Det är kris i kommunens ekonomi. Ja, ni har läst det förut. Men det gäller i allra högsta grad igen. Under måndagskvällen antog kommunfullmäktige den rödgröna budgeten som lades i kommunstyrelsen.
Budgetbeslutet föregicks av en en beskrivning av det ekonomiska läget från tillförordnade ekonomichefen Camilla Johansson och Evelina Larsson på ekonomikontoret.
– Prognosen för i år är förbättrad jämfört med sista april. Den är fortfarande negativ och det är fortsatt ett stort underskott, men den kommer vara förbättrad. Det beror ganska mycket på intäkter av engångskaraktär och mitt budskap är att inte slappna av. Avvikelsen är för hög. Vi ligger 74 miljoner kronor över standardkostnaden, berättade Camilla Johansson.
Hon tryckte också på de demografiska utmaningarna och den nya befolkningsprognos som SCB tagit fram. Fram till 2023 väntas kommunens befolkning mellan 0-19 år minskat med 11,6 procent.
– Det har aldrig fötts så få barn som nu, säger Camilla Johansson.
Personer i arbetsför ålder, mellan 20 och 66 år, väntas minska med 6,7 procent till 2033. Befolkningen mellan 67 och 79 år väntas minska med 5,2 procent och 80-plussarna öka med hela 29,4 procent. Svettiga utmaningar för en kommun – minst sagt.
– Kommuner över hela landet tvingas nu räkna om sina planer för skolor och skolor, som byggt på tidigare prognoser. Lyssnar man på SKR kommer mer än var tionde förskola i kommunsverige försvinna på fem års sikt och resurserna minska med tolv procent.
Detaljerna i budgetbeslutet
För första gången utgår kommunens budget från prislappsmodellen. Det har lett till ett antal tekniska ramar och därefter har kommunen ett prioriteringsutrymme att fördela.
På totalen är budgeten 12 miljoner kronor lägre än 2024. Kommunstyrelsens budget efter prioriteringarna blir åtta miljoner kronor högre än förra året och är totalt sett på 247 miljoner kronor. Barn- och utbildningsnämndens rambudget blir på 419 miljoner och det är fem miljoner mindre än vad man hade ifjol. Socialnämndens motsvarande budget blir på 471 miljoner och det är 14 miljoner lägre.
Kommunstyrelsen får 52 procent av vad man önskat i prioriteringar. Det motsvarar 9,9 miljoner. BUN får 18,2 miljoner och det motsvarar 64 procent. Socialnämnden får 21,2 miljoner och det är 57 procent av vad man önskat. Prioriteringarna totalt som majoriteten fördelat ligger på drygt 105 miljoner kronor. Detta är då utöver den tekniska ramen i den nya prislappsmodellen.
Den största delen av detta, 56,5 miljoner kronor, hamnar på finansen och det rör sig om löneökningar primärt. Budgeten är på cirka 1,2 miljarder och kommunen ska göra ett överskott på en procent av skatter och statsbidrag, vilket innebär tolv miljoner kronor i resultat nästa år. För 2026 ska överskottsmålet vara 1,25 procent och året därpå 1,5 procent.
Investeringsramen blir på 56 miljoner och samtliga investeringar ska självfinansieras av kommunen. Det innebär alltså att kommunen inte ska ta några nya lån för att investera. Vilket man förmodligen inte ens får – efter man tillhör en av de fyra kommuner med värst riskvärde hos kommunernas egen bank, Kommuninvest.
Kritik om skolfrågan
Kommunstyrelsens ordförande Helen Nilsson (S) inledde budgetdebatten med att hålla sitt anförande.
– Vår befolkning sjunker och kommer att sjunka. Vi tappar intäkter medan våra utgifter ökar. Spannet vi får in just nu mot spannet vi lägger ut har minskat med ett par procent på bara ett par års tid. Vi har ändrat vår budgetmodell och följer vi det här så kommer vi sakta men säkert att få en ekonomi i balans, men det kommer ta sin tid. Den demografiska förändringar kräver att vi påbörjar omställningsarbetet och det arbetet kommer påverka välfärden i vår kommun. Vi ska minska nettokostnader för att kunna investera och möta de behov som uppstår. Vi ligger 74 miljoner kronor fel i dag och vi kommer inte kunna ta lån om inte det här förändras. Vi måste bromsa våra utgifter, sa Helen Nilsson (S) bland annat.
Hon gick därefter igenom några av de punkter majoriteten pekat ut och vad man nu behöver se över.
