I våras fattades ett historiskt beslut i Vimmerby när barn- och utbildningsnämnden meddelade att två vårdnadshavarna fick till den 23 maj på sig att få sitt barn att närvara på lektioner och därmed uppfylla skolplikten.
Annars skulle ett vitesbelopp på 500 kronor vardera per dag, alltså totalt 1 000 kronor, utkrävas om eleven inte deltog i undervisningen.
Beslutet överklagades och föräldrarna gick vinnande ur tvisten i Förvaltningsrätten. Kommunen valde då att överklaga det beslutet till Kammarrätten, men den övre instansen beslutade sedan att avslå kommunens överklagan. Därmed stod domen från Förvaltningsrätten fast och vitet som ålagts föräldrarna ströks. I domen kan man läsa att Förvaltningsrätten är på föräldrarnas sida och anser att skolan inte gjort tillräckligt med anpassningar.
Föräldrarna tog kommunens agerande, trots att de inte behövde betala några pengar, som en krigsförklaring.
– Det känns personligt. Det finns säkerligen föräldrar som tar droger och dricker, men som inte får vite. Det har inte hänt här tidigare. Det var en total chock för oss. 80 procent av alla olika förslag har vi kommit med. Det var illa nog med vitet, men när vi har vunnit – varför överklagar man det? berättade föräldrarna i den HÄR långa intervjun.
Tagit en ny plan för ökad närvaro
Skolchefen Caroline Ålund kan inte kommentera enskilda fall och Lars Sandberg (C), som är ordförande i nämnden, betonar tydligt vid flera tillfällen när vår tidning intervjuar honom att han inte heller kan göra det.
Kommunen har dock tagit fram en ny plan för ökad skolnärvaro.
”Den ska implementeras för att vi tidigare ska kunna hitta kärnorsaker när frånvaron börjar dyka upp. Planen är framtagen för att skapa en helhetssyn på hur frånvaro kan förebyggas och hur skolan ska agera när frånvaro uppstår. Vi har samlat verktyg som ska hjälpa till för att skolan ska kunna hitta orsakerna till frånvaron. Den innehåller också rena rutiner/arbetsgång vid uppföljning av frånvaro och hur det ska hanteras. Det är framför allt rektorer som ansvarar för insatser på respektive skola, utifrån vad som framkommer i deras analys, men huvudmannen följer upp arbetet genom bland annat det systematiska kvalitetsarbetet. En insats som sätts in är att förstärka kuratororganisationen just utifrån elevernas försämrade mående”, skriver kvalitetssamordnaren Bertram Stenlund Fridell i ett mejl till vår tidning.
En del i den nya planen, som nämnden antagit, innebär att man kan utfärda viten mot vårdnadshavare, när allt annat anses prövat och genomfört, och den ogiltiga frånvaron består. Det är den sista punkten av en lång rad punkter. Nämndsordförande Lars Sandberg (C) menar att man alltid kunnat ta till den möjligheten och att det framgår av en paragraf i skollagen.
– Om jag uttalar mig rent generellt är det en möjlighet för förvaltningen att ha till sitt förfogande. Det är något man har kunnat använda sig av länge, men det är sällan eller nästintill aldrig som det används. Det är ett verktyg man kan använda och inget man gör dag ett.
"Sista utvägen"
Sandberg menar att det förtydligas i den nya skolnärvaroplanen att det är ett verktyg som kan användas.
– Det är den sista punkten och den sista utvägen. Inget säger att det måste göras, men det är en möjlighet. Det utfärdas väldigt sällan kan jag säga, men det kan vara det sista alternativet och den sista utvägen när man försökt med allting annat. Mer kan jag inte säga. Jag kan inte kommentera enskilda fall över huvud taget.
Men ponera att det är en familj som redan kämpar otroligt hårt med att få sitt barn till skolan. Kan det inte bli en ökad press att då få ett vite utdömt också?
– Så kan det vara.
Ja, men hur tänker du kring det?
– Jag kan inte gå in i detalj och kommentera det, för då är vi där med att jag inte kommenterar ett enskilt ärende, men det är den sista utvägen.
Har du förståelse för att det kan bli en extra press för en familj?
– Det kan jag förstå. Generellt sett, varför det så sällan används, är för att man i de allra flesta fall är ganska överens mellan skolan och vårdnadshavarna.
Vad tänker du kring att utdöma sådana här viten mot en redan prövad familj?
– Jag kan bara uttala mig rent generellt och inte i enskilda fall, men jag tror inte att man dömer ut viten slentrianmässigt. Jag kan inte uttala mig om det, men generellt sett tror jag inte det döms ut slentrianmässigt.
Så det här kan användas när skolan och vårdnadshavarna inte är på samma våglängd?
– Det skulle man kunna göra rent generellt.
Inte jättemånga hemmasittare
Att vårdnadshavarna vann kampen i Förvaltningsrätten vill Lars Sandberg förstås inte heller kommentera.
– Det är bra att det finns en överklagansmöjlighet och det händer naturligtvis att myndigheter gör fel. Det fattas ett annat beslut i en förvaltningsrätt och då är det det som gäller och ska gälla. Det är den demokrati och ordning vi har, man ska kunna överklaga sådana beslut. Det vore förskräckligt om den möjligheten inte fanns.
Antalet hemmasittare, som det ofta kallas, är inget jättebekymmer i Vimmerby kommun.
– Jag har inga siffror på rak arm, men vad jag får till mig är det inte jättemånga hemmasittare, men varje fall är ett misslyckande. Inte minst för barnen. Jag känner oerhört med dem som är hemmasittare ska du veta. Allra värst är det för barnen som drabbas, men många drabbas. Att den här åtgärden finns gör att möjligheten ökar att undvika att någon blir en hemmasittare. Det gäller att vara tidigt på bollen.
Där menar Sandberg att närvaroplan över huvud taget spelar en viktig roll.
– Bara att man har en plan visar att det finns en viss ordning för hur man tar sig an skolfrånvaro och bara det främjar närvaro. Hade vi inte haft skolnärvaroplanen hade jag varit mer orolig. Generellt vet jag att det är bra med rutiner kring hur man tar sig an problemen. Det gör att möjligheten att få barnen till skolan ökar mångfalt.