KOMMUNALRÅDET FÅR STENHÅRD KRITIK AV PARTIKAMRAT

Centerpartiet bedrev en mycket offensiv oppositionspolitik under den förra mandatperioden och tog en storseger i kommunvalet 2018. Erik Paulsson var en av partiets ledande politiker och satt bland annat i kommunstyrelsens arbetsutskott tillsammans med det nuvarande kommunalrådet Ingela Nilsson Nachtweij (C).

Åtta månader in på mandatperioden är han allt annat än nöjd med sitt partis styre.

– Vi gick till val och lovade väljarna att vi skulle leverera ett bättre ledarskap. Det gör vi inte. Om jag uttrycker mig snällt så ser jag inte att det har blivit bättre. Jag har under väldigt lång tid känt att jag inte kan stå bakom det här och tappat tron på det, säger han.

"Tyvärr inte så det fungerar" 

Erik Paulssons kritik riktar sig främst mot Ingela Nilsson Nachtweijs ledarskap.

– Det saknas ett ledarskap som tar ansvar och visar vägen politiskt. Förenklat säger man att politiken ska svara på frågan vad som ska göras och tjänstemannen ska svara på frågan om hur. Det är tyvärr inte så det fungerar med mitt partis högsta ledarskap, Ingela fungerar inte så som KSO. Hon duttar i småfrågor och avbryter tjänstemännens dagliga arbete och försöker detaljstyra dem på olika sätt. Man skapar kaos.

Hur uppfattar du situationen på stadshuset i dag?

– Jag uppfattar att det är kaos. Före nyår, när maktskiftet var på gång, hade vi tjänstemän som kom in till KS som sken av förväntan på det nya ledarskapet. För varje gång man träffar tjänstemännen ser man att de mer och mer tappar hoppet. Vi leder och styr inte på rätt nivå, vi gör det inte på det sättet som politiken ska göra. Vi springer på småbollar och försöker framställa oss som duktiga i media och på sociala medier. Att leverera en bild att vi är duktiga är viktigare än att göra någonting. Det kan jag inte stå upp för, det är fullkomligt omöjligt.

 "Då vet jag inte vad jag hade gjort"

Paulssons missnöje inleddes redan ett år före valet. Startskottet var när Nilsson Nachtweij meddelade sin kandidatur till riksdagen.

– Jag började tvivla på det ledarskap vi skulle presentera när jag insåg att Ingelas primära drivkrafter är att hon ska vara heltids- eller deltidsförsörjd som politiker. Det blev uppenbart när hon valde att dubbelkandidera. Ingela ringde upp mig och sa: ”Nu när jag ska till riksdagen så ska det bli spännande att se vilka som kommer att slåss om att efterträda mig.” Under en kort period abdikerade hon från det lokala partiarbetet och var inställd på riksdagen, men när hon räknade om noga så började hon axla tillbaka ansvaret. Det var ett märkligt agerande från en person som ägnat mycket tid och kraft på att kritisera andra för att vara drivna av försörjning. Däremot kunde jag inte i det läget drömma om att det skulle kunna bli såhär dåligt för då vet jag inte vad jag hade gjort. Jag hade lämnat partiet eller sprungit och gömt mig.

Kände fler i paritet samma sak i det skedet?

– Jag var inte ensam, men det var inte en majoritet i partiet som tyckte som jag. På lokal nivå spelar det väldigt stor roll vem som är frontfigur och jag tyckte att det skulle finnas ett planerat alternativ om hon kom in i riksdagen och att det vore rakryggat att meddela det till väljarna.

Paulsson ville också se en tydlig politisk agenda efter valet.

– För mig var det uppenbart att sannolikheten för att Centerparitet skulle leda det politiska arbetet var väldigt stor. Jag tyckte att vi skulle förbereda oss så vi hade en färdig strategi med vad vi vill långsiktigt med Vimmerby kommun.  De frågorna kom till sin spets i partiet och majoritetslinjen blev att bestämma en valsedel och ta det som det kommer. Jag och några till med mig tappade väl lite sugen redan när de politiska diskussionerna stannade av och det handlade mer om att ta makten.

 Tre händelser

Det är främst tre konkreta händelser som fått Paulsson att reagera (”de sista dropparna som fick bägarna att rinna över fullständigt och som gör att jag inte kan hålla käften längre”):

• Ett beslut där Ingela Nilsson Nachtweij stoppat en tjänsteman från att anlita en konsult.

