikat budgeten och det kan förändras ännu. Vi ska ta det på kommunstyrelsen på tisdag. Det är en bantning, men det är inte en jättebantning skulle jag säga. Vi ligger fortsatt över jämförbara kommuner med ganska mycket, men det går inte att sänka allt på en och samma gång. Egentligen så måste vi egentligen ta mer, men det går inte. Vi behöver göra det här över tid, säger kommunalrådet Helen Nilsson (S).

Den rödgröna majoriteten kommer sikta på att nå ett enprocentigt överskottsmål i budgeten 2025. 

– Det är förhoppningen och vad vi har sagt. Jag kan inte säga exakt nu vad det innebär, det pågår fortfarande beräkningar, men det är dit vi har kommit och dit vi måste. Vi kommer också investera till 100 procent med egna medel. 

Skolfrågan kan komma upp igen

Helen Nilsson (S) säger att hon förstår att det här blir "rejält kännbart" för de två nämnderna. 

– Men tittar man på jämförelsekommuner borde vi ha tagit lite till. Så här högt över kan vi inte ligga och ambitionen över tid måste vara att klara minst två procent i överskott. Det går inte att täcka nuvarande verksamhet om man inte har pengar. Vi måste effektivisera och det rejält. Nu får nämnderna titta på hur och vilka olika delar som sticker ut. Det går inte jag in på. 

Vad ser du för möjliga konsekvenser av det här?

– Alla effektiviseringar är kännbara och det är klart att det här kommer vara kännbart. Det viktigaste är att få ned driften och får vi inte det kan vi inte ta upp nya lån. 

Ser du risk för att ytterligare personal behöver sägas upp?

– Antagligen är det så. Det är en anpassning till kommuner runt omkring skulle jag säga. Vi har ett antal kronor att fördela och finns det inte fler kronor får man förhålla sig till det. Då krävs det att genomlysa alla ställen och se hur vi kan bli mer effektiva på sikt. 

För att få effekt krävs det stora penseldrag, säger man ofta. Kan exempelvis skolfrågan komma upp igen?

– Jag skulle nästan tänka mig att den kan komma upp till diskussion. Det handlar inte om vad någon vill längre. Vi vill inte ta skolorna, men nu handlar det om vad vi måste göra. Vi har ett ansvar för kommunen och måste enas om vad som är nödvändigt. 

Kan det bli aktuellt att stänga skolor?

– Jag utesluter ingenting. Vi kommer sätta en rambudget och sedan skickar vi säkert med ett antal direktiv också. Sedan får varje verksamhet och nämnd diskutera vad vi kan göra åt det. 

Vad kan bli aktuellt för andra större åtgärder?

– Vi nagelfar allt. Varje del i kommunen måste långsiktigt planera för att bli mer effektiva. Vi måste titta på lokaler och sammanslagningar, där man ändå behåller kvaliteten. Det kan ge effektivitet att få ihop kompetenser på ett och samma ställe. Det är upp till politiken nu att titta på. 

Kan ni stänga andra former av verksamheter?

– Jag utesluter ingenting, så länge vi kan bibehålla kvaliteten. 

Ny diskussion om skatten?

Skattesatsen i kommunen är på 22,36 kronor per intjänad hundralapp sedan 2015. Det har länge varit länets högsta skattesats, men många andra kommuner börjar närma sig. 

– Vi har länge sagt att vi ligger så högt att vi inte kan höja. Nu är det rätt länge sedan vi höjde och vi ligger i mitten om man tittar på genomsnittet i landet numera. Vi ligger fortfarande högt i länet och det är inget vi pratat om. Det skulle slå hårt mot våra egna medborgare som redan är ganska högt belånade enligt Kommuninvest.

Men du utesluter inte en skattehöjning?

– Jag tror inte det blir någon för 2025, men kan man inte hålla ramarna så måste alla parametrar tas in. 

Nilssons partikollega, Eva Berglund, är ordförande i socialnämnden. Hon såg det som omöjligt att klara ramen för nästa år.

– Jag tror att alla börjar förstå allvaret nu. Jag tror inte man insett det riktigt tidigare. Just socialnämnden kan få en inkomst på riktade statsbidrag, men jag förväntar mig att socialen håller sin ram och jobbar på. Vi måste bli bättre på ramtrohet.

Gäller det även BUN?

– Ja. De får 18 miljoner miljoner mer än standardkostnaden. Det måste innebära att man närmar sig sin budget. 

Risken, eftersom man sällan gjort det tidigare, är väl uppenbar med de här förutsättningarna?

– Risken finns och då blir det ännu värre. Vi måste prata om att jobba på så gott vi kan. Klarar vi inte enprocentsmålet måste vi i alla fall ligga på plus totalt sett. Det blir svårt nog, men vi har väldigt låga investeringar på papperet nu. Vi har behov av mer egentligen.