– Vi ska göra omställningsarbet med öppenhet och transparens, men organisationsförändringar är tuffa saker att göra och det kommer krävas tuffa beslut, men det är inte mycket lullull som gäller. Vi behöver ta krafttag åt alla håll.
Kristdemokraten Ola Hammarbäck var snabb att begära replik och berörde inte helt oväntat det faktum att majoriteten åter öppnat dörren på glänt vad gäller skolnedläggelser.
– Det finns med en punkt om översyn av förskolor och skolor här. Hur långt är ni beredda att gå? Det här är andra gången på mindre än ett år och det skapar mycket oro, speciellt på de orter där skolor pekas ut. Nu även förskolor, sa Hammarbäck och reagerade även på formuleringen och att majoriteten på sin "riv- och säljlista" säger att man ska "avveckla onödiga tillgångar".
Helen Nilsson tog snabbt tillbaka ordet.
– Skapar man inte oro i orterna frågar du? Det gör man. Man skapar även oro i kommunens innerstad och hela kommunen. Vi måste få bukt med den ekonomi vi har och trygga framtiden. Då behöver vi se över ekonomin. Jag säger inte nu att vi ska lägga ned en, två eller noll skolor. Men vi måste uppdatera översynen av antalet förskolor och skolor baserat på befolkningsprognoserna, svarade kommunalrådet.
Hon svarade även på frågan om att avyttra onödiga tillgångar.
– Inget som inte är nödvändigt ska vi ha. Vi ska lämna det vi inte har behov av. I Focushuset har vi hyrt in oss för lång tid framöver. Vi kommer lämna vissa delar av den och träda in i fastigheter vi har. Då kommer vi kunna ta hem verksamheter vi hyr i externa lokaler till Focushuset. Rockaderna görs efterhand för att vi bara ska sitta i de lokaler vi äger.
Ställde sig bakom huvuddragen
Moderaternas Niklas Gustafsson, som även är oppositionsråd, var näst på tur att hålla sitt anförande. Han förklarade att Moderaterna och Kristdemokraterna ställer sig bakom huvuddragen i budgeten. Det partierna vill göra är att omfördela 1,4 miljoner kronor från kommunstyrelsen och fördela dessa pengar lika mellan de två stora nämnderna.
– Vi behöver höja överskottsmålen till tre procent inom de närmaste åren. Avvikelserna har ökat med 20 miljoner sedan den nuvarande majoriteten tillträdde och vi kan inte stå passiva. Nettoavvikelsen på 74 miljoner är hisnande. Majoriteten skyller på regeringen, men mer pengar hjälper inte om man inte prioriterar rätt och majoritetens förslag är otillräckliga.
Lars Johansson (V) var då snabb med att begära replik på oppositionsrådet.
– Det har varit ganska hårda ord från Niklas Gustafsson i media om att majoriteten är saktfärdig och att oppositionen har konkreta idéer. Var finns dessa konkreta idéer? Det hörde jag inget om i ditt anförande.
Centerpartiets Peter Karlsson var den tredje att hålla ett anförande. Han tryckte på att majoriteten var glad över att ha kunnat enats om en budget.
– Nu är det upp till nämnderna och jag vet att verksamheterna har flera besparingsuppdrag på gång. När detaljbudgetarna har satts måste dessa hållas. Ser man att man inte klarar sin budget ska en handlingsplan upprättas. Vi har bättre förutsättningar än andra kommuner och vi ser ljusglimtar framåt. Vi har påbörjat mycket som vi kommer se resultat av nästa år.
Jämförde med Vimmerby Hockey
Emil Larsson från Sverigedemokraterna var den som därefter höll sitt anförande. Partiet hade lagt en något mer återhållsam budget än den rödgröna majoriteten. SD vill se ett överskott på 18 miljoner, vilket motsvarar 1,5 procent. Det ska ge genom att ta en miljon från kommunstyrelsen samt 2,5 miljoner från både BUN och SOC.
– Vi lägger en något stramare budget än majoritetens. Det är baserat på demografi och vi tycker att det bra punkter i majoritetens vilja, men det kommer krävas beslut och vi behöver höja resultatmålet, sa han från talarstolen.
Efter honom var det majoritetens sista företrädare, Lars Johansson (V), som skulle hålla sitt anförande.