– Vi fick ett mejl från Ingela där hon skriver något i stil med att hon hejdat en tjänsteman från att anlita en konsult och mejlet har rubriken ”konsultstopp”. Man kan ha åsikter om det är rätt eller fel, men det ligger inom dessa tjänstemäns befogenheter att fatta beslut om en anställd ska utföra ett uppdrag eller om man ska hyra in en konsult. Det är deras beslut, det har inte en KSO med att göra. Det blir helt galet när chefens chef kommer in och säger vad man ska göra och inte göra. Tittar man på socialnämnden kan verksamheten haverera dag ett om ett konsultstopp införs. Man måste kunna hyra in personer för att klara den dagliga verksamheten.

• Att lönen för Carolina Leijonram ännu inte är satt.

– I mina ögon blir det konstigt om högsta koncernchefen har lägre lön än någon där under. Det innebär inte att lönen absolut måste justeras så att kommundirektören alltid har högst lön, men det är en aspekt som måste hanteras och som man måste stå för. Ingela säger att det blir en svår fråga och att människor kan bli arga och sura. Sedan abdikerar hon från frågan. Lönesättningen är KSO:s ansvar. KSO äger frågan, ska driva och lösa frågan. Då fungerar det inte om KSO är så rädd för att få kritik att hon inte vågar lösa det. Det går inte säga annat än att det blir ett patetiskt ledarskap. Nu får man en mediacurkus i stället och det blir bara trams. Vem gynnas av det? Ingen.

• Listan över den nya majoritetens prestationer som Nilsson Nachtweij publicerade på sin blogg i somras.

– Jag överdriver och övertolkar säkert, men hälften av sakerna på den listan hade vi inte med att göra. Det fanns åtskilliga saker som inte var vår förtjänst för fem öre och som initierades av den föregående majoriteten. När jag läste det skämdes jag, jag skämdes innerligt över att man försökte ta åt sig äran för något man inte har gjort och för att man samtidigt håller på och skälla på Socialdemokraterna för den förra mandatperioden. S kan man fortsätta vingklippa för de misslyckades i valet. Det är uppriktigt pinsamt.

Reagerade du på listan?

– Den gången valde jag att reagera med tystnad, jag satt och skämdes för mitt parti och hoppades att någon annan skulle reagera.

 Hållits krismöten

Enligt Erik Paulsson har det hållits flera krismöten mellan tjänstemannaledningen och den politiska ledningen under året. En uppgift som DV även fått från andra källor.

– Jag vet inte exakt hur många, men det har hållits ett antal krismöten och det har inte förändrats. Jag förstår att de händelser som jag har insikt i är toppen av ett isberg och att det sjunkit till en sådan nivå att kommunen antingen riskerar att tjänstemännen säger upp sig eller drabbas av psykisk ohälsa. Vi gör ingenting för att ta tag i några frågor.

Har Ingela fått tillräckligt stöd för att komma in i KSO-rollen?

– Det är svårt att svara på. Eftersom jag anser att hon inte fungerar som KSO har hon bevisligen inte fått tillräckligt stöd, men beror det på att hon inte fått stöd eller inte tagit till sig det stöd hon fått? Det är en helt annan fråga som jag inte kan svara på. Jag har inte hört att hon sökt mer hjälp i att kunna leda och hantera kommunen.

Vad krävs för att ledarskapet ska börja fungera, enligt din mening?

– Det faktum att jag sitter här svarar på frågan egentligen. Jag har varit så nära Ingela och har hon inte förändrat sitt sätt att leda på den här tiden och efter ett antal krismöten tror inte jag personligen att hon har förutsättningarna för att förändras på det sätt som krävs. Samtidigt tror jag på att ge människor andra chanser och det vore helt underbart om hon kunde vakna upp och agera professionellt inom en vecka, men jag tror inte det. Det krävs en förändring fort och då pratar jag om dagar, veckor eller någon månad. Min bedömning är att det bristande ledarskapet och de arbetsmiljöproblem som det genererar innebär att kompetenta människor inom förvaltningen riskerar att lämna jobbet.

Delar flera i partiet den bilden?

– Jag är inte ensam, men jag är helt ensam i att ha fattat det här beslutet om att gå ut i media. Det är troligtvis som så att jag har dragit mer långtgående slutsatser kring det katastrofala läget och att jag gjort det lite tidigare än andra personer i partiet kanske skulle ha gjort.

Hur ser du på Nilsson Nachtweijs förtroende i partiet?

– Det vet jag inte, men jag vet att det finns människor som bär liknande tankegångar som mina.

Min bild är att Centerpartiet kritiserade Micael Glennfalk för detaljstyrning. Menar du att ni arbetar på samma sätt nu?

– Vi levererar inte det ledarskap vi gick till val på. Ingela levererar snarare ett ledarskap som jag minns att Glennfalk gick till val på. Jag har bestämt för mig att han gick till val på att han skulle sparka liv i tjänstemännen, men jag tror inte att han riktigt gjorde det på det sättet. Men det är det Ingela gör i dag, hon ska minsann se till att tjänstemännen börjar jobba. Då skapar man inte förutsättningarna för tjänstemännen att göra ett bra jobb och man måste gå genom rätt kanaler och respektive chef i organisationen. Man kan inte gå och peta här och där.

