Majoriteten i barn- och utbildningsnämnden vill utöka antalet platser på förskolan i Djursdala. Foto: Vimmerby kommun
Barn- och utbildningsnämnden säger ja till att satsa cirka en miljon kronor till fler förskoleplatser i Djursdala – förutsatt att kommunstyrelsen skjuter till mer pengar.
– Jag har ingen tanke om varifrån de ska ta pengarna, säger nämndens ordförande Peter Karlsson (C).
Vimmerby kommun väntas missa budget med 25 miljoner enligt den senaste prognosen. Barn- och utbildningsnämnden går mot ett underskott på 13 miljoner. Trots det säger nämnden ja till att utöka förskolan i Djursdala med tio platser.
Första året hamnar kostnaden på en miljon kronor, grovt räknat. Därefter blir den årliga driften cirka 600-700 000 kronor.
– Det här är vårt yttrande till kommunstyrelsen och vi yrkar bifall under förutsättning att det tillförs mer medel, säger Peter Karlsson.
14 barn står i kö
14 barn står i kö till förskolan i Djursdala i nuläget, men det väntas minska om två år. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet reserverade sig mot beslutet i nämnden.
– S anser att det är sex kilometer till Södra Vi och när vi har ett budgetunderskott på 13 miljoner tycker vi inte det är läge att be om mer pengar. Dessutom finns inte behovet om två år. Jämför man med exempelvis Tuna får de en helt annan restid, säger oppositionsrådet Lis Astrid Andersson (S).
Peter Karlsson:
– Femåringarna går in i skolans lokaler i Storebro och Tuna och behovet har varit stort i Djursdala. Jag tror inte att det blir så dyrt eftersom barnen omfördelas mellan enheterna.
Varifrån ska pengarna tas?
– Det har vi inte specificerat.
Medborgarförslaget avgörs i kommunfullmäktige.
"Ingen jätteklar bild"
Enheter på landsbygden blev en mycket het fråga i kommunen i samma sekund som den förra majoriteten lade fram förslag om att stänga fyra skolor och två förskolor, bland annat den i Djursdala.
Ola Karlsson har varit chef över barn- och utbildningsförvaltningen i cirka tre månader och säger såhär om skolstrukturen i Vimmerby kommun:
– Jag har ingen jätteklar bild, men de resonemangen bör finnas med i den utmanande situation som vi står inför. De flesta kommuner har otroliga utmaningar, vi får fler barn och fler äldre. Den närande delen minskar och så kommer det vara fram till 2037. Sedan handlar det inte bara om ekonomi utan också om möjligheten att bedriva en likvärdig och bra undervisning. Vi har svårare att rekrytera kompetens till ytterområdena, men ytterst är det en politisk fråga.