– Hur:et och vad:et är det viktigaste. Vimmerby kommun har i grunden ingen svag ekonomi. Vi har en ganska stark ekonomisk ställning med ett stort innehav i skog exempelvis. Men vi har ett högt kostnadsläge och en minskande befolkning. Vi har inte anpassat våra verksamheter efter det under ganska lång tid. Men vi kan hitta ett lugn i att vi inte står vid ruinens brant. Vi behöver inte ha panik. Nu fyller vi viljeriktningen med innehåll.
Han pekade på att man bland annat ska se över en centralisering av administrativa funktioner.
– Vi ska jobba tillsammans och ta ett gemensamt ansvar för helheten. Vi ska inte leta strider mellan varandra i kommunen och vi måste hitta lösningarna tillsammans. Naturligtvis måste vi minska lokalbehoven och det tror jag alla här tycker är bättre än att minska på personal.
Han ville även lyfta fram Vimmerby Hockey som ett exempel på att det går att nå framgång.
– Med små resurser har man tagit sig till Hockeyallsvenskan. Man har gjort det med sju egna produkter. Det är inte kommunens förtjänst, men det visar att man med små medel kan nå stora resultat. Den andan måste vi åt.
Hade sparat vänsterns tidning
Ola Hammarbäck (KD) begärde då replik och att hade sparat Vänsterpartiets medlemstidning från november 2022. Den hade han med sig upp i talarstolen.
– Där skrev man att S och M ville skära ned antalet landsbygdsskolor och inne i tidningen nämnde ni att ni såg möjligheter till skolor i alla delar av kommunen. Nu öppnar ni för att lägga ned skolor i kransorterna. Vad hände med möjligheterna ni såg?
Lars Johansson tyckte det var roligt att hans politiska motståndare både läst och sparat hans partis utskick.
– Vi har infört fria arbetsskor, sänkt politiska arvoden. Vi har inte gjort allt vi önskat, men har agerat. Några skolor har vi inte lagt ned, men vi har hela tiden sagt att en skola inte alltid kan vara kvar. Vi har varit tydliga med att det avgörs av hur många barn det är och om skolan fungerar. Något annat har vi inte sagt.
– Men nu framgår det tydligt att ni är beredda att göra det. Ytterligare en genomgång ska göras och det mindre än ett år efter att det processades igenom senaste gången, svarade Ola Hammarbäck.
Kristdemokraten var sedan sist ut att hålla ett anförande.
– Det fanns en tid när kommunstyrelseordföranden i Vimmerby alltid sa "att det är en stark budget vi presenterar". Nu är det andra tider. Att budgeten är stark kan ingen säga, men det är ingen underskottsbudget som det de facto var förra året. Ett enprocentsmål är för lågt om vi ska klara investeringar framåt, men det är inte realistiskt att gå högre för 2025. Det är ett steg på vägen.
Han var också frågande till att majoriteten lägger så mycket på kommunstyrelsen.
– Kosten finns i BUN och SOC, men här ligger det i kommunstyrelsen. Det blir att jämföra äpplen och päron. Kostverksamheten är ganska dyr, men lindras lite av vårt budgetförslag.
Något Helen Nilsson (S) tog replik på.
– Det är inte KS i sig som äter upp maten. Det är BUN och SOC och deras verksamhet som äter upp maten, som blivit sju, åtta miljoner dyrare. Därför har vi lagt lite till på KS.
Kritiserade oppositionsrådet
Därefter fick även övriga politiker möjlighet att gå upp i talarstolen. Det blivande kommunalrådet Cissi Hammar, som snart efterträder Helen Nilsson, tog chansen.
– Det här är en eftertänksam budget som skyddar långsiktiga intressen. Vi ska minska skuldsättningen och pengarna ska användas effektivt. Vi ska agera ansvarsfullt i dag för en tryggare och mer hållbar morgondag.
Lars Sandberg (C), ordförande i barn- och utbildningsnämnden, passade också på att kritisera oppositionsrådet Niklas Gustafsson.
– Oppositionsrådet gick ut i media och sa att de styrande skulle visa på handlingskraft, men att han inte skulle ge dem sina lösningar. Vilka lösningar det var skulle man återkomma till i fullmäktige. Nu ser vi att de skarpa förslagen är att flytta 1,4 miljoner från KS till SOC och BUN, sa han syrligt.
Den rödgröna majoritetens budget klubbades av fullmäktige. Samtliga oppositionspartiet reserverade sig för sina egna förslag. Nämderna tar sina detaljbudgetar i november. HÄR och HÄR kan du läsa mer om budgeten.