Vad vill du att det här utspelet ska leda till?

– Jag vill sätta den här bollen i rullning och jag vill säga vad jag tycker. Det kommer säkert blåsa hårt en stund och vi får se vad det leder till, det viktiga är att vi får till en vettig ledning i den här kommunen. Jag engagerade mig inte politiskt för att jag gillade det föregående styret, men då måste vi göra vårt förbannade jobb och skapa en förändring. Det är dags att vakna upp och ta tag i det här för Vimmerbys skull. Vi har inte råd med ett politiskt styre som inte levererar. Det är dags att få det att fungera och lägga tramset och tjafset på hyllan. Då måste man stå upp för något och driva politiska frågor och inte bara försöka få oss att framstå som duktiga.

Känner du personlig besvikelse över de roller du blev tilldelad efter valet?

– Nej, det kan jag inte påstå. Jag var less på att vi inte var bättre förberedda när vi tillträdde och hade vånda innan jag bestämde mig för att stanna kvar en stund till. Ska jag se mig själv i spegeln när dagen är slut måste jag ha någon jävla form av hederlighet och särskilt med tanke på hur mycket skit andra har fått ta från oss.

 Vill ge S upprättelse

Paulsson var aktiv i den mycket infekterade skoldebatten och känner också att han vill ge Socialdemokraterna upprättelse.

– Jag var verkligen emot att lägga ned skolor och jobbade hårt för den linjen. Vi knäckte förra majoriteten till sådan grad att S nu inte kan säga till oss när vi inte lyckas göra det vi ska. Jag tycker kanske inte om Helen Nilsson och Peter Högberg, men jag har respekt för att de arbetade för vad de trodde på. Vi står inte upp för något och vi driver inga frågor. Det är ingen ledning det heller.

Tycker du Nilsson Nachtweij gått för hårt åt Socialdemokraterna?

– Det jag hoppas allra mest med detta är att ge S hedern åter så att de kan bedriva en seriös och lugn oppositionspolitik. De har ju tillgång till den här informationen som jag ger dig nu.  Rent krasst så drev folkopinionen och vårt intensiva arbete människor till att börja käka antidepressiva. Det är inget jag är stolt över och om Helen skulle skrivit en debattartikel eller säga det jag säger; vad skulle hända då? Hon skulle blivit massivt sågad av oss, Ingela och många som lägger kommenterar i tidningar. Då är man bakbunden och blir passiv. Det måste få ett stopp. Vi gick så hårt åt dem att de inte kan säga till oss när vi gör ett dåligt jobb.

– Jag står upp för att vi tyckte att det var fel att lägga ned skolorna och att vi jagade dem med blåslampa till dess att vi fick igenom våra politiska krav. Däremot tycker jag att Tomas och Helen fick onödigt mycket kritik även efter att de hade backat. Jag arbetade aktivt för att försöka dämpa tonen, men Ingela fortsatte jaga S och M onödigt hårt och gjorde plakatpolitik av allting.

Varför väljer du att göra det här utspelet?

– Jag hade verkligen önskat att jag inte hade behövt sitta här. Jag ser att det krävs en radikal förändring och att den behövs fort. Jag har gått över alla möjliga alternativ och det finns andra i partiet som har försökt styra upp och få det att fungera, men det leder inte till resultat. Hur går man vidare? Ska jag driva en ny KSO-kandidat internt i partiet? Det är inte rimligt. Jag är en enkel fritidspolitiker som har tröttnat på att det inte fungerar och det kommer uppfattas som att jag själv vill ha rollen. Ingela skulle uppfatta det som en kniv i ryggen och jag är inte intresserad av att vara KSO. Jag ger henne hellre än rak höger än en kniv i ryggen och blåser hellre bort på kuppen. Såhär uppför man sig inte, såhär beter man sig inte, det här fungerar inte.

– Jag vill att vi ska få ordning på det här. Antingen att Ingela skärper till sig över en natt och börjar utföra sitt arbete på ett acceptabelt sätt eller så måste hon avgå och då får partiet plocka fram någon annan som kan fronta och leda för Centerpartiets räkning.

Hur ser du på din politiska framtid?

– Jag får försöka stå upp och säga vad jag tycker en stund till. På det personliga planet är jag väl gladast om det blåser bort och jag blir utesluten i morgon, men rent krasst: vi gick inte till val på det vi levererar nu. Var jag tar vägen i det här har absolut noll betydelse.

Fotnot: Hur Ingela Nilsson Nachtweij ser på kritiken kan du läsa om här.