Under sommaren har det kommunala bolaget Tekniska verken fått mycket kritik för sin hantering av sjön Yxern. Den miljöpartistiske styrelseordföranden Nils Hillerbrand anser inte att det inte finns något fog för kritiken. – Vi har verkligen försökt på alla upptänkliga sätt, säger han i en lång intervju med Dagens Vimmerby.
Yxern är sommarens stora följetong i det norra länet. Den största insjön i Kalmar sjön sjunker och sjunker – och varje sekund töms 0,8 kubikmeter ytterligare från sjön.
Det är miniminivån i tappningsbestämmelserna i vattendomen från 1938. Regleringsföretaget, där Linköpings kommuns kraftbolag Tekniska verken är delägare, har ansökt om att få gå under vattendomens minimikrav, men Länsstyrelsen valde att hänvisa till mark- och miljödomstolen vid Växjö Tingsrätt.
– Jag tycker att det är mycket beklagligt att vi fick avslag. Från bolagets sida ser vi det som att det är Länsstyrelsen som sitter på nycklarna. Vi vill förbättra situationen och kommer göra det bara vi får ett ”okej” på papper. Annars kan vi inte göra något på kort sikt, säger Nils Hillerbrand.
”Eventuellt en annan väg”
Tekniska verken, som äger fem av de nio kraftverken längs med Botorpsströmmen, funderar nu på att överklaga Länsstyrelsens beslut.
– Vi diskuterar hur vi ska göra framöver. Det kan finnas andra möjligheter att komma framåt och jag tror att det mest fruktsamma är om så många parter som möjligt agerar gemensamt. Vi vill gärna ha samförstånd i den här frågan.
Vad finns det för skäl för att inte överklaga?
– Det är om vi ska gå fram med någon annan åtgärd som har bättre och snabbare effekt. Jag kan inte de juridiska detaljerna. Det finns eventuellt en annan väg att gå mot Växjö Tingsrätt än genom en överklagan som är mer framkomlig och går fortare. Men man ska ha klart för sig att det ändå kommer dröja månader att få det behandlat.
”Mindre komplicerat”
Hillebrands största hopp är att Länsstyrelsen ändrar sitt beslut.
– Ett annat alternativ är att vända sig till Länsstyrelsen igen för jag vet inte vilken gång i ordningen. För tolv år sedan godkände Länsstyrelsen avsteg från tappningen och därför borde det gå att göra det igen. Länsstyrelsen borde kunna omvärdera sitt beslut ganska snabbt och Regleringsföretaget kan bara på några timmar ändra regleringen. Det vill vi göra.
Länsstyrelsen säger att ni vänt er till fel instans. Hur ser du på det?
– Om det nu är så man ska tolka det? Tekniska verken har också sett mark- och miljödomstolen som ett alternativ, men det innebär en juridisk process. Har jag fattat det rätt är det mindre komplicerat att gå via Länsstyrelsen. Går vi genom domstol måste andra sakägare få säga sitt, och det är inget snabbspår.
Varför har ni inte vänt er till domstolen tidigare om tillåtelse för en minskad minimitappning?
– Det gjordes ett försök så sent som våren 2014 genom en ansökan om en omprövning, däremot har tidigare beslut från Länsstyrelsen inte överklagats. Vi har inte uppfattat att man ska göra en kortsiktig variant mot domstol. För oss har det inte varit något alternativ, men nu har vi fått upp ögonen för det och vi har alla dörrar öppna. Men det är Länsstyrelsen som snabbast kan förbättra situationen.
”Kan visa en lång lista”
Hillerbrand ger inte mycket för kritiken om att Tekniska verken förhalar en lösning för Yxern.
– Den är helt obefogad. Jag kan visa en lång lista och gå ett, två, tre år tillbaka med alla försök från Tekniska verken som gjorts för att förbättra situationen. Nu är det en extrem torka och alla vill ha en förbättring så fort som möjligt. Vi har verkligen försökt på alla upptänkliga sätt och hade vi fått igenom vår ansökan till mark- och miljödomstolen 2014 hade läget sett helt annorlunda ut nu.
”Vad kan vi göra då?”
I Länsstyrelsens beslut hänvisar man till följande paragraf i Miljöbalken: ”Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.”
Hillerbrand vill inte svara på varför Regleringsföretaget och Tekniska verken väljer att inte tillämpa den paragrafen.
– Det får det juridiska ombudet svara på. Den tolkningen ska den juridiska kompetensen göra. Kammarkollegiets yttrande hävdar att vi kan agera, men Länsstyrelsen har sin juridiska kompetens och vi har inget på papper som tillåter oss att göra en annan tolkning än Länsstyrelsen gjort. Länsstyrelsen är berörd myndighet, så vad kan vi göra då?
Enligt miljöbalken är det ju väldigt tydligt att det är verksamhetsutövaren som har ansvaret?
– Sänker vi tappningen och förlitar oss på att vi har juridisk uppbackning så kan det bli stora juridiska processer om någon lider skada. Våra försäkringar skulle inte vara tillämpliga och det är svar nog. Vi kan inte göra en egen juridisk tolkning som verksamhetsutövare. Om vi minskar tappningen skulle närmiljön nedströms kunna lida skada. Det är en av riskerna som Länsstyrelsen driver i sitt beslut och det är den risken vi i så fall skulle ta. Då blir vi skadeståndsskyldiga eftersom vi begår ett miljöbrott. Det kan verka märkligt eftersom jag förstår beskrivningen av läget för Yxern som en miljökatastrof, men enligt regelboken är det så.
”Försökt ändra domen”
Tekniska verken marknadsför sig hårt som ett miljövänligt och ansvarsfullt kraftbolag. På hemsidan möts besökaren av budskapet ”Vi tar ansvar utöver det vanliga” och man skriver också att verksamheten ”bygger på att skapa långsiktigt hållbara lösningar för ett väl fungerande samhälle med minsta möjliga belastning på miljön.”
Hur reagerar du som miljöpartist när du ser bilderna från Yxern, med den låga vattennivån och de döda musslorna?
– Situationen är jättebesvärlig och olycklig, det tycker nog alla. Jag tror inte att politisk färg har någon betydelse. Det ser bedrövligt ut och det är därför vi vill göra något åt det, men det finns regelverk som vi har att följa.
Har ni gjort vad ni kan för att skapa en hållbar situation för Yxern?
– Jag kan svara på vad som gjorts under de senaste åren och jag kan inte se att det kunnat göras jättemycket annat. Vi har försökt ändra domen och det har gjorts ansträngningar.
Vem har ansvaret för att ekosystemet skadas och djur dör?
– När allt ställs på sin spets så här vill man lätt hitta någon som har det yttersta ansvaret och ha någon att skylla på, men så enkelt är det inte i det här fallet. För oss finns det inga incitament för att behålla minimitappningen, men vi känner oss bakbundna av Länsstyrelsen.
Vem har störst ansvar för situationen?
– Det är ett ömsesidigt ansvar i det här fallet. Vi har en myndighet som reglerar vad vi kan göra och vi har uppfyllt vår del av ansvaret.