Adrian Brorsson har äntligen återvänt till innebandyplanen efter en skadeperiod på nästan tre år och är med i matchtruppen till kvällens seriepremiär.
Foto: Ossian Mathiasson
Det är svårt för 29-årige centern Adrian Brorsson att ens minnas exakt när han senast spelade en seriematch.
– Det blir väl nästan tre år sedan. Det har varit en jobbig period, det får man säga minst sagt. Det har varit riktigt tungt, så det känns sjukt kul att kunna vara med nu.
”Det bara kom”
Problemen började utan någon tydlig skadesituation. Det var i samband med en innebandymatch för omkring tre år sedan som Adrian Brorsson reagerade på att något inte kändes rätt i knät.
– Jag hade aldrig haft problem med knäna tidigare. Under en periodpaus gick vi ner för en trappa till omklädningsrummet och då började jag känna att ”shit, det här känns inget bra”. Jag kunde spela klart matchen, men på träningen veckan därpå blev det bara sämre och sämre.
Sedan följde en lång jakt på svaret. Adrian Brorsson träffade flera fysioterapeuter och naprapater och testade olika former av rehabilitering utan att problemen försvann.
Till slut visade en röntgen broskskador i båda knäna och det ledde till en operation som genomfördes under förra hösten.
– De gjorde någon form av titthålsoperation. Som jag fattade det tog de bort lite brosk som hade lossnat eller hängde och häftade fast det. Sedan dess har jag kört rehab och nu är jag tillbaka på banan. Det var efter operationen som det vände.
Valde att vänta
Under slutet av förra säsongen började han försiktigt närma sig innebandyplanen igen. Då handlade det om 20–30 minuter på träning och enklare övningar. Det var aldrig aktuellt med comeback under förra säsongen.
– Jag kände att det inte var värt att riskera något. Då var det bättre att satsa på den här säsongen.
Sedan dess har Adrian Brorsson lagt ner ett stort arbete på att komma tillbaka. Han har tränat hårt på egen hand i flera månader och kunnat delta fullt ut på försäongen.
– Jag har hela tiden tänkt att jag vill göra det ordentligt. Även om man tränar kan man såklart åka på bakslag, men jag ville försöka minska riskerna så mycket det går. Jag har stegrat träningen och haft en bra försäsong. Det känns bra i kroppen och jag känner mig i ganska bra form.
”Tar det inte för givet längre”
Efter nästan tre år vid sidan av innebandyplanen har också inställningen till vardagen som innebandyspelare förändrats.
– Jag går nu ut och njuter av att jag kan vara med på träningarna. När man är hel och allt fungerar tar man det för givet. När man inte kan vara med och blir borta ett tag får man en annan syn på det. Man tar det inte för givet på samma sätt längre.
Inte ens de där sena träningarna mitt i vintern kommer kännas riktigt likadana längre.
– Man har själv varit där tidigare och kanske inte varit svinsugen på alla träningar. En sen vinterkväll i januari mitt i serien kanske inte känns som det roligaste som finns, men nu har jag en helt annan syn på det.
Samtidigt räknar Brorsson med att det kommer ta tid innan allt känns precis som före skadan.
– Jag har trots allt varit borta i nästan tre år. Även om jag känner mig i bra form kommer det säkert ta sin lilla tid att hitta helt rätt. Vissa rörelser känns fortfarande lite obekväma och det sitter lite i bakhuvudet.
Sist i tränarnas tips
Comebacken sker i ett VIBK som hade en tung fjolårssäsong och säkrade kontraktet först i näst sista omgången. Inför årets serie har motståndarlagens tränare dessutom tippat Vimmerby sist. Det är inget tabelltips som stör Brorsson.
– Det är väl bara att tacka och bocka för tändvätskan. Det är klart att man vill undvika det och det har varit lite tuffa matcher här i Smålandscupen, men jag tycker att det blir en helt annan grej nu när serien drar igång. Jag tror att det kommer vara en tuff serie och jag tror inte det är något lag som kommer åka och hämta poäng mot något lag. Det är jättesvårt att sia om hur det kommer gå, men det är klart att man inte vill vara där nere som vi var förra året
Han tror på möjligheterna att göra en betydligt bättre säsong.
– Vi är lite känsliga för skador och sjukdomar. Kan alla hålla sig hela och friska tycker jag ändå att det ser bra ut. Nyförvärven har gjort det riktigt bra och kommit in bra i gruppen. Det är fina grabbar och ett härligt gäng.
Vad de andra tränarna tror spelar mindre roll.
– Jag tror på oss. Vad andra tränare tycker och tänker lägger jag inte så stor vikt vid, det är mer att man ser det som tändvätska.